Kuba

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kubas flagga

Det finns idag cirka 2400 personer födda på Kuba i Sverige[1], varav 1500 har svenskt medborgarskap. Den kubanska invandringen till Sverige har varit mycket begränsad genom åren, men har blivit större efter järnridåns fall och den ökade turismen till Kuba. Det har dessutom invandrat personer med kubansk härstamning från USA, framförallt Miami i Florida, där huvuddelen av den kubanska diasporan är bosatt.


Si entendés castellano (español) te recomendamos a buscar información en Centro de la Genealogía Cubana o en la página The Cuban Genealogy Club of Miami (bilingüe).


Kort historik

Matförsäljare på Kuba 1700-tal

Kuba tillhörde de områden i Nya Världen som Christofer Columbus besökte redan 1492, och började koloniseras av spanjorerna redan i slutet på 1400-talet. Landet ingick i det spanska imperiet fram till andra hälften av 1800-talet, då motståndet mot kolonialismen eskalerade. Tioårskriget 1868-1878 slutade med avtal om ökat självstyre som kompromiss - ett avtal som Spanien inte infriade - och avskaffande av slaveriet. Vid detta krig utmärkte sig José Martí för första gången, och han var redan en folkhjälte när han 1895 förklarade nytt krig mot Spanien. Av handelsstrategiska skäl och i enlighet med Monroedoktrinen, gick USA med i kriget 1898, och därefter var det spansk-amerikanska kriget snart slut. Kriget hade kostat 250 000-350 000 kubaner livet (befolkningen hade uppgått till 1,5 miljoner). Fredsavtalen undertecknades i Paris samma år. Självständigheten blev dock först 1902 realitet eftersom USA behöll sin militär på ön, och då till priset av Platt Amendement som bland annat gav USA militär interventionsrätt och rätt att hysa en marinbas i Guantanamo. Amerikanska affärsmän sökte sig till Kuba, och inriktade jordbruket på socker varmed en monokultur uppstod; 1920 uppgick sockerexporten till 88,6% varmed landet blivit beroende av både USA:s handel, och av sockerproduktionen. Under 1900-talet utvecklades Kuba till en diktatur under diktatorn Batista, som styrde Kuba fram till 1959 då Fidel Castro och hans män genomförde en vänsterrevolution. Kuba har sedan dess varit starkt lierat med det gamla Östblocket, och även efter dess upplösning behållit sin inre socialistiska auktoritära struktur.

Administrativ indelning

Administrativ karta över Kuba.

Den administrativa indelningen av Kuba består sedan 2010 av 15 provinser, 169 kommuner och den särskilda kommunen Isla de la Juventud. Provinser och kommuner räknas som juridisk person för lagens alla ändamål. Stadens förvaltning är understödd av rådsförsamlingar (Consejos Populares), som finns i städer, byar, stadsdelar, städer och på landsbygden. De består av valda delegater i distrikten som är bosatta inom dess territorium. Kommunfullmäktigeförsamlingen (Asamblea Municipal del Poder Popular ) är den högsta kommunala instansen. Mandatperioden för valda ledamöter är två och ett halvt år. De provinsiella församlingarna (Asambleas Provinciales del Poder Popular ) är den högsta myndigheten på regional nivå. Mandatperioden för valda ledamöter är fem år.

Provinserna på Kuba är följande: Pinar del Río, Artemisa, La Habana (Havanna), Mayabeque, Matanzas, Cienfuegos, Villa Clara, Sancti Spíritus, Ciego de Ávila, Camagüey, Las Tunas, Granma, Holguín, Santiago de Cuba, Guantánamo, samt Isla de la Juventud (=särskild kommun).

De traditionella provinserna på Kuba har sedan 1878 varit sex till antalet, nämligen Pinar del Río, La Habana, Matanzas, Santa Clara (Las Villas), Camagüey och Oriente (Santiago de Cuba).

Offentliga arkiv och bibliotek

Nationella arkiv (riksarkiv) och bibliotek

Regionala arkiv och bibliotek

Det finns flera länkar till regionala arkiv genom Archivo Nacional, men de leder inte alltid fram till rena arkivsidorna, utan kan ibland leda till en provins nätportal. Vården av hemsidorna är inte heller optimal, vilket betyder att man måste räkna med att de kan ligga nere eller vara svåråtkomliga. Väl inne i hemsidorna är det svårt att hitta något om släktforskning, men man kan i alla fall orientera sig i hur arkivet fungerar och hämta adresser till instanser som kanske kan bidra med information om den regionala historien. De som jobbar på de historiska arkiven kan säkert också vara hjälpsamma med information om hur man bör ta sig fram för att bedriva släktforskning i regionen. Det förutsätter dock att man respekterar det system de verkar igenom. Listan är ett urval av arkiven och biblioteken.

