Nederländerna

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Nederländernas flagga

Det bor drygt 8 000 personer i Sverige som är födda i Nederländerna (eller Holland som det också kallas), och den nederländska invandringen till glesbefolkade delar av landet har ökat på senare år.[1] [2] [3] Den nederländska invandringen till Sverige har dock gamla anor. Under hela 1600-talet tjänstgjorde åtskilliga holländska soldater och officerare i de svenska arméerna. Under samma tid invandrade även åtskilliga holländska industriidkare och handelsmän - som alltsomoftast sammanblandas med vallonerna - till Sverige. För staden Göteborg kom holländarna att vara avgörande, då stadens första bebyggelse tillkom då ett antal holländare bosatte sig vid Färjenäs på Hisingen år 1604. De första göteborgarna per definition anses vara de sju holländarna A. Cabeliau, Paulus de Kempenere, P. Coymans, Herman Pelgroms, Nyclaes de Hand, Peeter Langer och Paridon van Horn, som i ett brev daterat den 5 december 1606 meddelar Karl IX att man bildat ett Compani i syfte att befolka det nya Göteborg enligt privilegierna.

Nederländare från Noord-Brabant (1800-tal)

Gustav II Adolf anlitade holländare för att bygga den nya staden Göteborg, eftersom de vid denna tiden ansågs vara de största specialisterna på att bygga på sankmark. Den 23 maj 1621 utfärdades instruktioner för den svenske diplomaten Johan Adler Salvius att som kommissarie leda stadens byggnad och organisation, och som gatuläggare (straatmaker) anställdes holländaren Jan Hendriksen samt ingenjören Johan Schultz med uppdraget att låta "afsticka och afdela" staden med hus, torg, gator och gränder. Redan på hösten samma år lämnade dock Salvius sitt uppdrag och ersattes av holländaren Jacob van Dijck. Som betalning fick de bland annat vittgående ekonomiska och rättsliga privilegier. Den ledande holländaren under de tidigaste förhandlingarna var Peeter Langer, men Gustav II Adolf anses på ett mycket skickligt sätt ha manövrerat fram de kompromisser som gynnade honom och Sverige.

Den första registrerade göteborgaren per definition var holländaren Johan wan Lingen som den 13 juni 1621 erhöll "burskap som borgare", och som därmed fick ett borgarebrev efter att ha avlagt en borgared, drygt en vecka efter Göteborgs bildande.[4]

Också Stockholm, Karlskrona, och andra städer[5] befolkades successivt av holländare när Nederländerna utvecklades till en inflytelserik sjömakt. Bankirer, handelsmän, industriidkare, skeppsbyggare (regalskeppen Tre Kronor och Vasa[6] byggdes av holländska skeppsbyggare[7]), ersatte under 1600-talet många tyska handelsmän som verkat under Hansan men som fick mindre betydelse när de holländska handelsskeppen övertog stora delar av östersjöhandeln.

Bland nederländska släkter i Sverige återfinns: De Geer, de Besche, Kock, Ackern, Weyand, Kuyl/Kuylenstierna, Mellbin, Nannings, von der Luft, Frumerie, Kaas, Graver, Kryger, Meitens, Silentz, Momma/Reenstierna, Leuhusen, Weldhuisen, Valck, "de Groote", m.fl.

Karta över Nederländernas provinser

Nederländerna - kort historik

Efter det spansk-nederländska kriget mot Filip II av Spanien och den Westfaliska freden 1648, växte den norra självständiga delen under namnet De sju förenade Nederländernas republik, till en av de mäktigaste sjöfararnationerna och ekonomiska stormakterna under 1600-talet. Perioden kallas den Nederländska stormaktstiden. Kolonier och handelsstationer etablerades över hela världen. Under 1600-talet blev landet världens ledande handelsmakt och behärskade stora delar av den europeiska handeln men även den nya handeln med kolonier i framför allt Afrika och Asien. Nederländerna skaffade sig besittningar i Afrika, Sydostasien och Västindien. Enorma rikedomar samlades i städerna och kulturen blomstrade.

1806 utropade den franske kejsaren Napoleon sin bror Ludvig (Louis) till kung av Holland. När Ludvig fyra år senare tvingades abdikera inlemmades landet i det franska kejsardömet. Efter Napoleons fall utropades 1814 kungariket Nederländerna.[8]

Administrativ indelning

Nederländerna är sammansatt av tolv provinser (provincies), den senaste - Flevoland - blev till på nyvunnet land ur Zuiderzee/IJsselmeer den 1 januari 1986: Groningen, Fryslân eller Friesland, Drenthe, Overijssel, Flevoland, Gelderland, Utrecht, Noord-Holland, Zuid-Holland, Zeeland, Noord-Brabant och Limburg. Provinsernas högsta ämbete innehas av Commissaris van de Koning(in)[9] (kunglig kommissionär) som motsvarar landshövding, som är ordförande för Provinciale Staten (PS; det direktvalda provinsparlamentet) and Gedeputeerde Staten (GS; den exekutiva grenen). Alla provinser indelas i gemeenten (kommuner), totalt 489 (fr.o.m. 2004: 483) som leds av gemeenteraad (kommunfullmäktige) och burgemeester (borgmästare). Arkivväsendet är indelat provinsvis och de för släktforskare viktiga handligarna återfinns i provinshuvudstäderna.

Offentliga arkiv och bibliotek

1962 års arkivlag tillåter fri tillgång till alla dokument som finns i offentliga nederländska arkiv. Man tar dock betalt för kopiorna man tillhandahåller över beställda dokument. Dokument i andra databaser, t.ex. från kommuner, kyrkan, näringslivet och privata arkiv är inte tillgängliga för allmänheten. Statliga arkiv i Nederländerna är öppna för allmänheten. Många av de register som finns på dessa arkiv finns mikrofilmade hos mormonerna på Family History Library. Alla dokument innehållande genealogiska uppgifter från provinsarkivet i t.ex. Friesland är filmade.

Nationella arkiv (riksarkiv) och bibliotek

Nationaal Archief (Riksarkivet i Nederländerna) lagrar handlingar med anknytning till landets historia, kultur och folkliv. Nationaal Archief är beläget i Haag och är landets största offentliga arkiv. Nästan 1 000 år av holländsk historia är lagrad där, i 93 hyllkilometer dokument, kartor, teckningar och fotografier. I nationalarkivet ingår fler än 6 000 olika arkiv och innehåller poster av nationell karaktär. Riksarkivet lagrar dessutom alla handlingar från kolonialtiden, då Nederländerna var en kolonial stormakt med besittningar i Nord- och Sydamerika[10] (Nya Amsterdam, Nya Sverige, Surinam, m.fl.), Västindien (Curaçao, Nederländska Antillerna, m.fl.), Afrika (Sydafrika)[11], Asien (Indonesien, Ceylon, Dejima, m.fl.) samt Oceanien (Västpapua).

Besöksadress:
Nationaal Archief
Prins Willem-Alexanderhof 20
2595 BE 's-Gravenhage
Nederländerna
Postadress:
Postbus 90520
2509 LM 's-Gravenhage
Nederländerna
Telefon: +3170-331-5400 (allmän information)
+3170-331-5444 (beståndsinformation)
Fax: +3170-331-5499
E-post: info@nationaalarchief.nl
Internet: www.nationaalarchief.nl

Koninklijke bibliotheek (Nederländernas kungliga bibliotek) grundades 1798[12] och motsvarar vårt eget svenska kungliga bibliotek. Biblioteket är underordnat kultur- och utbildningsdepartementet och innehåller mer än sex miljoner objekt (böcker och tidskrifter). Där samlas allt som trycks i Nederländerna. För den som vill använda biblioteket finns mer att läsa i hemsidan, bl.a. en användarhandledning på engelska[10].

