Giftoman

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Giftoman var förr en person (fader eller annan nära släkting - inte nödvändigtvis av manligt kön) som ägde att bestämma över en kvinnas giftermål (och i äldre tid även att förrätta den högtidliga handling genom vilken äktenskapet ingicks). Senare även: målsman vilkens samtycke erfordrades för att omyndig mö (och från och med 1921 underårig mansperson) att träda i äktenskap. År 1872 gjordes myndig kvinna till sin egen giftoman – adliga möer dock icke förrän 1882.

Giftomannen bestämde om giftermålet

Att fria har under lång tid inte varit en kärleksfull gest mellan man och kvinna. Frieriet var istället en formell ceremoni där mannen frågade kvinnans giftoman om han fick lov att gifta sig med henne. Oftast var fadern giftoman, men om han var död var det kvinnans förmyndare, t.ex. modern, eller någon annan nära släkting, som var giftoman. Anledningen till att mannen frågade kvinnans giftoman berodde på att en ogift kvinna var omyndig, och därför inte hade rätt att själv bestämma över vem hon skulle gifta sig med.[1]

Egentligen var det inte mannen som önskade ingå äktenskap som själv gick och talade med giftomannen, utan det var istället en så kallad böneman. Bönemannen, som kunde vara antingen man eller kvinna, förde alltså friarens talan. Förutom att tala väl om friaren var bönemannens uppgift att förhandla om flickans hemgift, d.v.s. den gåva från föräldrarna som kvinnan förde med sig in i giftermålet. Hemgiften kunde vara kläder, lakan, husgeråd, men även jordegendomar, guld eller silver.

I många vigselböcker anges giftomannens namn i egen kolumn och kan vara en viktig källa för bekräftelse av sambandet mellan denne och bruden.