Soldattorp: Skillnad mellan sidversioner

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(korr)
Ingen redigeringssammanfattning
 
(8 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Soldattorp.jpg|right]]
[[Fil:Soldattorp.jpg|right]]
'''Soldattorp''' kallas ett torp som byggts åt och användes av en ''[[indelt soldat]]'' i det [[ständiga knektehållet]] ([[indelningsverket]]). Även kallat '''knekttorp''', '''soldatboställe''' eller '''båtsmanstorp'''.
[[Fil:Soldattorp nr550.jpg|320px|thumb|right|[[Soldattorp]] nummer 550 Vagnhult, Skaraborgs Regemente, Vartofta kompani.]]
'''Soldattorp''' kallas ett torp som byggts åt och användes av en ''indelt [[soldat]]'' i det [[ständiga knektehållet]] ([[indelningsverket]]). Även kallat '''knekttorp''', '''soldatboställe''' eller '''båtsmanstorp'''.


Ett soldattorp bekostades av [[rote]]n som anställde soldaten och skulle enligt stadgan vara 8 x 4 meter och sju stockar högt (cirka två meter). Denna specifikation bestämdes av krigsmakten för att soldaterna skulle få likvärdiga bostäder. Därför har de flesta soldattorp samma grundplan, men många har utökats och förbättrats av sina [[rotebönder]] och/eller "hyresgäster". Åtskilliga av de gamla soldattorpen finns kvar efter att indelningsverket upphörde 1901 och används i dag mest som sommartorp.
Ett soldattorp bekostades av [[rote]]n som anställde soldaten och skulle enligt stadgan vara 8 x 4 meter och sju stockar högt (cirka två meter). Denna specifikation bestämdes av krigsmakten för att soldaterna skulle få likvärdiga bostäder. Därför har de flesta soldattorp samma grundplan, men många har utökats och förbättrats av sina [[Bonde|rotebönder]] och/eller "hyresgäster". Åtskilliga av de gamla soldattorpen finns kvar efter att indelningsverket upphörde 1901 och används i dag mest som sommartorp.


In- och utflyttning skedde vanligen vid ''midfaste'' (15/20 mars) eller ''vårfrudagen'' (25 mars). Då verkställdes en "syn", det vill säga inspektion, att allt var i sin ordning. Dessutom genomfördes en "torpsyn" vart tredje år även om samme soldat bodde kvar. Om torpet användes av en [[ryttare]] eller [[båtsman]] gällde likartade regler men dessa torp kallades ''ryttartorp'' respektive båtsmanstorp. Totalt fanns 35 000–40 000 torp av dessa slag vid varje tillfälle under indelningsverkets tid.
In- och utflyttning skedde vanligen vid ''midfaste'' (15/20 mars) eller ''vårfrudagen'' (25 mars). Då verkställdes en "syn", det vill säga inspektion, att allt var i sin ordning. Dessutom genomfördes en "torpsyn" vart tredje år även om samme soldat bodde kvar. Om torpet användes av en [[ryttare]] eller [[båtsman]] gällde likartade regler men dessa torp kallades ''ryttartorp'' respektive ''båtsmanstorp''. Totalt fanns 35 000–40 000 torp av dessa slag vid varje tillfälle under indelningsverkets tid.
[[Fil:Soldatbostallen.jpg|320px|thumb|right|Överst, kapten och soldatboställen enligt Erik Dahlberg 1686]]
[[Fil:Soldatbostallen.jpg|320px|thumb|right|Överste-, kaptens- och soldatboställen enligt Erik Dahlberg 1686]]


Förmånen av fri bostad i ett soldattorp var en del av den indelte soldatens ersättning och när han slutade sin tjänst blev han tvungen att flytta ut för att bereda plats åt sin efterträdare. Många familjer, vars försörjare avled under aktiv tjänstgöring, hamnade i stora svårigheter när de på detta sätt blev hemlösa med kort varsel. Enligt lag var roten skyldig att inom tre månader tillsätta en ny soldat. Dock hade ofta roten en viss skyldighet att bistå änkan i sådana fall och om soldaten avled under tjänstgöring kunde armén bistå med begravningshjälp.
Förmånen av fri bostad i ett soldattorp var en del av den indelte soldatens ersättning och när han slutade sin tjänst blev han tvungen att flytta ut för att bereda plats åt sin efterträdare. Många familjer, vars försörjare avled under aktiv tjänstgöring, hamnade i stora svårigheter när de på detta sätt blev hemlösa med kort varsel. Enligt lag var roten skyldig att inom tre månader tillsätta en ny soldat. Dock hade ofta roten en viss skyldighet att bistå änkan i sådana fall och om soldaten avled under tjänstgöring kunde armén bistå med begravningshjälp.


Observera att i Dalarna finns inga soldattorp genom en undantagsbestämmelse vid inrättandet av yngre indelningsverket. Däremot fanns olika officersbosättningar.
Observera att i Dalarna finns inga soldattorp genom en undantagsbestämmelse vid inrättandet av yngre indelningsverket. Däremot fanns olika [[officer]]sbosättningar.
 


==Se även==
* [[Indelningsverket]]
* [[Soldat]]
* [[Båtsman]]
* [[Officer]]
* [[Rote]]


   
   
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
[[Kategori:Släktforskning för nybörjare]]
[[Kategori:Släktforskning för nybörjare]]
[[Kategori:Militär förvaltning i Sverige]]

Nuvarande version från 20 oktober 2015 kl. 14.52

Soldattorp.jpg
Soldattorp nummer 550 Vagnhult, Skaraborgs Regemente, Vartofta kompani.

Soldattorp kallas ett torp som byggts åt och användes av en indelt soldat i det ständiga knektehållet (indelningsverket). Även kallat knekttorp, soldatboställe eller båtsmanstorp.

Ett soldattorp bekostades av roten som anställde soldaten och skulle enligt stadgan vara 8 x 4 meter och sju stockar högt (cirka två meter). Denna specifikation bestämdes av krigsmakten för att soldaterna skulle få likvärdiga bostäder. Därför har de flesta soldattorp samma grundplan, men många har utökats och förbättrats av sina rotebönder och/eller "hyresgäster". Åtskilliga av de gamla soldattorpen finns kvar efter att indelningsverket upphörde 1901 och används i dag mest som sommartorp.

In- och utflyttning skedde vanligen vid midfaste (15/20 mars) eller vårfrudagen (25 mars). Då verkställdes en "syn", det vill säga inspektion, att allt var i sin ordning. Dessutom genomfördes en "torpsyn" vart tredje år även om samme soldat bodde kvar. Om torpet användes av en ryttare eller båtsman gällde likartade regler men dessa torp kallades ryttartorp respektive båtsmanstorp. Totalt fanns 35 000–40 000 torp av dessa slag vid varje tillfälle under indelningsverkets tid.

Överste-, kaptens- och soldatboställen enligt Erik Dahlberg 1686

Förmånen av fri bostad i ett soldattorp var en del av den indelte soldatens ersättning och när han slutade sin tjänst blev han tvungen att flytta ut för att bereda plats åt sin efterträdare. Många familjer, vars försörjare avled under aktiv tjänstgöring, hamnade i stora svårigheter när de på detta sätt blev hemlösa med kort varsel. Enligt lag var roten skyldig att inom tre månader tillsätta en ny soldat. Dock hade ofta roten en viss skyldighet att bistå änkan i sådana fall och om soldaten avled under tjänstgöring kunde armén bistå med begravningshjälp.

Observera att i Dalarna finns inga soldattorp genom en undantagsbestämmelse vid inrättandet av yngre indelningsverket. Däremot fanns olika officersbosättningar.

Se även