Sexman: Skillnad mellan sidversioner

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
Rad 1: Rad 1:
En '''sexman''', eller '''rotemästare''', var förr i tiden en av (ursprungligen) sex förtroendevalda ordningsmän i en [[socken]] som hade ansvar för att [[sockenstämma]]ns fattade beslut verkställdes. De ansvarade även för underhållet av kyrkobyggnaderna och prästgårdarna, samt för att vara [[präst]]erna behjälpliga i diverse ärenden. Sexmannen är också ledamot av [[sockenrätt]]en, samt kontrollant vid [[kyrkvärd]]arnas redogörelser, och dylikt. Sexmännen utsågs av [[sockenstämma]]n, och för att bli vald till sexman krävdes att man hade en betrodd ställning i sin hemsocken. Ursprungligen hade sexmännen uppsikt över kyrkans ''[[tionde]]''. Ämbetet upphörde år 1862, vid införandet av kommunallagarna.
En '''sexman''', eller '''rotemästare''', var förr i tiden en av (ursprungligen) sex förtroendevalda ordningsmän i en [[socken]] som hade ansvar för att [[sockenstämma]]ns fattade beslut verkställdes. De ansvarade även för underhållet av kyrkobyggnaderna och prästgårdarna, samt för att vara [[präst]]erna behjälpliga i diverse ärenden. Sexmannen är också ledamot av [[sockenrätt]]en, samt kontrollant vid [[kyrkvärd]]arnas redogörelser, och dylikt. Sexmännen utsågs av [[sockenstämma]]n, och för att bli vald till sexman krävdes att man hade en betrodd ställning i sin hemsocken. Ursprungligen hade sexmännen uppsikt över kyrkans ''[[tionde]]''. Ämbetet upphörde år 1862, vid införandet av kommunallagarna.
'''''Sexmän''', äfven kallade Rotemästare (jfr d. o.), voro i äldre tider ett slags polismyndighet för kyrkotukt och ordning i socknen. De uppburo böter för sorl och sömn i kyrkan, dryckenskap vid gästabud, sedlighetsbrott o. d. Urspr. utsågos de på sockenstämma eller turvis efter matlag i hvarje rote, och antalet var olika efter socknens storlek. Efter införande af 1862 års kommunalförfattningar förlorade sexmännen alltmer sin betydelse, om de ock flerstädes tillsattes stundom af kommunalstämman, oftare af kyrkostämman som biträden åt kommunalnämnden och kyrkorådet att utdela debetsedlar och inkalla personer till dessa myndigheter. Deras åliggande har nästan öfverallt öfvergått till fjärdingsmannen eller särskilda byordningsmän.''<ref>Nordisk familjebok - Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling' 237-238.</ref>


Det fanns även sexmän vid [[Bergsstaten]], som hade till uppgift att hålla uppsikt och räkenskap för malm, materiel och [[bergslag]]ens utgifter och inkomster vid gruvorna, samt tjänstgjorde som bisittare i bergstings- och gruvrätt, samt bergsnämndeman. <ref>Andersson & Anderö "Ordbok för släktforskare", 2007.</ref> <ref>Svenska Akademiens Ordbok - SAOB</ref>
Det fanns även sexmän vid [[Bergsstaten]], som hade till uppgift att hålla uppsikt och räkenskap för malm, materiel och [[bergslag]]ens utgifter och inkomster vid gruvorna, samt tjänstgjorde som bisittare i bergstings- och gruvrätt, samt bergsnämndeman. <ref>Andersson & Anderö "Ordbok för släktforskare", 2007.</ref> <ref>Svenska Akademiens Ordbok - SAOB</ref>

Nuvarande version från 25 april 2016 kl. 14.01

En sexman, eller rotemästare, var förr i tiden en av (ursprungligen) sex förtroendevalda ordningsmän i en socken som hade ansvar för att sockenstämmans fattade beslut verkställdes. De ansvarade även för underhållet av kyrkobyggnaderna och prästgårdarna, samt för att vara prästerna behjälpliga i diverse ärenden. Sexmannen är också ledamot av sockenrätten, samt kontrollant vid kyrkvärdarnas redogörelser, och dylikt. Sexmännen utsågs av sockenstämman, och för att bli vald till sexman krävdes att man hade en betrodd ställning i sin hemsocken. Ursprungligen hade sexmännen uppsikt över kyrkans tionde. Ämbetet upphörde år 1862, vid införandet av kommunallagarna.

Sexmän, äfven kallade Rotemästare (jfr d. o.), voro i äldre tider ett slags polismyndighet för kyrkotukt och ordning i socknen. De uppburo böter för sorl och sömn i kyrkan, dryckenskap vid gästabud, sedlighetsbrott o. d. Urspr. utsågos de på sockenstämma eller turvis efter matlag i hvarje rote, och antalet var olika efter socknens storlek. Efter införande af 1862 års kommunalförfattningar förlorade sexmännen alltmer sin betydelse, om de ock flerstädes tillsattes stundom af kommunalstämman, oftare af kyrkostämman som biträden åt kommunalnämnden och kyrkorådet att utdela debetsedlar och inkalla personer till dessa myndigheter. Deras åliggande har nästan öfverallt öfvergått till fjärdingsmannen eller särskilda byordningsmän.[1]

Det fanns även sexmän vid Bergsstaten, som hade till uppgift att hålla uppsikt och räkenskap för malm, materiel och bergslagens utgifter och inkomster vid gruvorna, samt tjänstgjorde som bisittare i bergstings- och gruvrätt, samt bergsnämndeman. [2] [3]

Källor

<References>

  1. Nordisk familjebok - Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling' 237-238.
  2. Andersson & Anderö "Ordbok för släktforskare", 2007.
  3. Svenska Akademiens Ordbok - SAOB