Kyrkböcker

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Kyrkbok är benämning på register som kyrkan (församlingen) var ålagd att föra över alla församlingens invånare.

Historia

I Europa finns det anteckningar över dop, vigslar och begravningar bevarade tidigast från 1300-talet. Det är sällsynt med kompletta register över samma församling. De äldsta noteringarna finns i Frankrike och Italien, och äldst är en förteckning över begravna i den lilla staden Givry, i östra Frankrike, med början 1334. Uppteckningar för åren före 1500 är sällsynta. I länderna norr och västerut i Europa är de äldsta uppteckningarna från slutet av 1400-talet, och mycket sällsynta. I Norden finns inga kända medeltida kyrkböcker.

År 1497 presenterade kardinalen Francisco Ximénez de Cisneros ett dopregister i Toledo, Spanien, detta blev modellen för den registrering som den katolska kyrkan senare skulle införa i resten av Europa. Vid det tridentinska kyrkomötet år 1563, ålade den romersk-katolska kyrkan, som en del av motreformationen alla sina präster att fortsättningsvis föra dop- och vigselregister i sina församlingar.

Norden

De första bestämmelserna om ministerialböcker i de nordiska länderna utfärdades i början av 1600-talet. I Danmark finns föreskrifter i synodalakter från Fyens stift 1607, enligt dessa skall såväl dop-, vigsel- samt begravningsregister föras. På 1640-talet utfärdades statliga föreskrifter om kyrkobokföring. Den äldsta bevarade danska kyrkoboken är daterad 1573 och är från Hjordkær på södra Jylland. Den innehåller dop- och begravningsanteckningar men även vigselanteckningar från 1597. I Norge är den äldsta bevarade kyrkoboken från Andebu i Oslo stift och har begynnelseåret 1623.

Den första föreskriften om husförhörslängder och kyrkobokföring i Sverige utfärdades för Västerås stift av biskop Johannes Rudbeckius under 1620-talet. Initiativet till dessa föreskrifter ledde till att man i Västmanland och Dalarna kan följa husförhör ända från 1620-talet, att jämföra att man allmänt i Sverige började med förhörslängder först under 1720-talet. Dessa förhörslängder och folkbokföringar finns ännu bevarade.

Släktforskning i kyrkböcker

Kyrkböcker utgör grunden för nästan all släktforskning världen över. Kyrkböckerna har avfotograferats i många länder, varför man numera kan läsa dem som mikrofilm i särskilda läsapparater, eller här i Norden, som digitala bilder på Internet. FamilySearch som mikrofilmat kyrkböcker sedan andra världskriget har numera helt gått över till att digitalisera bilderna och lägga ut dem på nätet. Arbetet är ännu inte färdigställt, men kommer förmodligen att vara klart relativt snart.

Svenska typer av kyrkböcker

Vissa typer av kyrkböcker kallas "ministerialböcker". Skatteverket definierar dessa på följande vis:

"Ministerialbok: Gemensamt namn på födelse- och dopbok, konfirmationsbok, lysnings- och vigselbok (numera äktenskapsbok) samt död- och begravningsbok, vilka förr vanligen fördes av prästen (på latin minister) själv utan biträde samt innehöll anteckningar om hans ämbetshandlingar".

Ministerialböcker

Övriga kyrkböcker

Se även