Sveriges dödbok

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Denna artikel handlar om DVD-skivan "Sveriges dödbok". Dödbok som kyrkboksbegrepp har en egen artikel i Wiki-Rötter.)
Sveriges dödbok 9
Sveriges Dödbok 9 1815-2022
Utgiven av Sveriges Släktforskarförbund
Operativsystem Windows
Presentationsformat SSFs Presentationsprogram
Utgivningsår 2023
Format USB
Övrigt Köp i Rötterbokhandeln

Sveriges dödbok är en Windows-baserad digital databas innehållande information om avlidna svenskar. Databasen är framställd av Sveriges Släktforskarförbund och har givits ut på både CD- (version 1-4) och DVD-skiva (version 5,6 och 7) sedan 1997, samt USB-minne (sedan 2016).

Den senaste utgåvan (version 9) som utkom i november 2023 innehåller cirka 16,5 miljoner poster om personer som avled åren 1815-2022 och var folkbokförda i Sverige.

Inkluderade uppgifter är:


Informationen har hämtats ur Statens Person- och Adressregister (SPAR), olika register hos Statistiska centralbyrån, Riksskatteverkets mantalsregister, Försäkringskassan (f.d. Riksförsäkringsverket) och Skatteverket. De äldre registren har hämtats från magnetband som förvaras av Riksarkivet (RA), Statistiska Centralbyrån (SCB) och Försäkringskassan (FK), medan yngre uppgifter kommer från modernare datasystem. Data i registren är av mycket varierande kvalitet och innehåll, till stor del beroende på olika avregistreringsrutiner vid olika tidpunkter, men också på grund av att registreringsrutinerna, och själva syftet med registreringarna, ändrats ett antal gånger. För det allra äldsta myndighetsmaterialet är uppgifter från hålkort först överförda till magnetband.

Projektet Namn åt de döda, drivet av Sveriges Släktforskarförbund med anslutna medlemsföreningar, startades i syfte att komplettera de poster för avlidna som i version 2 saknade namn, adress och födelseort, alltså de som haft hålkorten som ursprunglig källa. Kompletteringen har stegvis utvidgats till att omfatta uppgifter om födelseort, civilstånd och födelsenamn från i huvudsak perioden 1901-70, vilket har tillfört information i flera miljoner poster. Helt nya poster för perioden 1815-1949 har också registrerats direkt från originalmaterialet, huvudsakligen dödböcker men även en lång rad andra källor såsom husförhörslängder och mantalsböcker.

Uppgifterna är frysta för respektive person vid dödsfallet, vilket innebär att de då gällande folkbokföringsuppgifterna är de som ingår i registret. Många personer har följaktligen ett servicehus eller ålderdomshem som adress, eller en c/o-adress till någon nära anhörig, medan de själva är skrivna i en helt annan församling. Postnumren i adressen är också de som gällde vid dödsfallet. Det bör därför också speciellt påpekas att ett dataregister är en sekundär källa. Detta betyder att uppgifterna i registret är hämtade ur andra källor, mer närliggande händelsen i fråga. En födelseattest ligger som underlag för den registrator som matar in födelseuppgiften i dataregistret liksom dödsattesten vanligtvis är den primära källan vid dödsfallet. Det kan vid båda dessa tillfällen uppstå felskrivningar liksom vid flyttningar inom landet eller till Sverige.

Sedan 2018 deltar Sveriges Släktforskarförbund i ett stort vetenskapligt infrastrukturprojekt, SwedPop, tillsammans med Riksarkivet, Stockholms stadsarkiv samt Umeå, Lunds och Göteborgs universitet. Omfattande standardiseringar och kontroller har genomförts i projektet för att göra databasen Sveriges dödbok tillförlitlig för all slags akademisk forskning. Här har bl.a. ingått bearbetningar av födelse- och dödsförsamling i syfte att så tydligt som möjligt koppla till den faktiska församling, korrekt för tidpunkten, där en person är skriven när denne föds eller dör.

Förebilden till Sveriges dödbok var en amerikansk CD-ROM med 40 miljoner avlidna som varit registrerade i USA:s socialförsäkringssystem sedan omkring 1960. Idén om en svensk motsvarighet kom från Carl Szabad, som också lett produktionen av samtliga versioner. Koordinator för projektet Namn åt de döda är Anders Berg sedan halvårsskiftet 2016.

Versioner

Sveriges dödbok nr 1, 1968–1996

Sveriges dödbok nr 1, 1968–1996 var den första utgåvan och innehöll information om över 2,5 miljoner avlidna personer. Uppgifterna hämtades från SCB:s dataregister för åren 1968-76 samt registret SPAR som innehöll uppgifter för åren 1977-96. Uppgifterna för 1968-72 saknade namn- och adressuppgifter eftersom dessa inte fanns med i det vid den tidpunkten tillgängliga källmaterialet.

Sveriges dödbok nr 2, 1950-1999

Sveriges dödbok nr 2, 1950-1999 var version 2 och gavs ut år 2000. Den innehöll över 4,2 miljoner avlidna. Uppgifterna för åren 1950-67 hämtades från SCB:s dödsorsaksregister. Detta är överfört till databand från hålkort och saknar namn- och adressuppgifter. Uppgifterna om dödsorsaker har exkluderats från Sveriges dödbok.

