Namnskick

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.

Namnskick, norm för personnamn. Namnskicken kan vara helt olika i länder som gränsar till varandra - beroende på olika kulturer, eller olika landsändar.

Släktforskning

Det är bra att känna till namnskicket i det land man släktforskar i, annars kan det lätt uppstå missförstånd och en släktforskare kan hamna fel i sin forskning. Det faktum att det i t.ex. Danmark har ett annat namnskick än i Sverige kan få släktforskare att tro att personer som fått namn efter samtida "kändisar" faktiskt hör till dennes släkt. Således finns det i Danmark åtskilliga "Tomas Kingo" med åtföljande patronymikon, som inte alls är släkt med den populäre biskopen och psalmdiktaren Thomas Kingo, utan bara har fått biskopens för- och efternamn som sina förnamn. Tomas Kingo Rasmussen kan således mycket väl heta Tomas Kingo i förnamn och Rasmussen i efternamn.

Namnskick i Sverige

Namnskick i Norden

Danmark

Många danskar har två efternamn, till exempel Poul Nyrup Rasmussen. Det första efternamnet kan användas vid tilltal, men det är det andra som sorterar bäraren i telefonkatalogen.

Namnskick i spansktalande länder

Tvärtemot det danska namnskicket, är det det första efternamnet som är det "riktiga" i spansktalande länder där man brukar två efternamn. Det första efternamnet är faderns släktnamn, och det andra är moderns släktnamn. Nobelpristagaren Jorge Mario Pedro Vargas Llosa, heter således Vargas i efternamn, och hans kollega Gabriel García Márquez (eg. Gabriel José de la Concordia García Márquez), heter inte Márquez, utan García i efternamn och ska sorteras därefter.

Namnskick i Nordamerika

Namnskick i Asien

Kina

I Kina är det släktnamnet som står först. Mao Zedong hette således Mao i "efternamn" och Zedong i "förnamn".