Besöksadress:
Koninklijke bibliotheek
Prins Willem-Alexanderhof 5
2509 BE 's-Gravenhage
Nederländerna
KB website http://www.kb.nl.
Telefon: +3170-31-40-911
Fax +3170-31-40-450
E-post: via http://www.kb.nl/contact
Postadress:
PO Box 90407,
2509 LK The Hague,
Nederländerna

Länkar:

Regionala arkiv och bibliotek

Provinsarkiven (även de kallade Nationaal Archief - motsvarande de svenska landsarkiven), som är knutna till Nationaal Archief (riksarkivet) ligger i var och en av de tolv provinshuvudstäderna, som är: Assen (Drenthe), Lelystad (Flevoland), Leeuwarden (Friesland), Arnhem (Gelderland), Groningen (Groningen), Maastricht (Limburg), 's-Hertogenbosch (Nordbrabant), Haarlem (Nordholland), Zwolle (Overijssel), Haag (Sydholland), Utrecht (Utrecht) och Middelburg (Zeeland). Provinsarkiven samlar in uppgifter från sin respektive provins. Dessa omfattar följande poster som kan vara av intresse för släktforskare:

  • Kyrkböcker
  • Civilregister/Folkbokföring
  • Mantalsregister
  • Folkräkningar
  • Domstolsarkiv
  • Militära register
  • Emigrationslängder
  • Lantmäterilängder
  • Skattelängder

Kyrklig indelning

De huvudsakliga religionerna är katolicism (18% år 1999) och protestantism (15%). Omkring 63% av nederländarna anser sig inte vara medlemmar av någon kyrka. Området söder om de tre floderna är allmänt sett katolskt, och den norra delen protestantisk (mestadels tillhörande den Holländska reformerta kyrkan). År 2006 beräknades nästan 6% av befolkningen vara muslimer, och mera än 1% hinduer.

Släktforskning i Landet

Allmän information

Du har säkert några jätteviktiga goda råd att ge till den som ska släktforska i landet. Det gör inget om de är lite personliga. Här platsar generella råd och tips.

Hur börjar man?

Här förklarar du hur man kan börja släktforska i landet. Var man börjar, hur man fortsätter och vilka resurser som finns närmast till hands.

Några korta råd

Här kan du lista tillvägagångssättet punktvis steg-för-steg.

Kyrkböcker

Collectie doop-, trouw- en begraafregisters (DTB)

Här beskriver du vilka uppgifter man kan förvänta sig att återfinna i respektive kyrkbok, och vilka slags kyrkböcker som finns i landet. Du kan också informera om dessa kyrkböcker finns filmade av mormonerna och var och hur man kan läsa dem.

Civil folkbokföring

Den civila folkbokföringen (BS = Burgelijke Stand) i Nederländerna inleddes 1811 på order av Napoleon under den franska ockupationen 1795-1813. Idag förs bokföringen lokalt i varje kommun/liten stad/. Det finns fyra typer av folkbokförningsarkiv:

  • Register över födda: innehåller oftast namn, ålder, yrken och föräldrarnas adress och dopvittnernas namn.
  • Register över vigda och skilda innehåller namn, ålder, födelseort, yrken och bostadsort för brud och brudgum. Utöver detta finner man namn, ålder (efter 1907), yrken och adresser för parets föräldrar och vittnena. (Observera att det på 1800-talet i Nederländerna var det normala att gifta sig på brudens bostadsort.) Varje vigseldokument har bilagor.
  • Register över döda innehåller namn, ålder, adresser, datum för dödsfallet, och oftast namn på efterlevande maken/makan. Det finns också uppgifter om vem som registrerat den avlidne, och ibland även dennes föräldrars namn.
  • Lysningsregister finns på brudens och brudgummens bostadsort. Ett stort problem med dessa register är bristen på index, vilket gör sökningen tidsödande.

De ovannämnda registren är arkiverade i nationella-, kommunala- och regionala arkiv för perioden 1811-1912. Fullmäktige (gemeenteraad) i varje kommun avgör i vilket arkiv registren ska placeras, vilket gör att forskaren kan behöva resa runt i hela landet för att titta på registren för de olika kommunerna. Oftast får man betala en avgift för att se registren. Det går också att få kopior av dokumenten.

