Turkiet: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Jojje (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 10: | Rad 10: | ||
===Förnamn=== | ===Förnamn=== | ||
Minst ett förnamn, ofta två, sällan mer, ges till ett barn strax efter att han eller hon är född. De flesta namnen är könsspecifika (Mehmet endast för män, Ayşe endast för kvinnor), och ofta är de turkiska varianter av arabiska namn som har en islamisk härkomst, men många moderna förnamn, som t ex Deniz, "Hav" och Ülkü, "Ideal" är rent figurativa turkiska ord och ges till nyfödda av båda könen. Namn ges till spädbarn av sina föräldrar som sedan registrerats hos [[civilregistret]] (MERNIS) medan barnets identitetshandlingar förbereds vid [[folkbokföring]]skontoret hos distriktets guvernör. | Minst ett förnamn, ofta två, sällan mer, ges till ett barn strax efter att han eller hon är född. De flesta namnen är könsspecifika (Mehmet endast för män, Ayşe endast för kvinnor), och ofta är de turkiska varianter av arabiska namn som har en islamisk härkomst, men många moderna förnamn, som t ex Deniz, "Hav" och Ülkü, "Ideal" är rent figurativa turkiska ord och ges till nyfödda av båda könen. Namn ges till spädbarn av sina föräldrar som sedan registrerats hos [[Civilregister|civilregistret]] (MERNIS) medan barnets identitetshandlingar förbereds vid [[folkbokföring]]skontoret hos distriktets guvernör. | ||
Turkiska namn består ofta av ord som har särskilda betydelser i det turkiska språket. De flesta kan lätt skiljas från andra, från västeruropeiska eller arabiska namn. Officiellt erkända minoriteter, som [[armenier]], [[greker]] och [[judar]] använder namn på sina egna modersmål, men alltfler tenderar att namnge sina barn på turkiska för att undvika att diskrimineras. Etniska grupper som inte är officiellt erkända, t ex Zaza, Laz och det [[kurdiska]] folket måste namnge sina barn på turkiska, som är det officiella språket i Turkiet. Lagen om antagande och genomförande av den turkiska alfabetet från 1928, föreskriver att endast turkiska (latinska) bokstäver ska användas på födelsebevis. Eftersom den turkiska alfabetet saknar Q, W eller X, kan många kurdiska namn inte användas officiellt om de inte transkriberas. | Turkiska namn består ofta av ord som har särskilda betydelser i det turkiska språket. De flesta kan lätt skiljas från andra, från västeruropeiska eller arabiska namn. Officiellt erkända minoriteter, som [[armenier]], [[greker]] och [[judar]] använder namn på sina egna modersmål, men alltfler tenderar att namnge sina barn på turkiska för att undvika att diskrimineras. Etniska grupper som inte är officiellt erkända, t ex Zaza, Laz och det [[Kurder|kurdiska]] folket måste namnge sina barn på turkiska, som är det officiella språket i Turkiet. Lagen om antagande och genomförande av den turkiska alfabetet från 1928, föreskriver att endast turkiska (latinska) bokstäver ska användas på födelsebevis. Eftersom den turkiska alfabetet saknar Q, W eller X, kan många kurdiska namn inte användas officiellt om de inte transkriberas. | ||
Som troende muslimer, brukar turkarna ge sina barn arabiska andranamn efter betydande muslimer för att markera sin religion, som t ex ''Muhammed'' och ''Ali''. Namnen anpassas dock till turkiskan t ex "Mehmet" (från Muhammed) eller Ayşe (från Aisha). | Som troende muslimer, brukar turkarna ge sina barn arabiska andranamn efter betydande muslimer för att markera sin religion, som t ex ''Muhammed'' och ''Ali''. Namnen anpassas dock till turkiskan t ex "Mehmet" (från Muhammed) eller Ayşe (från Aisha). | ||