Mantalslängd

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Del av mantalslängd från Norsjö socken 1845. Ur Häradsskrivarens i Skellefteå (Västerbottens andra) fögderis arkiv, vol 177, 1821-1847.

Mantalslängd, förteckning över personer som var skyldiga att betala mantalspengar.

Mantalslängden upptog alla mantalsskrivnas namn, adress, yrke m.m. Denna avgift var från början den så kallade kvarnskatten, som lyftes när spannmålet maldes vid kvarnen. Eftersom många bönder malde sin säd på egna handkvarnar i hemmen var det svårt att där ta ut skatt. Därför infördes mantalslängden som är en skattelängd över personer som var skyldiga att erlägga mantalspenning. Alla arbetsföra mellan 15-62 år skulle betala den avgiften. Adeln, tjänstefolket på hovet och säterierna var från början undantagna, även fattiga och sjuka kunde befrias.

I mantalslängden ingår också uppgifter om andra personella skatter som t.ex. fickurslängd, boskapslängd, kvarntullslängd.

Noteringarna i mantalslängderna varierar mycket mellan olika tidsperioder och även mellan olika skrivare. I äldre mantalslängder står ofta enbart ägaren av hemmanet uppräknad medan de övriga skattepliktiga personerna i hushållet bara noterades som en siffra i en kolumn. I senare mantalslängder kan alla skattepliktiga personer vara uppräknade med namn (åtminstone förnamn) och med födelseår.

När man tittar i materialet bör man ha i minnet att skattesmitning inte är förbehållen endast oss i nutid. Skatter har alltid varit skatter oavsett tid. De flesta ville, precis som i dag, komma så lindrigt undan som möjligt. Exempelvis kunde det ta ett par år för en fjortonåring att bli femton, därför att en femtonårig hemmavarande son var skattepliktig som arbetskraft för bonden.

Mantalslängden är ett arkiv i vilket man kan forska om människan i de enklare förhållandena. Det är ett arkiv om folkets historia, som inte bara passar den professionella forskaren. Även släkt- och hembygdshistoriker kommer här att ha en skatt att ösa ur.

Med mantalslängden som källa får vi insikt i våra förfäders ekonomi, hälsa, tillgångar och vanor, till exempel alkohol- och tobaksbruk.

Här följer några av de vanligast termerna i mantalslängdens kolumner. Rubrikerna i kolumnerna varierar mycket mellan olika årtal och olika mantalskrivare. Ofta står heller inga kolumnrubriker i den församling som man tittar på, utan då måste man bläddra tidigare i volymen för att hitta rubrikerna på någon annan församling:

Exempel på rubriker i mantalslängderna

Forskningskällor

Digitalt material

  • SVAR har digitaliserat mantalslängder för åren 1642 - 1820. Mantalslängder 1642-1820 innehåller mantalslängder som tidigare mikrofilmats ur beståndet Kammararkivet. Detta bestånd förvaras på Riksarkivet. Vissa volymer i beståndet finns ej skannade eftersom de varit i dåligt skick eller för tjocka för att kunna skannas. Det kan även förekomma årsvisa luckor i en del län. Det finns dock ytterligare exemplar av mantalslängderna som förvaras på respektive landsarkiv. Där kan man sannolikt hitta årtal som saknas i Kammararkivet. Dessa är inte skannade eller mikrofilmade, utan man måste då använda originalhandlingarna.
  • Arkiv Digital håller också på att digitalfotografera mantalslängderna i Sverige från äldre tid fram till 1941. [1]

Tryckt litteratur


Källor

SVAR