De tre första av registren ovan har gjorts tillgängliga med hjälp av "tioårs-listorna", ett alfabetiskt index över efternamn, uppställda i tioårsperioder.

Tillägg till vigseldokument: Dessa tillägg rörande vigseldokumenten skall iordningställas av arkivtjänstemannen i den kommun där vigseln äger rum. Tjänstemannen avgör om alla krav för bröllopet är uppfyllda. Dessa tillägg är värdefulla för släktforskaren. De innehåller kopior av födda-registren för brud och brudgum eller, för perioden 1811-1855(ca), kopior av dopregistreringen. Genom dessa dokument kan forskaren ofta få reda på parets religion, vilket är betydelsefullt för den fortsatta forskningen. Dessutom hittar man kopior av föräldrarnas dödsattester (i förekommande fall) och uppgifter om tidigare partners. Andra källor som kan finnas med är myndighetsbevis, läkarundersökningar och, i början av 1800-talet, intyg att brudgummen har uppfyllt kraven i värnpliktslagen.


Här kan du skriva om landets folkbokföring, hur den fungerar, hur den är uppbyggd, var man kan hämta uppgifter ur den, vilka myndigheter som ansvarar för den, och vilka slags uppgifter man kan förvänta sig att hitta i respektive attest.

Folkräkningar

Om det har gjorts folkräkningar i landet, redovisar du för dem här. Berätta vilka slags uppgifter man kan förvänta sig att inhämta ur dessa.

Invandring/Utvandring

Nederländerna har en lång historia av invandring och utvandring. Den omfattande koloniseringen under stormaktstiden (Nederländerna hade besittningarna Nederländska Ostindien (Indonesien), Nederländska Brasilien (delar av östra Brasilien), Nederländska Guyana och Surinam (Guyana och delar av norra Brasilien), Nya Nederländerna (de nordligaste delen av USA:s östkust från nuvarande Delaware till Cape Cod), Nya Holland (Australien), Sydafrika, samt ett betydande antal västindiska öar) har lett att nederländare bosatt sig i kolonierna, men också till att det forna kolonialväldets invånare har invandrat till Nederländerna under 1900-talet.

Invandrarregister

Om landet är eller varit ett invandrarland till folk har flyttat från andra länder, redovisar du detta här. Anteckningen kan avslutas med länkar och tips till hur man utnyttjar eventuella immigrationsarkiv eller andra sådana resurser. (Kolla andra länders sidor för modell.)

Passagerarregister

Här kan du komplettera med uppgifter om eventuella passagerarregister, om sådana finns, och uppgifter om hur man kan nå dem.

Militära register

Militära arkiv och bibliotek brukar kunna vara av intresse för släktforskaren om förfäderna gjort militärtjänst.

Mormonerna

Mormonerna har inte bara kyrkböcker mikrofilmade, utan mycket annat om varje land. Redovisa här.

Aristokrati

Adeln utgjorde endast en liten andel av befolkningen i Nederländerna, och tillväxten var begränsad. Vilka barn som ärvde titlar och samhällsställning reglerades genom speciella lagar. Adelsklassen har alltid varit mån om att bevara sin identitet och det har skett genom publicering av vapenböcker, stamtavlor och genealogiska utredningar. Följande verk kan vara till nytta för den som söker sina aristokratiska anor i Nederländerna:

  • Hoge Raad van Adel (Nederland). De Nederlandse Adel: Besluiten en Wapenbeschrijvingen (Den nederländska adeln: Kungliga Stipendier och Vapenbeskrivningar). ’s-Gravenhage: SDU, 1989.
  • Nederland’s Adelsboek (Nederlländsk Adelsbok). 86 vol. ’s-Gravenhage: W. P. van Stockum & Zoon, 1903–1997. Periodiskt bokverk över den nederländska adeln och furstehusen.
  • Miroir des notabilités nobiliaires de Belgique, des Pays-Bas et du Nord de la France (Spegel över aristokratiska celebriteter från Belgien, Nederländerna och norra Frankrike). Författare: Félix Victor Goethals, 1798-1872