Katolska kyrkans indelning på Kuba

Virgen de la Caridad de Cobre, Kubas skyddspatron

Den katolska kyrkan är på Kuba indelat i tre kyrkoprovinser med var sitt ärkestift (arrquediócesis) anförda av ärkebiskopar (arzobispos). Stiften (obispados) är allt som allt elva stycken, och de åtta vanliga stiften anförs av biskopar (obispos). Religiositeten på Kuba är låg, dels på grund av att religiositet varit oförenligt med socialism även om religionsfrihet varit gällande, dels på grund av att kyrkan på Kuba betraktats som en överklassammanslutning. De praktiserande kristna räknas i enstaka procent av landets befolkning. Kyrkan har dock varit den instans som ansvarat för folkbokföringen fram till att den övergick till civil registrering.

Provincia eclesiástica de La Habana (Havannas kyrkoprovins)

  • Arquidiócesis de La Habana (Havannas ärkestift)
  • Diócesis de Pinar del Río (Pinar del Ríos stift)
  • Diócesis de Matanzas (Matanzas stift)

Provincia eclesiástica de Camagüey (Camagueys kyrkoprovins)

  • Arquidiócesis de Camagüey (Camagueys ärkestift)
  • Diócesis de Cienfuegos (Cienfuegos stift)
  • Diócesis de Santa Clara (Santa Claras stift)
  • Diócesis de Ciego de Ávila (Ciego de Ávilas stift)

Provincia eclesiástica de Santiago de Cuba (Santiago de Cubas kyrkoprovins)

  • Arquidiócesis de Santiago de Cuba (Santiago de Cubas ärkestift)
  • Diócesis de Holguín (Holguíns stift)
  • Diócesis de Bayamo-Manzanillo (Bayamo-Manzanillos stift)
  • Diócesis de Guantánamo-Baracoa (Guantánamo-Baracoas stift)

Släktforskning på Kuba

Allmän information

På Kuba finns många typer av resurser som kanske kan utnyttjas för släktforskning:

  1. Statliga arkiv, bibliotek och folkbokföringsmyndigheter
  2. Regionala arkiv och bibliotek
  3. Kommunala arkiv och lokala folkbokföringskontor
  4. Kyrkliga arkiv och församlingskontor
  5. Andra typer av offentliga bibliotek (skolor, institutioner, etc.)
  6. Historiska- och genealogiska föreningar (även i diasporan)

Hur börjar man?

Som vanligt när det gäller släktforskning så måste man ha en "trådända" att dra i, och det är i regel det man får reda på genom att fråga de äldsta familjemedlemmarna. Man behöver veta namn, efternamn, födelseplats, födelsedatum och födelseort för den man börjar med. Rör det sig om en liten ort kan man gå direkt på den lokala folkbokföringsregistret (registro civil), i kommunkontoret (municipalidad), eller församlingens dopbok (registro parroquial de bautismos) för det året, eller skriva till den myndighet som har hand om folkbokföringen på orten. I större städer är det svårare att lokalisera församlingen, då måste man kontakta den civila folkbokföringen (registro de estado civil). Har man möjlighet, är ett personligt besök bättre. Kan man själv inte spanska bör man ha någon spansktalande som hjälper till i kontakterna.

Några korta råd

  1. Om personen är född senare än 1900 är födelsen sannolikt registrerad i civilregistret (registro de estado civil) på födelseorten.
  2. Om personen är född tidigare än 1900 måste man söka den i del lokala församlingens arkiv (registro de la parroquia).
  3. Många kubaner har förfäder som invandrade till Kuba på 1800- eller 1900-talen. Räkna med att behöva spåra dem till ursprungsländerna.
  4. Räkna med att de "ordinarie" ärendena prioriteras (t.ex. lokalbefolkningens behov av dokument) och en lång kö.
  5. Räkna med att postgången till och från Kuba tar lång tid, och att post kan komma bort på vägen. Ha tålamod!
  6. Artighet och hövlighet, både på plats och per brev, är bästa sättet att nå resultat.
  7. Lämna gärna en allmosa (limosna) till församlingen eller ett bidrag till kaffekassan på kommunarkivet.
  8. Om personen är av gammal spanskättad släkt, ta kontakt med en släktforskarförening (gärna utanför själva Kuba).

