Släktträd: Skillnad mellan sidversioner

Hoppa till navigering Hoppa till sök
163 byte lades till ,  29 maj 2017 kl. 00.30
 
Rad 46: Rad 46:
Det vanligaste och mest beprövade systemet är att indela stamtavlan i familjer (den traditionella beteckningen "tabeller" är mindre lyckad), som var och en tilldelas ett nummer.  
Det vanligaste och mest beprövade systemet är att indela stamtavlan i familjer (den traditionella beteckningen "tabeller" är mindre lyckad), som var och en tilldelas ett nummer.  


Varje person som gifter sig räknas som en familj. Numreringen är kronologiskt baserad och utgår från den äldsta generationens äldsta barnet. De yngre barnen i samma generation får nummer i löpande följd. Nummerserien fortsätter sedan vidare till nästa generations äldsta barn.  
Varje person som gifter sig räknas som en familj. Numreringen är kronologiskt baserad och utgår oftast från den äldsta generationens äldsta barn. De yngre barnen i samma generation får nummer i löpande följd. Nummerserien fortsätter sedan vidare till nästa generations äldsta barn.  


Den äldsta barnet i första generationen i exemplet förs därför in under familj 2 (stamföräldrarna är naturligt nog familj 1). Den yngste sonen gifte sig inte och fick inga barn; han redovisas därför under föräldrarnas familj och får inget eget familjenummer. Den förste sonen bildar familj 3 och den yngsta dottern familj 4. I en stamtavla på manssidan skulle endast Son 1 och hans söner i sin tur räknas som egna familjer, och numreringen skulle bli därefter.  
Den äldsta barnet i första generationen i exemplet förs därför in under familj 2 (stamföräldrarna är naturligt nog familj 1). Den yngste sonen gifte sig inte och fick inga barn; han redovisas därför under föräldrarnas familj och får inget eget familjenummer. Den förste sonen bildar familj 3 och den yngsta dottern familj 4. I en stamtavla på manssidan skulle endast Son 1 och hans söner i sin tur räknas som egna familjer, och numreringen skulle bli därefter.


Nackdelen med detta system är att nytillskott till stamtavlan kan medföra att hela numreringen måste göras om.
Nackdelen med detta system är att nytillskott till stamtavlan kan medföra att hela numreringen måste göras om.
I äldre genealogier brukade familjerna alltså kallas tabeller, och numreringen följde i allmänhet gren för gren, snarare än generation för generation.


<small>(Texten om '''Antavla''' respektive '''Stamtavla''' ur Rötters "Börja släktforska" av ''Urban Sikeborg''.)[http://www.genealogi.se/kurs/kurs6.htm]</small>
<small>(Texten om '''Antavla''' respektive '''Stamtavla''' ur Rötters "Börja släktforska" av ''Urban Sikeborg''.)[http://www.genealogi.se/kurs/kurs6.htm]</small>
12

redigeringar

Navigeringsmeny