I Koninklijk Huisarchief, som motsvarar det svenska hovarkivet, återfinns personliga notiser över medlemmarna av huset Nassau och Orange Nassau från 1300-talet fram till nutid.
Rivierenland.jpg
Koninklijk Huisarchief
Adress: Paleis Noordeinde,
Den Haag (Via Paleistuin, Prinsessewal)
Postadress:
Postbus 30412, 2500 GK - Haag
Nederländerna
Telefon: (+3170) 362-47-01, (+3170) 362-47-01
Fax: (+3170) 365-93-48
E-post: koninklijk.huisarchief@dkh.nl
Hoge Raad van Adel motsvarar det svenska riddarhuset. Rådgivning om adelsfrågor, heraldik (motsvarande riksheraldiker), namnbyten, militära emblem, flaggor, etc, samt rådgivning till företag och privatpersoner om släktforskning och heraldik.
Hoge Raad van Adel
Adress: Nassaulaan 2-B, 2514 JS Haag
Postadress: Postbus 16325, 2500 BH Haag
Telefon: (+3170) 361-42-81, (+3170) 361-42-81
Fax: (+3170) 363-17-12
E-post: info@hogeraadvanadel.nl
Webbplats: http://www.hogeraadvanadel.nl/

Religiösa minoriteter

Här kan man berätta om hur man kan forska på landets religiösa minoriteter. Gärna uppdelad med egna rubriker.

Namnbruk

Under den här rubriken kan man beskriva vilket namnbruk som existerar och existerat. Har man i landet tidigare använt sig av patronymikon, kan det vara bra att redovisa och i så fall vilka former dessa hade.

Genealogiska organisationer och internetresurser

Här listas de genealogiska organisationerna, t.ex. släktforskarföreningar och heraldiska sällskap upp i punktform. Om de har hemsidor kan du länka till dem härifrån. Lista också upp internationella internetresurser för landet under den här rubriken.

