Källkritik: Skillnad mellan sidversioner

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
m (→‎Externa länkar: Tillägg av extern länk)
(9 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Källkritik''' är en bedömning av en [[källa]]s trovärdighet. Källkritik är en central vetenskaplig metod för att säkra att resultat som presenteras verkligen baseras på tillförlitliga basfakta. Källkritiken är en  mycket viktig del av släktforskningen. Varje släktforskare råkar på [[Skröna|skrönor]] som går i släkten men som oftast, när man börjar kolla upp i källorna, inte stämmer.  
'''Källkritik''' är en bedömning av en [[källa]]s trovärdighet. Källkritik är en central vetenskaplig metod för att säkra att resultat som presenteras verkligen baseras på tillförlitliga basfakta. Källkritiken är en  mycket viktig del av släktforskningen. Varje släktforskare råkar på [[Skröna|skrönor]] som går i släkten men som oftast, när man börjar kolla upp i källorna, inte stämmer.  
   
   
Wiki-rötter är ett bra exempel på när källkritik är nödvändig, eftersom vem som helst kan skriva här måste man själv bedöma hur säkra uppgifterna är, för att fullt ut kunna ta tillvara på informationen som erbjuds. Detta gäller för övrigt i stort sett all släktforskningsdata som kan hittas på Internet, och alla de CD som florerar på marknaden t.ex. [[Sveriges dödbok]], förutom när själva originalböckerna är avfotograferade av t.e.x. [[Arkiv Digital]], [[Genline]] eller [[SVAR]].
Wiki-Rötter är ett bra exempel på när källkritik är nödvändig. Orsaken är att eftersom vem som helst kan skriva här, måste man själv bedöma hur säkra uppgifterna är, för att fullt ut kunna ta tillvara på den information som erbjuds. Detta gäller för övrigt i stort sett all släktforskningsdata som kan hittas antingen det är på Internet eller inte samt alla de CD som florerar på marknaden t.ex. [[Sveriges dödbok]], även om själva originalböckerna är avfotograferade av t.e.x. [[Arkiv Digital]], [[Genline]] eller [[SVAR]].


Med källa avses oftast en information som är återgiven i text och bild. En källa kan också vara ett fysiskt objekt från något som funnits eller inträffat, t.ex. arkeologiska fynd.
Med källa avses oftast en information som är återgiven i text och bild. En källa kan också vara ett fysiskt objekt från något som funnits eller inträffat, t.ex. arkeologiska fynd.
Rad 9: Rad 9:
Källkritik handlar om att skapa sig en uppfattning om den helhet där den presenterade uppgiften ingår. För att kunna tolka en källa krävs att mottagaren har tillräckliga förkunskaper. God källkritik vilar således på god ämneskunskap. Många gånger kan det bli en form av rundgång där källorna refererar till varandra, och den ursprungliga källan försvinner i mängden. Här blir det viktigt att identifiera förstahandskällan.   
Källkritik handlar om att skapa sig en uppfattning om den helhet där den presenterade uppgiften ingår. För att kunna tolka en källa krävs att mottagaren har tillräckliga förkunskaper. God källkritik vilar således på god ämneskunskap. Många gånger kan det bli en form av rundgång där källorna refererar till varandra, och den ursprungliga källan försvinner i mängden. Här blir det viktigt att identifiera förstahandskällan.   


Förstahandskälla kan till exempel vara en person som bevittnat en händelse, medan andrahandskällan kan vara den person som återger vad förstahandskällan berättat. En förstahandskälla räknas som den mest tillförlitliga inom källkritiken eftersom den till skillnad från andrahandskällan är oberoende. Om du vill kontrollera att en uppgift stämmer, använd då minst två av varandra oberoende källor. Det här betyder inte att ett vittne alltid är neutralt. Om du bevittnar exempelvis en konflikt kan det tänkas att du hyser sympati för ena sidan och detta påverkar också din berättelse om händelseförloppet.  
Förstahandskälla kan till exempel vara en person som bevittnat en händelse, medan andrahandskällan kan vara den person som återger vad förstahandskällan berättat. En förstahandskälla räknas som den mest tillförlitliga inom källkritiken eftersom den till skillnad från andrahandskällan är oberoende. Om du vill kontrollera att en uppgift stämmer, använd då minst två av varandra oberoende källor. Det här betyder inte att ett vittne alltid är neutralt. Om du bevittnar exempelvis en konflikt kan det tänkas att du hyser sympati för ena sidan och detta kan påverka också din berättelse om händelseförloppet.  


