Riddarhuset

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Riddarhuset

Riddarhuset är benämningen på såväl den samlingslokal för adeln i Gamla stan i Stockholm, som den institution som Ridderskapet och adeln utgör. Palatset, tillhör kollektivt de ännu levande adelssläkter som har sina vapensköldar målade på plåtar uppsatta på väggarna i den stora salen (det hänger 2337 vapensköldar i Riddarhuset, men bara 603 av ätterna räknas som levande ätter). Sedan 1869 samlas Sveriges adel i Riddarhuset till adelsmöte vart tredje år. Mest används huset till adliga fester, men även konserter och annat. Riddarhuset har också under seklernas lopp ackumulerat stora fonder som bland annat används till stipendier för dess medlemmar.

Adeln

Carl von Linnés vapenbild hänger i Riddarhuset

Sveriges ridderskap och adel utgjorde till och med 1866 ett riksstånd, det vill säga en särskilt specificerad del av landets riksdag. Med införandet av tvåkammarriksdag detta år förlorades denna ställning, men adeln förblev i enlighet med den så kallade riddarhusordningen ett särskilt reglerat rättssubjekt och den svenske kungens rätt att nyadla bestod till och med införandet av 1974 års regeringsform (även om detta inte tillämpades efter Sven Hedins adlande 1902).

Fram till den 1 juli 2003 hade riddarhusordningen ställning som officiell författning, vilket innebar att ändringar i densamma skulle godkännas av regeringen. Numera kan ridderskapet och adeln själv fritt ändra riddarhusordningen genom beslut av adelsmötet. Detta i kombination med att den obsoleta ridderskapets och adelns privilegier (SFS 1723:1016) formellt upphävdes innebar att all reglering av adeln och dess särställning försvann. Däremot kvarstår riddarhuset som en privaträttslig korporation ägd av den introducerade svenska adeln.

Sedan 1990 är Sveriges riddarhus medlem av CILANE.

Genealogi

Riddarhusordningen föreskriver bland annat att varje levande ätt på vissa villkor har rätt att vara representerad vid ett adelsmöte. Det är därför direktionens skyldighet att hålla reda på ätternas huvudmän och vem av ättens medlemmar som kan komma ifråga som deltagare. Inför varje adelsmöte upprättas därför en medlemsmatrikel - Adelskalendern (Sveriges Adelskalender) - samt en huvudmannalista. Kalendern är alltså i egentlig mening varken en biografisk handbok eller släktkrönika. Emellertid sammanförs biografiskt material i riddarhusets genealogiska tabeller (stamtavlorna). Dessa omfattar personuppgifter över mer än en kvarts miljon människor från medeltiden och fram till våra dagar[1].

I riddarhuset finns ett omfattande referensbibliotek samt ett arkiv med personhistoria och handlingar om riddarhusets skötsel.

Se även

Externa länkar



<references>