Sveriges dödbok nr 3, 1947-2003

Sveriges dödbok nr 3, 1947-2003 var version 3 och gavs ut år 2005. Databasen innehåller information om 4,7 miljoner avlidna. Många namn och andra uppgifter från åren 1947-70 hade här kompletterats manuellt. Databasen hade också tillförts många namn och adresser från 1960-talet ur Riksförsäkringsverkets äldsta dataregister.

Sveriges dödbok nr 4, 1947-2006

Sveriges dödbok nr 4, 1947-2006 var version 4 och gavs ut år 2007. Här finns information om 5,1 miljoner avlidna svenskar. Kompletteringen av perioden 1947-70 är i denna version fullständig med undantag för uppgifter från vissa mycket stora församlingar.

Sveriges dödbok nr 5, 1901-2009

Sveriges dödbok nr 5, 1901-2009 är version 5 och lanserades i augusti 2010. Denna utgåva är kompletterad med ca 2,5 miljoner avlidna för perioden 1901-1946, vilket innebär ca 70% av samtliga döda under de åren. Från 1947 och framåt ingår samtliga avlidna, där det för åren 2007-2009 har tillkommit 272 000 sedan förra utgåvan. Totalt innehåller skivan 7 880 000 poster. Precis som tidigare har registreringen gjorts ideellt. På grund av den ökade mängden data ges denna skiva ut på DVD till skillnad från de tidigare, som har utgivits på CD.

Sveriges dödbok nr 6, 1901-2013

Sveriges dödbok nr 6 gavs ut under Släktforskardagarna den 30-31 augusti 2014, både på DVD och USB. Förbundsstyrelsen har beslutat att fortsätta ge ut minst en skiva till. [1][2][3]DVD:n innehåller små luckor i en del storstadsförsamlingar som inte blev helt klara när skivan trycktes men som kommer att vara helt åtgärdade när den nya skivan kommer ut.[4]

Mac-anpassad version 2016

DVD-skivan och USB-minnet har i 2016 års nytryck anpassats så att den fungerar i Mac-datorer. Systemkrav: Windows 98/2000/Me/XP/Vista, m.fl. 1,5 GB ledigt hårddiskutrymme. Programmet har paketerats för MAC med Wineskin och kräver minst OS X version 10.7.

Sveriges dödbok version 7 Förhandsversion

Sveriges dödbok 7 Förhandsversion innehöll åren 1860-2016. Den gavs ut november 2017.[5]

Sveriges dödbok version 7 Färdig version

Sveriges dödbok 7 Färdig version utkom 2018 och fanns som både DVD och USB och innehåller åren 1860-2016. Den skulle ursprungligen innefatta även 2017, men då processen drog ut på tiden så släpptes den i förtid med ett löfte om att alla som hade köpt den skulle kunna komplettera med 2017 års döda. En gratis komplettering för denna version finns idag att ladda ner här.

Sveriges dödbok version 7 1860-2017

Sveriges dödbok 7 1860-2017 utkom 2019. Den innehåller cirka 13 miljoner poster och är nästan 100% fullständig avseende namn, födelse- och dödsdatum, civilstånd, dödsförsamling och adress. Födelseförsamling förekommer för 98,5% av alla döda efter 1900 och till 92% för perioden 1860-1900. Systemkrav: Windows XP eller senare, eller MAC OS 10.7 till och med Mojave.

Sveriges dödbok version 8 1830-2020

År 2021 kom den senaste versionen av Sveriges dödbok, Sveriges dödbok 8 1830-2020. Den innehåller cirka 15,4 miljoner poster och sedan version 7 har 2,2 miljoner poster lagts till, och tiotusentals rättats av frivilliga inom projektet Namn åt de döda (NÅDD). Systemkrav: PC med Windows 7 eller senare. Databasen fungerar inte på Mac men går att köra på Mac via en tredjepartslösning så som CrossOver.

Sveriges dödbok version 9 1815-2022

År 2023 kom den senaste versionen av Sveriges dödbok, Sveriges dödbok 9 1815-2022. Den innehåller cirka 16,5 miljoner poster och sedan version 8 har 1,1 miljoner poster lagts till, och tiotusentals rättats av frivilliga inom projektet Namn åt de döda (NÅDD). Systemkrav: PC med Windows 7 eller senare. Databasen fungerar inte på Mac men går att köra på Mac via en tredjepartslösning så som CrossOver. Omslagsbilden är en bearbetad version skapad av Olle Söderström från en gravyr av W.W. Ryland efter A. Kauffman, 1774.

Galleri

Tillförlitlighet

Sveriges dödbok är en sekundärkälla men har visat sig vara till nytta vid bland annat släktforskning eftersom primärkällor i form av folkbokföringsmaterial inte är fritt tillgängliga, detta på grund av att de innehåller uppgifter som kan omfattas av sekretessgräns.

Utgivaren varnar för att fel kan förekomma: "Ett dataregister är nästan alltid en andrahandskälla och ska betraktas därefter. Uppgifterna kan alltså innehålla fel och bör kollas mot originalmaterialet."

Referenser