Kyrkböcker

De kubanska katolska församlingarna (parroquias) har registrerat födda, vigda och döda i kyrkböcker (archivos eclesiásticos) sedan slutet av 1500-talet, men mycket har förstörts av dålig hantering och usel förvaring. De tidiga kyrkböckerna kan ibland vara skrivna på latin, annars är det spanska som gäller. Kyrkan har fortsatt att registrera födda, vigda och döda även efter civilregistrens införande i slutet av 1800-talet. Enligt vittnesmål från släktforskare är bästa sättet att få fram uppgifter genom att skriva direkt till den aktuella församlingen, som i allmänhet besvarar förfrågningarna om de kan. Ett snabbare sätt att få fram uppgifter är att ringa direkt till församlingarna och göra sina efterfrågningar per telefon. Det förutsätter att man kan spanska.

De vanligaste uppgifterna man återfinner i kyrkböckerna (registro parroquial) är:

  • Dop (partida de bautismo) - barn döptes vanligtvis några få dagar efter födseln - födelsedatum, födelsort, dopdatum, barnets namn, föräldrarnas namn och födelseort (-land), legitimitet, gudfäders namn och adress och (ibland) mor- och farföräldrars namn och adress eller födelseort. I vissa fall har man senare antecknat vem barnet gift sig med.
  • Vigslar (partida de matrimonio) - vigselort, vigseldatum, lysningar, brudparets namn, adress, ålder och civilstånd före vigseln, födelseorter, yrken, föräldrars namn och adress (och ibland födelseorter). Vid omgiften kan även namn och dödsdatum för tidigare makar vara inkluderade. Brudens giftoman är ofta nämnd. Man gifte sig i allmänhet i brudens hemförsamling.
  • Begravningar (partida de defunción) - avlidna i Kuba blev ofta begravda någon eller några dag(ar) efter personens död - den avlidnes namn, födelseort, dödsort, dödsdatum, begravningsdatum, civilstånd, dödsorsak, samt namn då kvarlevande anhöriga. I vissa fall anges om den avlidne efterlämnat ett testamente (testo).

Mormonerna har INTE kunnat mikrofilma mer än någon enstaka församling på Kuba, därför är denna resurs inte mycket att räkna med. Det är dock troligt att man i framtiden kommer att digitalisera kyrkoarkivalierna, då det är det bästa sättet att försäkra sig om att det historiska arvet säkras från förstörelse, och de facto en win-win-situation för alla inblandade. Det finns dock en del privata databaser över kubanska församlingar tillgängliga via Internet (se nedan).

Civil folkbokföring

Folkbokföringslagen infördes år 1884 i Kuba, som då fortfarande var en spansk koloni. Civil registrering av alla äktenskap, civila eller religiösa infördes år 1900. Efter 1918 blev genomförandet av borgerlig vigsel obligatorisk, även om den åtföljdes av ett religiöst äktenskap. Varje kommun på Kuba har ett eget folkbokföringskontor, och i de större städerna är de fördelade över stadsdelarna.

De vanligaste uppgifterna man återfinner i den civila folkbokföringen (registro de estado civil) är:

  • Födslar (partida de nacimiento) - föräldrar registrerade i allmänhet barnet några dagar efter födelsen, varvid registreringen bevittnades av två personer - barnets kön (sexo), födelsedatum, födelseort (ibland namnet på sjukhuset där barnet var fött), föräldrarnas namn (ibland födelseort), ålder, civilstatus, yrken, samt adress, ibland även föräldrarnas nationalitet eller etnicitet. Ibland nämns också antalet barn i familjen. Det händer att även uppgifter om barnets mor- och farföräldrar inkluderas. Vittnenas namn, adresser, yrken antecknas också. Födelsebeviset är en ytterst viktig handling för varje medborgare, den utgör alltid grund för varje ny identitetshandling (ID-kort, pass, m.m.) som personen ifråga behöver för att få arbete, införskaffa bankkonton, osv.
  • Vigslar (partida de matrimonio) - när den civila folkbokföringen infördes blev den borgerliga vigseln den lagliga vigseln, kyrklig vigsel blev därmed endast en personlig och religiös angelägenhet - uppgifterna i det borgerliga/civila äktenskapsregistret är ofta mycket omfattande och inkluderar namn, födelseuppgifter, nationalitet (ev. etnicitet), civil status, yrke, adress, uppgifter om föräldrars namn, yrke, nationalitet, (ev. etnicitet), adress, m.m.
  • Dödsfall (partida de defunción) - registreringen av avlidna skedde oftast någon eller några dagar efter personens bortgång, och då nästan alltid i den ort personen dött - utöver de vanliga uppgifterna om dödsdatum, dödsort, dödsorsak, samt uppgifter om födelseort, nationalitet (ev. etnicitet), föräldrars namn, m.m. uppges ofta den efterlevande makens namn, adress, och ibland också efterlevande barn. Ofta nämns också vem som inkommit med uppgifterna och anmält dödsfallet.

