Mikrofilmning: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Jojje (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
Jojje (diskussion | bidrag) (komplettering) |
||
Rad 14: | Rad 14: | ||
I början på 1990-talet uppstod det i olika delar av landet så kallade '''släktforskarcentra''', med kompletta mikrokortsuppsättningar av landets kyrkböcker och forskarsalar fullbelagda med läsapparater. Dit kunde släktforskare resa och intensivforska, många t o m med egen husvagn på parkeringen utanför. SVARs forskarcentrum i '''Ramsele''', [[Släktforskarnas Hus]] i '''Leksand''', Släktforskarcentrum i '''Kyrkhult''', och Riksarvivets filial i '''Arninge''' utanför Stockholm, blev rena rama vallfartsorterna för släktforskare. Senare upprättades även forskarcentra i '''Jörn''' och '''Lund'''. | I början på 1990-talet uppstod det i olika delar av landet så kallade '''släktforskarcentra''', med kompletta mikrokortsuppsättningar av landets kyrkböcker och forskarsalar fullbelagda med läsapparater. Dit kunde släktforskare resa och intensivforska, många t o m med egen husvagn på parkeringen utanför. SVARs forskarcentrum i '''Ramsele''', [[Släktforskarnas Hus]] i '''Leksand''', Släktforskarcentrum i '''Kyrkhult''', och Riksarvivets filial i '''Arninge''' utanför Stockholm, blev rena rama vallfartsorterna för släktforskare. Senare upprättades även forskarcentra i '''Jörn''' och '''Lund'''. | ||
Denna metod för forskning i kyrk- och domböcker blev dock relativt kortvarig, då man redan i slutet på årtiondet började framställa elektroniska media som ersatte mikrofilmen. [[Digitalisering]]ens era tog nu över släktforskningen. | Denna metod för forskning i kyrk- och domböcker blev dock relativt kortvarig, då man redan i slutet på årtiondet började framställa elektroniska media som ersatte mikrofilmen. [[Digitalisering]]ens era tog nu över släktforskningen, även om många typer av arkivhandlingar och dokument fortfarande är tillgängliga i mikrofilmad form. Ett exempel på dokument som fortfarande erbjuds som mikrofiche för forskaren, är arkiverade dagstidningar på Kungliga biblioteket. | ||