Släktskapsrelationer på holländska

Kinship nl.png

Enkel ordlista för den som släktforskar i Nederländerna och Flandern

Aanneming = Konfirmation
Achternaam = Efternamn, släktnamn
Achterneef = Syssling, tremänning, nästkusin
Afschrift(en) = Avskrift, attest, kopia
Bedelaar = Tiggare
Begraafplaats = Kyrkogård
Begrafenis = Begravning
Belastingregistratie = Skatteregistrering
Besnijdenis = Omskärelse
Bewijs van trouwen = Äktenskapsbevis
Bijnaam = Smeknamn, öknamn
Bijzit = Älskarinna
Bisdom = Stift
Bloedverwante = Avlägset släktskap
Boer = Bonde
Boerenarbeider = Torpare, husman, dräng
Boerenknecht = Dräng, lantarbetare
Bronnen = Källor
Brother = Bror
Buitenechtelijk = Olaglig
Burgerlijke stand = Civilstånd
Dienstsmeid = Piga
Dochter = Dotter
Dood geboren = Dödfödd
Doop = Dop
DTB-registers (doop- trouw- en begraafregisters) = "Födde-vigde-döde-längder"
Echtgenoten = Makar
Echtverbintenis = Vigsel, äktenskap
Edel(man) = Adelsman
Familie-geschiedenis = Släkthistoria, släktskildring
Familienaam = Släktnamn, efternamn
Familieverhalen = Familjeberättelser
Favoritisme = Svåger
Geboren = Född
Gegevens = Data
Gemeente = Församling, kommun, by
Gerechtshof = Domstol, ting
Gescheiden = Skild
Geslacht = Kön
Geslachtsboom = Släktträd
Geslachtsnaam = Släktnamn
Getrouwd = Gift
Getuigen = Vittnen
Gezin = Hushåll
Grootmoeder = Farmor, mormor
Grootouder = Far- eller morföräldrar
Grootvader = Farfar, morfar
Herbergier = Gästgivare
Huwelijk = Äktenskap
Huwelijksbijlagen = Äktenskapsbilagor
Huwelijksafkondiging = Lysning
j.d. (jonge dochter) = Ogift dotter
j.g. (jong gezel) = Ogift man, ungkarl
j.m. (jonge man) = Ogift man, ungkarl
Kadastrale archieven = Lantmäteriarkiv
Kerkelijke registers = Kyrkliga register
Kerkregister = Kyrkbok
Kinderen = Barn
Kleinkinderen = Barnbarn
Klompenmaker = Träskomakare
Knecht = Dräng
Kwartierstaat = Antavla
Leeftijd = Ålder
Leerjongen = Lärling
Looier = Garvare
Maagd = Jungfru, fröken, piga
Makelaar registers = Herrgårdsregister
Mannelijk = Manlig (av manligt kön)
Medeonderzoekers = Släktforskarkollegor
Meier = Torpare, arrendator
Meisje = Flicka
Memories van successie = Bouppteckningar
Metselaar = Murare
Moeder = Moder
Mondig verklaring = Myndighetsförklaring
Nationale registratie = Folkbokföring
Neef = Kusin
Nicht = Brors- eller systerdotter, kv. kusin
Noemen = Uppkalla, "döpa"
Oma = mormor, farmor
Onecht kind = Oäkta barn
Ongehuwd, ongetrouwd = Ogift
Oom = Morbror, farbror
Opa = Farfar, morfar
Ouder = Föräldrar
Oudooms = Gammelfarbror, gammelmorbror
Oudtante = Gammelfaster, gammelmoster
Overgrootvader = Farfars far, mormors far, osv.
Overgrootmoeder = Farfars mor, mormors mor, osv.
Overleden = Död, avliden
Pachter = Arrendator
Parenteel = Ättligaverk, stamtavla
Parochie = Församling, socken
Patroniem = Patronymikon
Peet, pettoom = Gudfader
Peettante = Gudmor
Poorter = Medborgare
Probandus = Startperson, proband
Rechter = Domare
Schoonzoon, -dochter = Svärson, -dotter
Schoonzuster = Svägerska
Stamboom = Stamtavla
Stamboomonderzoek = Släktforskning
Stamboomonderzoeker = Släktforskare
Stamvader = Stamfader
Tante = Moster, faster
Tuin = Gård, gårdstun
Tuinman, tuinier = Trädgårdsmästare
Vader = Fader
Verwantschap = Släktskap
Visser = Fiskare
Voogd = Fogde
Volkstellingen = Folkräkning (Census)
Voorouders = Förfäder[13]
Vorst = Furste
Vrijboer = Danneman, fribonde
Vroedvrouw = Barnmorska, jordemor
Weeshuizen = Barnhem
Weeskind = Föräldralös
Wettelijk kind = Äkta barn
Zoon = Son
Zus = Syster



Fotnoter:

  1. SCB:s statistik över utrikes födda 2009
  2. SVT Rapport, 4 december, 2008: "Fyrdubblad invandring till glesbygd" [1]
  3. DN 2009-01-24: "Svängrum lockar holländare till Sverige" [2]
  4. Göteborgs Stads Borgarelängd 1621-1864, Personhistoriska Föreningen 1926 s. 28
  5. Christina Dalhede: Handelsfamiljer på Stormaktstidens Europamarknad, Partille 2001.
  6. Populär Historia 6/2005, Lars Ericson Wolke: "Kungligt skrytbygge" [3]
  7. Se Henrik Hybertsson i Svenska Wikipedia [4]
  8. UD:s hemsida [5]
  9. I provinsen Limburg kallas kommissionären Gouverneur.
  10. Dutch colonization of the Americas - Engelska Wikipedia [6]
  11. Svenska Wikipedias "Boer" [7]
  12. The history of the Koninklijke Bibliotheek [8]
  13. Se nederländska benämningar på upp till 248 generationers förfäder: [9]