Johan Bure: Skillnad mellan sidversioner

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Kompletterat artikeln. Tagit bort felaktiga uppgifter hämtade från den föråldrade (och tämligen missvisande) personartikeln om Johan Bure på svenska Wikipedia.)
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Bure.jpg|right|Johan Bure]]
[[Fil:Bure.jpg|200px|thumb|right|Porträtt av Johan Bure. Foto: Bengt A Lundberg 2005. RAÄ:s Kulturmiljöbild (licens CC-BY).]]
'''Johannes Thomae Agrivillensis Bureus''', ibland '''Johan Bure''', född 15 mars eller 25 mars 1568 i Åkerby socken, död 23 oktober 1652 i Bondkyrka, var en svensk [[genealog]], fornforskare, språkman, mystiker, poet och vetenskapsman. Johannes Bureus sammanblandas ibland med sin kusin astronomen och matematikern ''Johannes Jacobi Bureus''. Johan Bure var Sveriges förste riksantikvarie och riksbibliotekarie samt den förste att nedteckna runalfabetet. Han har kallats den svenska grammatikens fader.


Johan Bure var den förste ofrälse privatperson i Sverige som bedrev [[släktforskning]] på sin fritid och den förste som ägnade sig åt icke adliga släkter. Han tillbringade mer än fyrtio år – från 1598-1599 och ännu 1641 – med att kartlägga sin och sin första hustrus släkt, och forskningsresultaten sammanställdes till en i flera avseenden unik släktbok.
'''Johan Thomasson Bure''' (med latiniserad namnform '''Johannes Thomae Agrivillensis Bureus''', ”Johan Thomasson Bure från Åkerby”), född 25 mars 1568 i Åkerby socken, död 23 oktober 1652 i Uppland, var en svensk [[genealog]], fornforskare, språkman, mystiker, poet och vetenskapsman. Johan Bure var bland annat Sveriges förste fornforskare (i praktiken Sveriges förste riksantikvarie), den förste bibliotekarien för det kungliga biblioteket under stormaktstiden (och därmed den förste riksbibliotekarien) samt Sveriges förste runolog. Han var den förste som skapade en grammatik över det svenska språket och har därför kallats den svenska grammatikens fader. Han assisterade Johan Skytte som lärare åt kronprins Gustav Adolf (sedermera Gustav II Adolf) och dennes syster Maria Elisabeth.
 
Johan Bures historiska världsbild var starkt formad av den svenska göticismen, dvs. föreställningen att Sverige grundats kort efter syndafloden och att det var ett av de äldsta rikena på jorden; han var även öppen för tanken att svenskan var det äldsta språket på jorden. Liksom många andra lärde i Europa vid denna tid var han ohjälpligt fångad av renässansen esoteriska strömningar, och han ägnade en stor del av sitt privata liv åt studier i kabbalism, nyplatonism, alkemi och astrologi. Han frigjorde den hebreiska kabbalan i dess nyplatonskt-kristna klädedräkt från det hebreiska alfabetet och tillämpade i stället de kabbalistiska principerna på de svenska runorna, som han såg som skrivtecken med djupa andliga dimensioner, så kallade adelrunor.
 
Johan Bure, som var son till [[kyrkoherde]]n i det uppländska Åkerby Thomas Matthiae och Malin Andersdotter från Skellefteå, var den förste ofrälse privatperson i Sverige som bedrev [[släktforskning]] på sin fritid och den förste som så gott som uteslutande ägnade sig åt [[ofrälse]] (icke adliga) släkter. Han är på så sätt den borgerliga genealogins fader. Han tillbringade mer än fyrtio år – från 1598 eller 1599 och ännu 1641 – med att kartlägga främst sin mormors släkt (den så kallade Bureätten), men han gjorde även omfattande släktutredningar för såväl sin morfar, den från Uppland bördige prosten i Skellefteå Andreas Olavi, som sin första hustru, Margareta Mårtensdotter, vars släkt utgjordes av borgarfamiljer i mellersta Sverige från 1500-talets första del. Forskningsresultaten sammanställdes till en i flera avseenden unik släktbok, som ges ut i juni 2014 på dvd av Genealogiska Föreningen.
 
