Krämare: Skillnad mellan sidversioner
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Krämare''' (från tyska ''Krämer'') är en ''[[köpman]]''; person som säljer ''kramvaror'', ''specerier'' o. d. i minut, ''kramhandlare'', ''minuthandlare''. Ordet kommer ursprungligen från det grekiska ordet för pengar, ''chrēma''. Under 1700-talet kallades de [[borgare]] i svenska småstäder som reste runt på marknader ofta för krämare eller kramhandlare. Ordet är nedsättande och då med hänvisning till att en krämare anses handla med sitt s.k. ''krämarehjärta'', dvs inte drar sig för att göra smutsiga affärer, lura andra eller sälja till vilket pris som helst. ''"Du har vägt på vågskål, på krämarevis, i hela ditt liv, vid alla dina handlingar; du känner ej andra instinkter än krämarens, du ser i alla andra blott ditt eget krämarebeläte, du mäter med krämaremått och dömer med krämarehjärta."''<ref>(Ur ''"Ung Ofegs visor"'', ''Folkens visor 1880–1911'' (1911), av Ola Hansson.)</ref> ''"Krämareanda"'', småsinnad köpmansanda som, utan högre vyer, är allt för mycket inriktad på vinst och materiella fördelar. <ref>(SAOB - Svenska Akademiens Ordbok på nätet.)</ref> | '''Krämare''' (från tyska ''Krämer'') är en ''[[köpman]]''; person som säljer ''kramvaror'', ''specerier'' o. d. i minut, ''kramhandlare'', ''minuthandlare''. Ordet kommer ursprungligen från det grekiska ordet för pengar, ''chrēma''. Under 1700-talet kallades de [[borgare]] i svenska småstäder som reste runt på marknader ofta för krämare eller kramhandlare. Ordet är nedsättande och då med hänvisning till att en krämare anses handla med sitt s.k. ''krämarehjärta'', dvs inte drar sig för att göra smutsiga affärer, lura andra eller sälja till vilket pris som helst. ''"Du har vägt på vågskål, på krämarevis, i hela ditt liv, vid alla dina handlingar; du känner ej andra instinkter än krämarens, du ser i alla andra blott ditt eget krämarebeläte, du mäter med krämaremått och dömer med krämarehjärta."''<ref>(Ur ''"Ung Ofegs visor"'', ''Folkens visor 1880–1911'' (1911), av Ola Hansson.)</ref> ''"Krämareanda"'', småsinnad köpmansanda som, utan högre vyer, är allt för mycket inriktad på vinst och materiella fördelar. <ref>(SAOB - Svenska Akademiens Ordbok på nätet.[http://www.saob.se/artikel/?seek=kr%C3%A4mare&pz=1#U_K2877_200929])</ref> | ||
----------------------------- | ----------------------------- | ||
Nuvarande version från 15 april 2016 kl. 07.32
Krämare (från tyska Krämer) är en köpman; person som säljer kramvaror, specerier o. d. i minut, kramhandlare, minuthandlare. Ordet kommer ursprungligen från det grekiska ordet för pengar, chrēma. Under 1700-talet kallades de borgare i svenska småstäder som reste runt på marknader ofta för krämare eller kramhandlare. Ordet är nedsättande och då med hänvisning till att en krämare anses handla med sitt s.k. krämarehjärta, dvs inte drar sig för att göra smutsiga affärer, lura andra eller sälja till vilket pris som helst. "Du har vägt på vågskål, på krämarevis, i hela ditt liv, vid alla dina handlingar; du känner ej andra instinkter än krämarens, du ser i alla andra blott ditt eget krämarebeläte, du mäter med krämaremått och dömer med krämarehjärta."[1] "Krämareanda", småsinnad köpmansanda som, utan högre vyer, är allt för mycket inriktad på vinst och materiella fördelar. [2]