Allmänna arkivschemat: Skillnad mellan sidversioner

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
 
(4 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 2: Rad 2:
Redovisningen av arkivbestånden bygger vanligen på någon form av '''arkivschema''' eller '''förteckningsplan'''.
Redovisningen av arkivbestånden bygger vanligen på någon form av '''arkivschema''' eller '''förteckningsplan'''.


I Sverige introducerades det ''allmänna arkivschemat'' 1903, och skapades av riksarkivarien ''Emil Hildebrand''. För vissa typer av [[arkiv]] används andra scheman, t ex [[Kyrkoarkivens förteckningsplan]], som kom 1884. [[Kyrkoarkiv]]en förtecknas enligt denna förteckningsplan intill 1999-12-31. Efter separationen mellan kyrka och stat används från och med 2000-01-01 det ''svenska allmänna arkivschemat''.
I Sverige introducerades det ''allmänna arkivschemat'' 1903, och skapades av riksarkivarien ''Emil Hildebrand''. För vissa typer av [[arkiv]] används andra scheman, t ex Kyrkoarkivens [[förteckningsplan]], som kom 1884. [[Kyrkoarkiv]]en förtecknas enligt denna förteckningsplan intill 1999-12-31. Efter separationen mellan kyrka och stat används från och med 2000-01-01 det ''svenska allmänna arkivschemat''.


Under seklet som gått har man vid olika tidpunkter tillfört nya rubriker i schemat. Oftast som ett resultat av att nya materialtyper funnit sin väg in i arkiven. Särskilda rubriker för [[mikrofilm]], ljudupptagningar och liknande visade sig inte vara hållbara lösningar.  
Under seklet som gått har man vid olika tidpunkter tillfört nya rubriker i schemat. Oftast som ett resultat av att nya materialtyper funnit sin väg in i arkiven. Särskilda rubriker för [[mikrofilm]], ljudupptagningar och liknande visade sig inte vara hållbara lösningar.  
Rad 71: Rad 71:


== Släktforskarens eget familjearkiv ==
== Släktforskarens eget familjearkiv ==
Som privatperson kan man underlätta för andra att hitta i det egna familje- eller släktarkivet<ref>Se mer om familje- och släktarkiv i [[Arkiv]].</ref>. genom att följa det allmänna arkivschemat. Om detta finns många goda råd och tips i Elinor Elmborgs häfte ''[[Arkiveringsguide för släktforskare]]'', Stockholm 2009, ISBN 978-91-633-4115-1.
Som privatperson kan man underlätta för andra att hitta i det egna familje- eller släktarkivet<ref>Se mer om familje- och släktarkiv i [[Arkiv]].</ref> genom att följa det allmänna arkivschemat. Om detta finns många goda råd och tips i Elinor Elmborgs häfte ''[[Arkiveringsguide för släktforskare]]'', Stockholm 2009, ISBN 978-91-633-4115-1.


== Källor ==
== Källor ==
*Nilsson, Nils, Arkivkunskap, Stockholm 1971.  
*Nilsson, Nils, Arkivkunskap, Stockholm 1971.  
*Gränström, Claes, mfl, Arkivlagen, 1992.
*Gränström, Claes, mfl, Arkivlagen, 1992.
*Sundin, Elof, Arkivschemat - lösning eller hinder. Stockholm (RA?) ([[Stencil]]) 1989.  
*Sundin, Elof, Arkivschemat - lösning eller hinder. Stockholm (RA?) (Stencil) 1989.  
*[http://riksarkivet.no/arkivverket/Arkivverket/Trondheim/Avlevering/Veiledning-i-avlevering/Norsk-allment-arkivskjema Statsarkivet i Trondheim, SAT]
*[http://riksarkivet.no/arkivverket/Arkivverket/Trondheim/Avlevering/Veiledning-i-avlevering/Norsk-allment-arkivskjema Statsarkivet i Trondheim, SAT]


Rad 92: Rad 92:
[[Kategori:Att dokumentera sin forskning]]
[[Kategori:Att dokumentera sin forskning]]
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
[[Kategori:Släktforskning - metodfrågor]]

Nuvarande version från 26 mars 2014 kl. 08.53

Arkiv.jpg

Redovisningen av arkivbestånden bygger vanligen på någon form av arkivschema eller förteckningsplan.

I Sverige introducerades det allmänna arkivschemat 1903, och skapades av riksarkivarien Emil Hildebrand. För vissa typer av arkiv används andra scheman, t ex Kyrkoarkivens förteckningsplan, som kom 1884. Kyrkoarkiven förtecknas enligt denna förteckningsplan intill 1999-12-31. Efter separationen mellan kyrka och stat används från och med 2000-01-01 det svenska allmänna arkivschemat.

Under seklet som gått har man vid olika tidpunkter tillfört nya rubriker i schemat. Oftast som ett resultat av att nya materialtyper funnit sin väg in i arkiven. Särskilda rubriker för mikrofilm, ljudupptagningar och liknande visade sig inte vara hållbara lösningar.

Arkivlagen (1991) formar den senaste versionen av schemat.

Arkivschemats ursprung i den statliga sektorn vid förra sekelskiftet har under seklets gång gjort det mer och mer svårarbetat. Så har till exempel grupperna K och L ifrågasatts. Det svenska Riksarkivet har beslutat att statliga myndigheterna skall gå över till processorienterad arkivredovisning, (RA-FS 2008:4), vilken trädde i kraft den 1 januari 2009.

Allmänna arkivschemat - huvudavdelningar

  • A. Protokoll
  • B. Arkivexemplar av utgående handlingar
  • C. Diarier
  • D. Register och liggare
  • E. Inkomna handlingar
  • F. Handlingar ordnade efter ämne
  • G. Räkenskaper
  • H. Statistik
  • J. Ritningar och Kartor
  • K. Fotografier
  • L. Trycksaker
  • Ö. Övriga handlingar

I Sverige betecknas huvudgruppernas underavdelningar med siffor, exempel:

  • A1:1 Årsmötesprotokoll, volym 1
  • A2:2 Styrelsemötesprotokoll, volym 2

Finländska arkivschemat - huvudavdelningar

  • A. Diarier
  • B. Förteckningar
  • C. Protokoll
  • D. Kopior
  • E. Inkomna handlingar
  • F. Korrespondens
  • G. Räkenskapshandlingar
  • H. Handlingar arkiverade enligt innehåll
  • Ö. Övriga handlingar (alternativt huvudgrupp U)

I Finland betecknas huvudgruppernas underavdelningar med bokstäver, exempel:

  • Ca:1 Årsmötesprotokoll, volym 1
  • Cb:2 Styrelsemötesprotokoll, volym 2

Norska arkivschemat (Norsk allment arkivskjema) - huvudavdelningar

  • A. Møtebøker, referatprotokoller, forhandlingsprotokoller o.l.
  • B. Kopibøker
  • C. Journaler og andre overgripende registre
  • D. Saks- (sv. ärende) og korrespondansearkiv ordnet etter organets hovedsystem
  • E. Saks- og korrespondansearkiv ordnet etter eventuelle andre (sideordnede) system
  • F.- O. Seriekodene er reservert til bruk for spesialserier innenfor hver enkelt arkivskapers fagområde
  • P. Personalforvaltning
  • Q. Eiendomsforvaltning
  • R. Regnskap
  • S. Statistikk
  • T. Kart og tegninger
  • U. Foto, film og lydopptak
  • V. EDB og mikrofilm
  • W. Gjenstander (stempler, modeller, faner)
  • X. Egenproduserte trykksaker (ett eks. inkl. klisjéer)
  • Y. Andre utskilte arkivdeler, diverse
  • Z. Referansemateriell (arkivlister, instrukser, avisklipp etc.)

I Norge betecknas huvudgruppernas underavdelningar med bokstäver, exempel:

  • Aa:1 Årsmötesprotokoll, volym 1
  • Ab:2 Styrelsemötesprotokoll, volym 2


Släktforskarens eget familjearkiv

Som privatperson kan man underlätta för andra att hitta i det egna familje- eller släktarkivet[1] genom att följa det allmänna arkivschemat. Om detta finns många goda råd och tips i Elinor Elmborgs häfte Arkiveringsguide för släktforskare, Stockholm 2009, ISBN 978-91-633-4115-1.

Källor

  • Nilsson, Nils, Arkivkunskap, Stockholm 1971.
  • Gränström, Claes, mfl, Arkivlagen, 1992.
  • Sundin, Elof, Arkivschemat - lösning eller hinder. Stockholm (RA?) (Stencil) 1989.
  • Statsarkivet i Trondheim, SAT

Se även


Referenser:

  1. Se mer om familje- och släktarkiv i Arkiv.