Släktforskarsal: Skillnad mellan sidversioner

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
En '''släktforskarsal''' är en sal som utrustats med hjälpmedel för [[släktforskning]]. På 1990-talet växte behovet av att forska i [[mikrofilm]]ade [[Kyrkbok|kyrkböcker]] och andra dokument. Detta ledde till att man på skilda håll ställde upp [[läsapparat]]er på rad, ibland hela salar fulla. Till dessa hörde t.ex. mikrofilmsalarna i [[Riksarkivet]], Arninge, och [[Stockholms stadsarkiv]], [[Släktforskarnas hus]] i Leksand, [[SVAR]] i Ramsele, m.fl. Utöver dessa fanns många mindre salar utrustade med läsapparater runtom i Sverige.
En '''släktforskarsal''' är en sal som utrustats med hjälpmedel för [[släktforskning]]. På 1990-talet växte behovet av att forska i [[mikrofilm]]ade [[Kyrkbok|kyrkböcker]] och andra dokument. Detta ledde till att man på skilda håll ställde upp [[läsapparat]]er på rad, ibland hela salar fulla. Till dessa hörde t.ex. mikrofilmsalarna i [[Riksarkivet]], Arninge, och [[Stockholms stadsarkiv]], [[Släktforskarnas Hus]] i Leksand, [[SVAR]] i Ramsele, m.fl. Utöver dessa fanns många mindre salar utrustade med läsapparater runtom i Sverige.


När sedan mikrofilmen successivt byttes ut mot databaser, ibland internetbaserade, så förvandlades släktforskarsalarna till datasalar. Sedan några år är behovet av stora forskarsalar mycket mindre just därför att gemene man själv kan abonnera på nätbaserade databaser och läsa kyrkböcker hemma. Forskarsalen har därför blivit någonstans där man kan hålla kurser och studiecirklar i stället.
När sedan mikrofilmen successivt byttes ut mot databaser, ibland internetbaserade, så förvandlades släktforskarsalarna till datasalar. Sedan några år är behovet av stora forskarsalar mycket mindre just därför att gemene man själv kan abonnera på nätbaserade databaser och läsa kyrkböcker hemma. Forskarsalen har därför blivit någonstans där man kan hålla kurser och studiecirklar i stället.

Versionen från 5 februari 2013 kl. 12.23

En släktforskarsal är en sal som utrustats med hjälpmedel för släktforskning. På 1990-talet växte behovet av att forska i mikrofilmade kyrkböcker och andra dokument. Detta ledde till att man på skilda håll ställde upp läsapparater på rad, ibland hela salar fulla. Till dessa hörde t.ex. mikrofilmsalarna i Riksarkivet, Arninge, och Stockholms stadsarkiv, Släktforskarnas Hus i Leksand, SVAR i Ramsele, m.fl. Utöver dessa fanns många mindre salar utrustade med läsapparater runtom i Sverige.

När sedan mikrofilmen successivt byttes ut mot databaser, ibland internetbaserade, så förvandlades släktforskarsalarna till datasalar. Sedan några år är behovet av stora forskarsalar mycket mindre just därför att gemene man själv kan abonnera på nätbaserade databaser och läsa kyrkböcker hemma. Forskarsalen har därför blivit någonstans där man kan hålla kurser och studiecirklar i stället.