Civilförvaltningens organisation

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den svenska civilförvaltningens organsiationsstruktur från 1630-talets mitt till 1900-talets början. Källa: Björn Asker, Hur riket styrdes, Förvaltning, politik och arkiv 1520-1920. Riksarkivet, 2009.

Civilförvaltningens organisation är den struktur av instanser som den världsliga (till skillnad från den kyrkliga organisationen) makten i riket skapat för att genomföra och upprätthålla dess politik. Mycket av det material som man som släktforskare kan använda sig av idag har sin grund i myndigheternas behov av att förvalta Sveriges rike. Detta behov har genererat all den dokumentation som bland annat rör folkbokföring (husförhörslängder, församlingsböcker mm) och taxering (mantalslängder) men det finns även ett oerhört stort material i den kommunikation som skett i upp- och nedåtgående led i denna organisation (riksregistraturet mm). Därtill kan man lägga den rättsliga organisation som skapats för att upprätthålla denna förvaltning (domböcker, bouppteckningar mm). En närmare beskrivning av vilka källor till forskning som finns presenteras i allmänhet i en artikel för respektive instans.

Civilförvaltningens organisation har sett i stort sett likadan under en stor del av den period som brukar vara intressant för den genomsnittlige släktforskaren, från och med antagandet av 1634 års regeringsform fram till början på 1900-talet med bland annat fögderireformen 1918.

Den svenska civilförvaltningens organsiationsstruktur från 1630-talets mitt till 1900-talets början.

  1. Kunglig Majestät
    Det högsta beslutande organet inom den civila organisationen var Kunglig Majestät.
  2. Centrala ämbetsverk
    Under 1600-talet lades i Sverige grunden till landets nuvarande kollegieorganisation, tiden strax efter Gustav II Adolfs död 1632. Kollegierna i den civila organisationen från 1634 års regeringsform var:
    Kammarkollegiet (finns fortfarande kvar, det skapades ur den äldre myndigheten skattkammaren eller kammaren som Gustav Vasa inrättade), med riksskattmästaren som chef.
    Kanslikollegiet (nuvarande regeringskansliet) med rikskanslern som chef, vilka med tiden blev den viktigaste av kungens förtroendemän och det viktigaste av kollegierna. Kollegiet ansvarade bland annat för utrikespolitik och inrikespolitik.
  3. Länsstyrelser
    När statsförvaltningen i Sverige (inklusive nuvarande Finland) reformerades år 1634 statsförvaltningen inrättades länsstyrelserna. Under länsstyrelsen sker en uppdelning i det administrativa strukturen på städer och landsbygd, i städerna verkar ett magistrat och på landsbygden ett fögderi.
Landsbygd
Städer
  • Magistrater
    I Sverige var magistraten från medeltiden till kommunreformen 1862 beteckningen för det högsta styrande organet för städer med egen jurisdiktion. Ordföranden i magistraten var stadens borgmästare. De övriga medlemmarna var rådmännen. Medlemmarna var alltså desamma som i rådhusrätten.

Källor

Björn Asker, Hur riket styrdes, Förvaltning, politik och arkiv 1520-1920. Riksarkivet, 2009. (ISBN 978-91-88366-77-1)

Wikipedia