Adresser till kyrkliga, civila och privata informationskällor på Kuba

Invandring/Utvandring

Invandring och utvandring har spelat en framträdande roll för den demografiska profilen på Kuba under 1900-talet. Under 1700-, 1800- och början av 1900-talen invandrade stora vågor av basker, kanarier, katalaner, andalusier, galicier och andra spanjorer till Kuba. Mellan 1900 och 1930 invandrade nästan en miljon från Spanien. Övriga invandrargrupper är franska, portugisiska, italienska, ryska, holländska, grekiska, brittiska, irländska, samt ett litet antal ättlingar till nordamerikaner som invandrade till Kuba i slutet av 1800- och tidigt 1900-tal.

En procent av Kubas befolkning utgörs av asiater. De är främst av kinesisk härkomst, följt av filipiner, koreaner och vietnameser. De är ättlingar till lantarbetare som lockades till ön av spanska och amerikanska affärsmän under den 1800- och början av 1900-talet. Afro-kubaner utgör omkring hälften av befolkningen och härstammar från slavar som hämtats i de centrala och västra delarna av Afrika.

Under det senaste halvseklet har flera hundra tusen kubaner av alla samhällsklasser emigrerat till USA, Spanien, Storbritannien, Kanada, Mexiko, samt andra länder. 1994 enades USA och Kuba om att USA skulle ge minst 20.000 personer per år visum i utbyte mot Kubas löfte om att förhindra ytterligare illegal utvandring på diverse farkoster.

Den etniska blandningen på Kuba är omfattande så det är svårt att fastställa hur kulturella minoriteter framlever.

Litteratur om etniska minoriteter

  • Napoleon Seuc, La Colonia China de Cuba 1930-1960, 1998, Dr. Napoleon Seuc, 2553 SW 19 St., Miami, FL 33145-2409, ISBN 0-9666333-0.
  • Rebecca J. Scott, Slave Emancipation in Cuba, , Princeton University Press, Princeton, NJ 1985 ISBN 0-691-07667-7 (inb.) ISBN 0-691-10157-4 (pocket).
  • Family Ties Cuban-Jewish search lists Judisk-kubansk släktforskarsida.

Svenskar på Kuba

  • Thomas Gustafsson: Kuba, Carlsson Bokförlag, utgiven i ny aktualiserad upplaga januari 2011, 699 sidor, ISBN 978-91-7331-370-4. I början av 1900-talet bildades en svensk koloni i östra Kuba, namnet på kolonin var Bayate. Thomas Gustafsson är journalist och författare och med specialisering på den spansktalande världen. Boken Bayate: Den svenska nybyggarkolonin i Kuba innehåller en utförlig beskrivning av den svenska kolonin, och Gustafsson arbetar nu vidare med ett nytt projekt om denna.

Aristokrati

Förnäma kubanska damer körs i gigg av svart slav.

Släkter som tillhört den gamla styrande klassen på Kuba - i allmänhet av spansk adlig härkomst - är betydligt lättare att följa bakåt i tiden. De finns ofta färdigutredda i genealogiska uppslagsverk som man återfinner i välbeställda bibliotek. Många släkter finns dessutom publicerade på webben, men tillförlitligheten i dessa dokument är dock inte hundraprocentig. Det bör påpekas att det mesta av detta antingen är "förrevolutionärt", dvs. gjordes före Castros övertagande, eller är gjort av exilkubaner.

De släkter som härstammar från spansk adel (hidalgos), och som huvudsakligen anlände till Kuba under den spanska kolonisationen, kan eftersökas i spanska källor. De tidigaste kolonisatörerna är ofta omtalade i historiska källor och välkända, eftersom de var så få. Tidiga kolonisatörer från andra länder är också ofta väldokumenterade, och man bör eftersöka dem i lokalhistoriska verk från den ort de slog sig ned i. (Se vidare info i Spansk kolonisation av Amerika.)