Inom släktforskning är en födelsebok ett exempel på en förstahandskälla.
Inom släktforskning är en födelsebok ett exempel på en förstahandskälla.
Rad 26: Rad 26:


==Litteratur==
==Litteratur==
* Michael Lundholm: ''[[Källkritik och källhänvisningar]]'', handbok i serien [[SSF:s handböcker]].
* Bengt Hildebrand: ''Handbok i släkt- och personforskning'', del 1, Metodlära, medeltidsförhållanden, historiografi och bibliografi, Stockholm 1961, Kap.II, sidorna 17-87.
* Bengt Hildebrand: ''Handbok i släkt- och personforskning'', del 1, Metodlära, medeltidsförhållanden, historiografi och bibliografi, Stockholm 1961, Kap.II, sidorna 17-87.
* Håkan Skogsjö: [http://www.genealogi.se/pdf/kvalitet1.pdf ''Om bryggor och bojar - eller konsten att släktforska utan att det blir fel'' (PDF)], utgiven av [[Sveriges Släktforskarförbund]] och fortfarande tillgänglig som (gratis) PDF via nätet.
* Håkan Skogsjö: [http://www.genealogi.se/images/pdf/kvalitet1.pdf ''Om bryggor och bojar - eller konsten att släktforska utan att det blir fel'' (PDF)], utgiven av [[Sveriges Släktforskarförbund]] och fortfarande tillgänglig som (gratis) PDF via nätet.
* Urban Sikeborg: ''Ge historien liv! - Om släktforskning och källkritik'', [[Släktforskarnas årsbok]] 1998, s.9-26.
* Guno Haskå, Annika Otfors & Bodil Persson: [http://www.genealogi.se/images/pdf/kvalutr.pdf ''Kvalitét inom släktforskningen'' (PDF)], Sveriges Släktforskarförbund 2001 (också fortfarande tillgänglig som gratis PDF).


==Se också:==
==Se också:==
Rad 38: Rad 41:
* [http://www.genealogi.se/kallkrit.htm Debatt om källkritik på Rötter]
* [http://www.genealogi.se/kallkrit.htm Debatt om källkritik på Rötter]
* [http://www.genealogi.se/kallkri2.htm Källkritik, några råd på Rötter]
* [http://www.genealogi.se/kallkri2.htm Källkritik, några råd på Rötter]
* [http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/1318/42511.shtml?1319288084 Arkivguiden Arkivguidens Forum  Forskningsmetoder Källkritik Släktforskar- och hembygdsrörelsernas ansvar]


[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
[[Kategori:Släktforskning för nybörjare]]
[[Kategori:Släktforskning för nybörjare]]
[[Kategori:Att dokumentera sin forskning]]
[[Kategori:Att dokumentera sin forskning]]
[[Kategori:Släktforskning - metodfrågor]]

Versionen från 15 maj 2017 kl. 08.31

Källkritik är en bedömning av en källas trovärdighet. Källkritik är en central vetenskaplig metod för att säkra att resultat som presenteras verkligen baseras på tillförlitliga basfakta. Källkritiken är en mycket viktig del av släktforskningen. Varje släktforskare råkar på skrönor som går i släkten men som oftast, när man börjar kolla upp i källorna, inte stämmer.

Wiki-Rötter är ett bra exempel på när källkritik är nödvändig. Orsaken är att eftersom vem som helst kan skriva här, måste man själv bedöma hur säkra uppgifterna är, för att fullt ut kunna ta tillvara på den information som erbjuds. Detta gäller för övrigt i stort sett all släktforskningsdata som kan hittas antingen det är på Internet eller inte samt alla de CD som florerar på marknaden t.ex. Sveriges dödbok, även om själva originalböckerna är avfotograferade av t.e.x. Arkiv Digital, Genline eller SVAR.

Med källa avses oftast en information som är återgiven i text och bild. En källa kan också vara ett fysiskt objekt från något som funnits eller inträffat, t.ex. arkeologiska fynd.

Metoder

Källkritik handlar om att skapa sig en uppfattning om den helhet där den presenterade uppgiften ingår. För att kunna tolka en källa krävs att mottagaren har tillräckliga förkunskaper. God källkritik vilar således på god ämneskunskap. Många gånger kan det bli en form av rundgång där källorna refererar till varandra, och den ursprungliga källan försvinner i mängden. Här blir det viktigt att identifiera förstahandskällan.

Förstahandskälla kan till exempel vara en person som bevittnat en händelse, medan andrahandskällan kan vara den person som återger vad förstahandskällan berättat. En förstahandskälla räknas som den mest tillförlitliga inom källkritiken eftersom den till skillnad från andrahandskällan är oberoende. Om du vill kontrollera att en uppgift stämmer, använd då minst två av varandra oberoende källor. Det här betyder inte att ett vittne alltid är neutralt. Om du bevittnar exempelvis en konflikt kan det tänkas att du hyser sympati för ena sidan och detta kan påverka också din berättelse om händelseförloppet.

Inom släktforskning är en födelsebok ett exempel på en förstahandskälla.

Inom källkritiken brukar man använda dessa aspekter på källan.

  • Identifikationen av källan: Man försöker bedöma dess upphovsman, dess tillkomstsituation, avsikten med tillkomsten och om källan är äkta eller inte.
  • Samtidighetskriteriet: Man bedömer upphovsmannens (vittnets) närhet i tid och rum till den information källan förmedlar.
  • Tendenskriteriet: Man bedömer upphovsmannens intresse av att påverka opinioner i en bestämd riktning.
  • Beroendekriteriet: Man bedömer samstämmiga källors interna beroende av varandra.
  • Urvalskriteriet: Man bedömer upphovsmannens val av källor och deras tendens, vilket även omfattar en bedömning av vilka källor som saknas och eventuellt skulle kunna förändra utsagan.

Litteratur

Se också:

Externa länkar