Kurder

Kurdistan sträcker sig över delar av Turkiet, Irak, Syrien och Iran.

Kurder är en folkgrupp som huvudsakligen lever i delar av Iran, Irak, Syrien och Turkiet och detta område kallas ofta Kurdistan. Kurdiska minoriteter finns också i Libanon, Armenien, Azerbajdzjan och under senare årtionden i några europeiska länder och USA. De talar kurdiska, som är ett av de Indoeuropeiska språken i den iranska språkgruppen. Till dess ursprung och etnicitet klassificeras kurderna som en indoeuropeisk folkgrupp. Man beräknar att det idag finns 50 000–60 000 kurder i Sverige och majoriteten bor i storstäderna.

Merparten av kurderna i Sverige kommer från Turkiet, men det finns även kurdiska invandrare från Irak, Iran och Syrien. Svensk statistik anger endast nationalitet varför det exakta antalet kurder i Sverige är okänt. Den äldsta gruppen är kurdisktalande invandrare från Konyaprovinsen i centrala Anatolien vilka började invandra som arbetskraft under 1960-talets mitt. Redan 1967 kom några kurdiska studenter till Uppsala. I samband med militärkuppen i Turkiet 1971 skedde den första flyktinginvandringen av kurder till Sverige. I samband med amnestin 1974 återvände en del kurder till Turkiet medan andra blev kvar. Därefter har invandringen och framförallt flyktinginvandringen från Turkiet till Sverige tilltagit.

Den näst största gruppen är kurder från Irak. De började flytta in i Sverige vid 1970-talets mitt. Sedan dess har denna invandrings flyktingkaraktär accentuerats och kurderna från Irak är den grupp som vuxit snabbast under 1980-talet till följd av kriget mellan Iran och Irak, och senare under 1990-talet efter Kuwait-kriget och det fortsatta förtrycket i Irak, trots att den kurdiska delen av Irak åtnjöt ett visst mått av självständighet med eget parlament.

Från Iran har den kurdiska invandringen varit relativt liten. Merparten torde vara studenter, men en del är flyktingar.

Kurdistan i Norra Irak förväntas förena alla dessa kurder som anser sig vara utan jord och land. Masud Barzani har redan inlett demokratiseringsprocessen i Kurdistan-Norra Irak och samhällsbyggandet fortsätter för fullt varför Europa räknar med att det kommer att ske en rejäl minskning av antal kurder som bor i länder som Tyskland och Sverige eftersom många kurder kommer att vilja flytta till sitt efterlängtade hemland Kurdistan för att delta i samhällsuppbyggnaden.

Bland

Kurdisk släktforskning

De kurder som har utvandrat från Turkiet bör teoretiskt kunna återfinna sina förfäder i folkbokföringen MERNIS, där de turkiska medborgarna registrerats sedan bildandet av republiken 1923. Folkräkningar har genomförts ännu tidigare, den första 1904, och bör inkludera många personer som föddes under den andra halvan av 1800-talet.

Diskrimineringen av minoriteter i Turkiet kan dock försvåra sökandet efter kurdiska förfäder, liksom folkgruppens brist på skriftliga urkunder. Ett visst hopp står dock att finna i det faktum att Turkiet ansökt om att få komma med i EU, vilket gynnar demokratiseringen av landet. I Syrien, som är muslimskt, samt i den del av Kurdistan som ligger i Irak och som numera är en självstyrande region,

Litteratur

• Dilsa Demirbag-Sten: Stamtavlor (Norstedts förlag, Stockholm 2005) ISBN 91-7232-047-8 "I Stamtavlor berättar Dilsa Demirbag-Sten om sitt kurdiska arv och hur det är att ha sina rötter i två kulturer. Hon beskriver sin stams historia, baserad på de många berättelser hon hört under sin uppväxt." (ur presentationen av boken)

Externa länkar

• Kurdistan- genealogy of a Kurdish nobel family "Faizolla Bagy Ashiret"
• [http://en.wikipedia.org/wiki/Ahmad_Ghazi

---

Fotnoter: