Riksregistraturet

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Riksregistraturet är en samling kronologiskt ordnade kopior av de skrivelser som utgått från det svenska kungliga kansliet. Registraturet påbörjades 1523 och omfattar närmare 2000 volymer. Riksregistraturet förvaras i Riksarkivet och har skannats av SVAR.

Riksregistraturet består av avskrifter av utgående skrivelser från det kungliga kansliet under perioden 1523 till 1718, alltså från Gustav Vasa och fram till och med Karl XII. Det tillkom i en tid då den statliga förvaltningen ännu inte var särskilt utbyggd, och då kungarna hade större maktbefogenheter än under någon annan period av Sveriges historia. Detta har fått till följd att ärenden som idag skulle fördelas på olika departement, domstolar och andra myndigheter under den här tiden finns samlade på ett enda ställe. Frågor av de mest skiftande slag har kommit att ingå bland det som tas upp i Riksregistraturet, vilket gör att det på många sätt speglar hela samhällets historia under 1500-, 1600- och början av 1700-talet.[1]

Bland skrivelserna kan man följa händelser som går att känna igen från historieböckerna, såsom de stora krigen, reduktionen eller det militära indelningsverkets införande. Men där finns också sådant som rör vanliga människors liv, till exempel änkor som begär att få ut den döde makens innestående lön eller dömda brottslingar som ber kungen om nåd. Detta gör Riksregistraturet till en viktig källa både för den professionelle historikern som vill undersöka tidens politiska eller ekonomiska historia, och för släktforskaren eller lokalhistorikern som vill hitta information om en viss person eller plats.[1]

Fotnoter

  1. 1,0 1,1 SVAR