Litteratur om aristokratin

  • Rubén C. Arango, La Sacarocracia, Historia de la Aristocracia Azucarera Cubana, 2006, Ego Group, Inc., Miami, Florida.
  • Leví Marrero, Cuba, Isla Abierta - Poblamiento y Apellidos Siglos XVI-XIX, 1998, Ediciones Capiro, Puerto Rico, 1994.
  • Dominique Goncalvès, Le Planteur et le Roi - L'Aristocratie Havanaise et la Couronne D'Espagne (1763-1838), Casa de Velázquez. ISBN:8496820165. Omfattar drygt 40 kubanska aristokratiska släkter med släktträd och länkar till den spanska kronan.
  • Rafael Nieto Cortadellas, Genealogías Habaneras, Vol.I-IV, ISBN:84-87204-79-1 (hela verket), ISBN:84-00-04474-6 Vol I, ISBN:84-00-04617-X Vol II, ISBN:84-87204-80-5 Vol III, ISBN:84-87204-92-9 Vol IV), Hidalguía, Madrid, 1979, 1980, 1995, 1996.
  • Estudios Genealógicos y Heráldicos, Vol.1, Asociación Española de Estudios Genealógicos y Heráldicos, 1985 ISBN:84-398-3591-4.
  • Emilio Bernal Labrada, Árboles Genealógicos de la Cuba Española, 1997, Editorial Verbum, S.L. Eguilaz 6, 2o Dcha. 28010 Madrid. ISBN:84-7962-057-9, Deposito Legal M-25280-1997.
  • Lyman De Platt, Hispanic Surnames and Family History, Baltimore, Maryland, Genealogical Publishing Co., Inc., 1996.

Namnskick

Historiskt sett har kubanerna följt ett huvudsakligen spanskt traditionellt namnbruk, med ett eller flera förnamn (där namnkombinationer med José eller María, t.ex. María del Carmen (Vår fru Maria från berget Karmel) - en jungfruuppenbarelse - reduceras till Carmen) kombinerat med i regel två släktnamn, varav det första i regel är faderns släktnamn, och det andra moderns. Under 1900-talet förändrades dock namnbruket och "moderniserades". Man gick då över till ett mer vardagligt bruk av tilltalsnamn och ett efternamn. Kvinnor ersätter moderns släktnamn med makens när de gifter sig, men lägger till ett "de" mellan släktnamnen. I dagligt tal används alltid tilltalsnamn och efternamn - dvs faderns (eller makens) släktnamn.

En familj kan därför se ut på följande sätt:
Make: José Abelardo Gómez Zamora (formellt) - José Gómez (informellt)
Maka: Isabel Odalis Sotomayor Betancour (formellt) - Isabel Gómez alternativt Isabel Sotomayor de Gómez (informellt)
Barn: Laura María Gómez Sotomayor (formellt) - Laura Gómez (informellt)
Barn: Rubén Ernesto Gómez Sotomayor (formellt) - Rubén Gómez (informellt)

Mellannamnens betydelse

Man ska som släktforskare inte undervärdera mellannamnens betydelse som indikation för t.ex. födelsedatum och släktskap. Många gånger fick barnet ett av sina mellannamn efter sin "namnsdag", dvs. vilket helgon som firades på barnets födelsedag. Det kan vara en hjälp att hitta "rätt" födelsedatum.

Valdes - ett efternamn för föräldralösa

Föräldralösa pojkar som tagits omhand på barnhem på Kuba, vilket var ett vanligt sätt att lösa "problemen" med utomäktenskapliga barn i latinska länder, fick efternamnet Valdes (utan accent) efter grundaren av fattighemmet i Havanna, biskopen Gerónimo Valdés y Sierra (1646-1729). Flickorna gavs efternamnet Rodríguez, efter en av biskopens medhjälpare. I mitten av 1900-talet övergavs seden, och man övergick till att slumpvis välja något efternamn i telefonkatalogen.

Genealogiska organisationer och projekt

Det verkar inte finnas några regelrätta genealogiska organisationer i Kuba. Enstaka släktforskare erbjuder sina tjänster, men det är oklart om de kan utföra mer än lokalt präglade utredningar. I den kubanska diasporan finns däremot minst ett par relativt välorganiserade föreningar, samt en mycket innehållsrik hemsida som drivs privat men ideellt.

  • CubaGenWeb en mycket innehållsrik informationssajt på spanska och engelska. Sajten drivs av Ed Elizondo och är helt oberoende och okommersiell. Det lönar sig att besöka den för att hitta information som inte finns på denna sida.
  • The Cuban Genealogy Club of Miami, Florida, Inc. är en kubansk släktforskarförening baserad i Miami, där den allra största delen av den kubanska diasporan är bosatt. Tillsammans med CubaGenWeb utgör sajten den enskilt största informationskällan om kubansk släktforskning.
  • CaribbeanGenWeb project är en Ancestry-ägd hemsida som försöker samla information över hela Karibien.
  • The Cuban Family History and Genealogy Project ett släktforskningsprojekt drivet av University of Miami's Institute for Cuban and Cuban-American Studies.

Internetresurser för släktforskare (externa länkar)

Se även


Referenser: