Allmänna arkivschemat

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Arkiv.jpg

Redovisningen av arkivbestånden bygger vanligen på någon form av arkivschema eller förteckningsplan.

I Sverige introducerades det allmänna arkivschemat 1903, och skapades av riksarkivarien Emil Hildebrand. För vissa typer av arkiv används andra scheman, t ex Kyrkoarkivens förteckningsplan, som kom 1884. Kyrkoarkiven förtecknas enligt denna förteckningsplan intill 1999-12-31. Efter separationen mellan kyrka och stat används från och med 2000-01-01 det svenska allmänna arkivschemat.

Under seklet som gått har man vid olika tidpunkter tillfört nya rubriker i schemat. Oftast som ett resultat av att nya materialtyper funnit sin väg in i arkiven. Särskilda rubriker för mikrofilm, ljudupptagningar och liknande visade sig inte vara hållbara lösningar.

Arkivlagen (1991) formar den senaste versionen av schemat.

Arkivschemats ursprung i den statliga sektorn vid förra sekelskiftet har under seklets gång gjort det mer och mer svårarbetat. Så har till exempel grupperna K och L ifrågasatts. Det svenska Riksarkivet har beslutat att statliga myndigheterna skall gå över till processorienterad arkivredovisning, (RA-FS 2008:4), vilken trädde i kraft den 1 januari 2009.

Allmänna arkivschemat - huvudavdelningar

  • A. Protokoll
  • B. Arkivexemplar av utgående handlingar
  • C. Diarier
  • D. Register och liggare
  • E. Inkomna handlingar
  • F. Handlingar ordnade efter ämne
  • G. Räkenskaper
  • H. Statistik
  • J. Ritningar och Kartor
  • K. Fotografier
  • L. Trycksaker
  • Ö. Övriga handlingar

I Sverige betecknas huvudgruppernas underavdelningar med siffor, exempel:

  • A1:1 Årsmötesprotokoll, volym 1
  • A2:2 Styrelsemötesprotokoll, volym 2

Finländska arkivschemat - huvudavdelningar

  • A. Diarier
  • B. Förteckningar
  • C. Protokoll
  • D. Kopior
  • E. Inkomna handlingar
  • F. Korrespondens
  • G. Räkenskapshandlingar
  • H. Handlingar arkiverade enligt innehåll
  • Ö. Övriga handlingar (alternativt huvudgrupp U)

I Finland betecknas huvudgruppernas underavdelningar med bokstäver, exempel:

  • Ca:1 Årsmötesprotokoll, volym 1
  • Cb:2 Styrelsemötesprotokoll, volym 2

Norska arkivschemat (Norsk allment arkivskjema) - huvudavdelningar

  • A. Møtebøker, referatprotokoller, forhandlingsprotokoller o.l.
  • B. Kopibøker
  • C. Journaler og andre overgripende registre
  • D. Saks- (sv. ärende) og korrespondansearkiv ordnet etter organets hovedsystem
  • E. Saks- og korrespondansearkiv ordnet etter eventuelle andre (sideordnede) system
  • F.- O. Seriekodene er reservert til bruk for spesialserier innenfor hver enkelt arkivskapers fagområde
  • P. Personalforvaltning
  • Q. Eiendomsforvaltning
  • R. Regnskap
  • S. Statistikk
  • T. Kart og tegninger
  • U. Foto, film og lydopptak
  • V. EDB og mikrofilm
  • W. Gjenstander (stempler, modeller, faner)
  • X. Egenproduserte trykksaker (ett eks. inkl. klisjéer)
  • Y. Andre utskilte arkivdeler, diverse
  • Z. Referansemateriell (arkivlister, instrukser, avisklipp etc.)

I Norge betecknas huvudgruppernas underavdelningar med bokstäver, exempel:

  • Aa:1 Årsmötesprotokoll, volym 1
  • Ab:2 Styrelsemötesprotokoll, volym 2


Släktforskarens eget familjearkiv

Som privatperson kan man underlätta för andra att hitta i det egna familje- eller släktarkivet[1] genom att följa det allmänna arkivschemat. Om detta finns många goda råd och tips i Elinor Elmborgs häfte Arkiveringsguide för släktforskare, Stockholm 2009, ISBN 978-91-633-4115-1.

Källor

  • Nilsson, Nils, Arkivkunskap, Stockholm 1971.
  • Gränström, Claes, mfl, Arkivlagen, 1992.
  • Sundin, Elof, Arkivschemat - lösning eller hinder. Stockholm (RA?) (Stencil) 1989.
  • Statsarkivet i Trondheim, SAT

Se även


Referenser:

  1. Se mer om familje- och släktarkiv i Arkiv.