Mantal

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Mantal är ett mått på ett hemmans (en gårds) avkastningsförmåga. Det betyder att två gårdar som båda var på 1/8 mantal ska ge sina brukare samma avkastning (och samma välstånd om bönderna var lika duktiga). Den territoriella ytan på gårdarna kan däremot vara helt olika, beroende på bland annat jordmånen (en gård kan vara liten med bördiga åkrar, en annan till ytan stor med magra åkrar). Dessutom räknades andra nyttigheter som exempelvis tillgång på användbar skog och fiskevatten in, när man beräknade mantalet.

Mantal var en måttenhet som användes i första hand vid beskattning. Två gårdar som båda var 1/8 mantal skulle betala lika mycket i skatt, medan en gård på 1/4 mantal betalade mer i skatt.

Ursprunget till ordet mantal finns i att ett hemman (en gård) som kunde försörja en familj ursprungligen åtsattes värdet 1 mantal. Med tiden förändrades enheten så att gårdar på 1/4 och 1/8 mantal också kunde försörja familjer.

Det är alltså värt att notera att mantalet förändras över tiden, så att 1 mantal på 1600-talet inte motsvarar 1 mantal på 1800-talet. På 1800-talet var en gård om 1 mantal en mycket stor jordbruksenhet.

För att förvilla fanns också, en helt annan skatt som kallades mantalspenning. Det var en personskatt som ingenting har att göra med "gårdsmåttet" mantal. Mantalspenningen var en skatt som betalades av alla vuxna arbetsföra personer i Sverige från början av 1600-talet till början av 1900-talet. Skatten redovisas i mantalslängderna, som är en viktig personhistorisk källa.

Den skatt som bönderna betalade för sina gårdar, den så kallade grundskatten, redovisades i jordeböckerna, en källa som också kan vara användbar för släktforskare, särskilt under 1500-talet (skatten kallades då ofta ’årliga räntan’), men inte alls lika viktig som mantanslängderna.

Ordets betydelse var ursprungligen 'antal man', dvs. hur många krigsmän hemmanet skulle underhålla.

Mantalet lever också kvar i ”mantalslängderna”, ett välkänt forskningsmaterial[1] för alla släktforskare. Längdernas historia som går tillbaka till 1625, då ”kvarntullen” infördes – en produktionsskatt där varje färdigmald tunna betingade en fastställd avgift. Eftersom förbrukningen av mjöl i ett hushåll stod i direkt proportion till antalet hushållsmedlemmar valde man att så småningom ersätta kvarntullen med en direkt personskatt kallad ”kvarntullsmantalspenningar”. För skatteuppbörden upprättades särskilda längder över skattebetalarna, ”kvarntullsmantalslängder”. Kvarntullen omvandlades 1635 till en permanent personskatt, ”mantalspenningarna”, registrerade i mantalslängderna som sedan fanns kvar fram till 1991. Man kan alltså säga att det gamla mantalet levde kvar i båda betydelserna in i vår egen tid.

Se även

Externa källor

Populär Historia 3/1996: Vad innebär begreppet mantal?

Noter

  1. Se handboken Mantalsforska av Magnus Bäckmark, som Sveriges Släktforskarförbund givit ut 2015.