Sveriges dödbok: Skillnad mellan sidversioner

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rad 69: Rad 69:
Sveriges dödbok nr 1, 1968–1996 var den första utgåvan och innehöll information om över 2,5 miljoner avlidna personer. Uppgifterna hämtades från SCB:s dataregister för åren 1968-76 samt registret SPAR som innehöll uppgifter för åren 1977-96. Uppgifterna för 1968-72 saknade namn- och adressuppgifter eftersom dessa inte fanns med i det vid den tidpunkten tillgängliga källmaterialet.
Sveriges dödbok nr 1, 1968–1996 var den första utgåvan och innehöll information om över 2,5 miljoner avlidna personer. Uppgifterna hämtades från SCB:s dataregister för åren 1968-76 samt registret SPAR som innehöll uppgifter för åren 1977-96. Uppgifterna för 1968-72 saknade namn- och adressuppgifter eftersom dessa inte fanns med i det vid den tidpunkten tillgängliga källmaterialet.


[[Fil:Svdb1.jpg|100px|thumb|right|Sveriges dödbok 1 1968-1996]]
[[Fil:Svdb1.jpg|100px|Sveriges dödbok 1 1968-1996]]


=== Sveriges dödbok nr 2, 1950-1999 ===
=== Sveriges dödbok nr 2, 1950-1999 ===

Versionen från 19 oktober 2017 kl. 08.40

(Denna artikel handlar om DVD-skivan "Sveriges dödbok". Dödbok som kyrkboksbegrepp har en egen artikel i Wiki-Rötter.)
Sveriges dödbok 6
Sveriges Dödbok 1901-2013
Utgiven av Sveriges Släktforskarförbund
Operativsystem Windows/Mac
Presentationsformat SSFs Presentationsprogram
Utgivningsår 2014
ISBN ISBN 91-87676-64-8
Format DVD och USB
Antal skivor 1

Sveriges dödbok (ISBN 91-87676-64-8) är en Windows-baserad (Mac-anpassad) digital databas innehållande information om avlidna svenskar. Databasen är framställd av Sveriges Släktforskarförbund och har givits ut på både CD- (version 1-4) och DVD-skiva (version 5 och 6) sedan 1997, samt USB-minne (sedan 2016).

Den senaste utgåvan (version 6) som utkom i augusti 2014 innehåller personuppgifter om samtliga 9,3 miljoner personer som avled åren 1901-2013 och var folkbokförda i Sverige. Uppgifter om en del svenska medborgare som avlidit utomlands ingår också, men är inte kompletta.

Inkluderade uppgifter är:

Uppgifter som kan saknas för vissa församlingar och/eller tidsperioder är fullständigt förnamn utöver tilltalsnamn, postadress, födelseort och civilståndsdatum.

Databasen är en sammanställning av uppgifter från olika dataregister över befolkningen som är baserade på Svenska kyrkans och Skatteverkets folkbokföring. Registren kommer huvudsakligen från Statistiska centralbyrån (SCB), SPAR och Riksförsäkringsverket (RFV). Till detta kommer ett stort material som har registrerats manuellt av ideellt arbetande personer inom ett projekt kallat "Namn åt de döda".

Förebilden till Sveriges dödbok var en amerikansk CD-ROM med 40 miljoner avlidna som varit registrerade i USA:s socialförsäkringssystem sedan omkring 1960. Idén om en svensk motsvarighet kom från Carl Szabad, som också lett produktionen av samtliga versioner. Koordinator för projektet Namn åt de döda är Anders Berg sedan halvårsskiftet 2016.

Versioner

Sveriges dödbok nr 1, 1968–1996

Sveriges dödbok nr 1, 1968–1996 var den första utgåvan och innehöll information om över 2,5 miljoner avlidna personer. Uppgifterna hämtades från SCB:s dataregister för åren 1968-76 samt registret SPAR som innehöll uppgifter för åren 1977-96. Uppgifterna för 1968-72 saknade namn- och adressuppgifter eftersom dessa inte fanns med i det vid den tidpunkten tillgängliga källmaterialet.

Sveriges dödbok 1 1968-1996

Sveriges dödbok nr 2, 1950-1999

Sveriges dödbok nr 2, 1950-1999 var version 2 och gavs ut år 2000. Den innehöll över 4,2 miljoner avlidna. Uppgifterna för åren 1950-67 hämtades från SCB:s dödsorsaksregister. Detta är överfört till databand från hålkort och saknar namn- och adressuppgifter. Uppgifterna om dödsorsaker har exkluderats från Sveriges dödbok.

Sveriges dödbok nr 3, 1947-2003

Sveriges dödbok nr 3, 1947-2003 var version 3 och gavs ut år 2005. Databasen innehåller information om 4,7 miljoner avlidna. Många namn och andra uppgifter från åren 1947-70 hade här kompletterats manuellt. Databasen hade också tillförts många namn och adresser från 1960-talet ur Riksförsäkringsverkets äldsta dataregister.

Sveriges dödbok nr 4, 1947-2006

Sveriges dödbok nr 4, 1947-2006 var version 4 och gavs ut år 2007. Här finns information om 5,1 miljoner avlidna svenskar. Kompletteringen av perioden 1947-70 är i denna version fullständig med undantag för uppgifter från vissa mycket stora församlingar.

Sveriges dödbok nr 5, 1901-2009

Sveriges dödbok nr 5, 1901-2009 är version 5 och lanserades i augusti 2010. Denna utgåva är kompletterad med ca 2,5 miljoner avlidna för perioden 1901-1946, vilket innebär ca 70% av samtliga döda under de åren. Från 1947 och framåt ingår samtliga avlidna, där det för åren 2007-2009 har tillkommit 272 000 sedan förra utgåvan. Totalt innehåller skivan 7 880 000 poster. Precis som tidigare har registreringen gjorts ideellt. På grund av den ökade mängden data ges denna skiva ut på DVD till skillnad från de tidigare, som har utgivits på CD.

Sveriges dödbok nr 6, 1901-2013

Sveriges dödbok nr 6 gavs ut under Släktforskardagarna den 30-31 augusti 2014, både på DVD och USB. Förbundsstyrelsen har beslutat att fortsätta ge ut minst en skiva till. [1][2][3][4][5] DVD:n innehåller små luckor i en del storstadsförsamlingar som inte blev helt klara när skivan trycktes men som kommer att vara helt åtgärdade när den nya skivan kommer ut.[6]

Mac-anpassad version 2016

Den senaste versionen av DVD-skivan och USB-minnet har i 2016 års nytryck anpassats så att den fungerar i Mac-datorer. Systemkrav: Windows 98/2000/Me/XP/Vista, m.fl. 1,5 GB ledigt hårddiskutrymme. Programmet har paketerats för MAC med Wineskin och kräver minst OS X version 10.7.

Sveriges dödbok nr 7 (under produktion)

Förbundsstyrelsen har beslutat att ge ut ytterligare en ny upplaga av skivan, där man siktar på en täckning från år 1860 och framåt. Den kommer att ges ut någon gång 2017-2018.[7]

Tillförlitlighet

Sveriges dödbok är en sekundärkälla men har visat sig vara till nytta vid bland annat släktforskning eftersom primärkällor i form av folkbokföringsmaterial inte är fritt tillgängliga, detta på grund av att de innehåller uppgifter som kan omfattas av sekretessgräns.

Utgivaren varnar för att fel kan förekomma: "Ett dataregister är nästan alltid en andrahandskälla och ska betraktas därefter. Uppgifterna kan alltså innehålla fel och bör kollas mot originalmaterialet."

Referenser