emailconfirmed
5 921
redigeringar
Mikrofilmning: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
m
ingen redigeringssammanfattning
Jojje (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
Jojje (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
'''Mikrofilmning''' av dokument är först och främst ett sätt att ''spara utrymme''. Stora dokument i [[folioformat]] har avfotograferats och blivit små som frimärken, och senare, när ''mikrofichen'' blev vanlig, små som lillfingernaglar. På en enda mikrofilmrulle har ibland flera kyrkböcker fått plats, och i några få vykortstora mikroficher kunde det rymmas en hel kyrkbok. | '''Mikrofilmning''' av dokument är först och främst ett sätt att ''spara utrymme''. Stora dokument i [[folioformat]] har avfotograferats och blivit små som frimärken, och senare, när ''mikrofichen'' blev vanlig, små som lillfingernaglar. På en enda mikrofilmrulle har ibland flera kyrkböcker fått plats, och i några få vykortstora mikroficher kunde det rymmas en hel kyrkbok. | ||
Metoden har använts av många arkiv och företag, som alternativ till tjocka handlingar och kataloger. Men det var först när [[mormonerna]] började avfotografera kyrkböcker runt om i världen, strax efter andra världskriget, som den blev till nytta för släktforskningen. | Metoden har använts av många arkiv och företag, som alternativ till tjocka handlingar och kataloger. Men det var först när [[mormonerna]] började avfotografera [[kyrkböcker]] runt om i världen, strax efter andra världskriget, som den blev till nytta för släktforskningen. | ||
[[Fil:Mikrofilm.jpg|200px|thumb|left|Mikrofilm på rulle]] | [[Fil:Mikrofilm.jpg|200px|thumb|left|Mikrofilm på rulle]] | ||
I Sverige var det fram till 1980-talet vanligast att släktforskarna antingen satt i [[ | I Sverige var det fram till 1980-talet vanligast att släktforskarna antingen satt i [[landsarkiv]]en och läste originalhandligar, eller reste omkring i ''församlingarna'' där kyrkböckerna fanns kvar. När så mormonerna påbörjade mikrofilmningen av kyrkoarkiven, fick de flesta ''länsbibliotek'' en omgång mikrofilmsrullar med länets kyrkböcker, som i sin tur kunde fjärrlånas till det bibliotek den enskilde släktforskaren var bosatt vid - förutsatt att det fanns '''läsapparater''' på plats. Det var en stor framgång på sin tid, även om filmerna kunde dröja flera månader innan de blev tillgängliga för beställaren. | ||
Under 1980-talet blev det vanligt att kommunala bibliotek köpte in kopior på mikrofilmer över de egna församlingarna. I en del fall uppstod ett samarbete mellan lokala släktforskarföreningar eller hembygdsföreningar och kommunbibliotek, som samarbetade om att köpa in mikrofilmer. När dessa möjligheter blev möjliga steg antalet släktforskarföreningar i landet. | Under 1980-talet blev det vanligt att kommunala bibliotek köpte in kopior på mikrofilmer över de egna församlingarna. I en del fall uppstod ett samarbete mellan lokala släktforskarföreningar eller hembygdsföreningar och kommunbibliotek, som samarbetade om att köpa in mikrofilmer. När dessa möjligheter blev möjliga steg antalet släktforskarföreningar i landet. | ||