Användardiskussion:B bergqvist
Ang. administratörens felplacering av sina diskussionsinlägg
Hej! Jag har påpekat för den administratör som lagt sina diskussionsinlägg på din presentationssida att de inte ska ligga där. Det är din sida som du kan använda till att göra en enkel presentation av dig och dina forskningsintressen o.dyl. Om du vill kan du bara tömma sidan och ge plats åt dig själv. Jag var inte heller så insatt i hur det borde fungera men det kommer med tiden.--Viking 3 november 2011 kl. 00.59 (CET)
Till B bergqvist
Jag tänker inte fortsätta diskutera med dig om dina överträdelser mot Wiki-Rötters grundprinciper och regler. För att överhuvudtaget komma ifråga som artikelskribent i wikin, ska man följa reglerna, annars diskvalificerar man sig automatiskt. I fortsättningen kommer jag att radera allt du skrivit som hamnar på fel ställe, som inte har med ämnet släktforskning att göra, eller som bryter mot grundprinciperna, utan åtföljande kommentarer. --Jojje 4 november 2011 kl. 09.28 (CET)
Jag ber dig dessutom om att omedelbart ta del av diskussionen om Diskussion:Osbäck och Diskussion:Osbäcks genealogi (förenklad) för att agera i enlighet med de där framförda kraven. Bägge artiklarna kommer annars att raderas utan vidare diskussion. Det är ett absolut krav att man som användare följer de regler och grundprinciper som har satts upp för Wiki-Rötter, annars tillför man ingenting utan är bara en belastning för wikin. --Jojje 5 november 2011 kl. 12.38 (CET)
Stad
Stad Begreppet stad har förändrats i betydelse över tid. Under medeltiden (ca.900-1400) uppstod många av de svenska städer som fortfarande finns kvar. Stadsväsendet importerades till Sverige från Europa, främst Tyskland, där det funnits i några hundra år tidigare. De första städerna uppstod i Levanten (nubvarnde Mellanöstern för ca. 9000 år sedan. Romarna och grekerna torde dock ha skapat de första städerna som liknar våra senare bildade städer. Under medeltiden innebar stadsbegreppet att en by eller köping fick rättighet att hålla två marknader om året, en på hösten och en på våren. Det innebar också att staden fick rätt att ha egna köpmän, hantverkare etc. Staden styrdes av en borgmästare som utsågs av kungen eller någon av hans landshövdingar. Villkoren för att en ansamlig bebyggelse skulle få kallas stad kungjordes i s.k. privilegiebrev som kungen utfärdade. De första städerna beboddes av borgare som var en viktig grupp för städernas utveckling, många svenskar med allmogeanor och adliga anor härstamar från dessa. Dock var många av invånarna bönder som bedrev jordbruk vid städernas utmarker. Efter 1862 års kommunreform blev städerna egna kommuner, s.k. stadskommuner, som styrdes av stadsfullmäktige. Dessa stadskommuner avskaffades vi 1971 års kommunreform och begreppet stad förlorade sin forna betydelse. Dock så kallar sig vissa kommuner på nytt sig för stad, t.ex. Helsingborgs stad, Borås stad, Göteborgs stad, Malmö stad, Stockholm stad etc.