==Antavla==
Proband: Johan Bure (1568–1652).
: Far: Thomas Matthiae (d. 1570), kyrkoherde i Åkerby, Uppland.
:: Farfar: Mats Thomasson.
:: Farmor: hustru Kerstin.
:Mor: hustru Malin Andersdotter (1541–1580).
:: Morfar: Andreas Olavi (1512–1569), prost i Skellefteå.
::: Morfars far: Olof timmerman på Tovan i Uppsala.
::: Morfars mor: hustru Brita.
:: Mormor: hustru Anna Andersdotter från Skellefteå.
::: Mormors far: Anders Jakobsson (levde 1507) i Bure och Kåge, Skellefteå. Tillhörde på fädernet den så kallade Bureätten.
::: Mormors mor: hustru Anna Andersdotter, utomäktenskaplig dotter till kyrkoherden i Skellefteå herr Anders och dennes frilla Gölug från Hälsingland.


==Se även==
==Se även==
Rad 9: Rad 25:


===Externa länkar===
===Externa länkar===
* [http://www.genealogi.net/projekt/johan-bures-slaktbok/ Johan Bures släktboks projekt]
* [http://www.genealogi.net/projekt/johan-bures-slaktbok/ Om utgivningen av Johan Bures släktbok på dvd]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Johan_Bure Johan Bure i Svenska Wikipedia]
* [http://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17156 Johan Bure i Svenskt biografiskt lexikon]
 


===Litteratur===
* Hildebrand, Hans (1910). ''Minne af riksantikvarien Johannes Bureus''. Stockholm.
* Svärdström, Elisabeth (1936). ''Johannes Bureus’ arbeten om svenska runinskrifter''. Stockholm.
* Lindroth, Sten (1943). ''Paracelsismen i Sverige till 1600-talets mitt'', kap. II ”Johannes Bureus” (s. 82–252). Avhandl. Uppsala.
* Lindroth, Sten (1957). ''Fru Lusta och Fru Dygd: studier och porträtt'', kap. ”Johannes Bureus – mystikern och profeten” (s. 91–106). Stockholm
* Karlsson, Thomas (2010). ''Götisk kabbala och runisk alkemi [Elektronisk resurs] : Johannes Bureus och den götiska esoterismen''. Avhandl. Stockholm : Stockholms universitet, 2010. [http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-37152 Tillgänglig på internet].
* Håkansson, Håkan (2014). ''Vid tidens ände: om stormaktstidens vidunderliga drömvärld och en profet vid dess yttersta rand''. Göteborg.
* Artiklarna ”Johan Bure, den borgerliga släktforskningens fader” och ”Johan Bure, hans uppväxt, familjeförhållanden och relationer” ingående i Sikeborg, Urban (2014). ''Johan Bures släktbok – Johan Buren sukukirja : transkriberad, analyserad och dokumenterad av Urban Sikeborg. Med finsk presentation av Tiina Miettinen'' [Elektronisk resurs (dvd)] : Genealogiska Föreningen. Stockholm.


[[Kategori:Personer inom släktforskningen|Bure, Johan]]
[[Kategori:Personer inom släktforskningen|Bure, Johan]]
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]

Versionen från 25 maj 2014 kl. 17.29

Porträtt av Johan Bure. Foto: Bengt A Lundberg 2005. RAÄ:s Kulturmiljöbild (licens CC-BY).

Johan Thomasson Bure (med latiniserad namnform Johannes Thomae Agrivillensis Bureus, ”Johan Thomasson Bure från Åkerby”), född 25 mars 1568 i Åkerby socken, död 23 oktober 1652 i Uppland, var en svensk genealog, fornforskare, språkman, mystiker, poet och vetenskapsman. Johan Bure var bland annat Sveriges förste fornforskare (i praktiken Sveriges förste riksantikvarie), den förste bibliotekarien för det kungliga biblioteket under stormaktstiden (och därmed den förste riksbibliotekarien) samt Sveriges förste runolog. Han var den förste som skapade en grammatik över det svenska språket och har därför kallats den svenska grammatikens fader. Han assisterade Johan Skytte som lärare åt kronprins Gustav Adolf (sedermera Gustav II Adolf) och dennes syster Maria Elisabeth.

Johan Bures historiska världsbild var starkt formad av den svenska göticismen, dvs. föreställningen att Sverige grundats kort efter syndafloden och att det var ett av de äldsta rikena på jorden; han var även öppen för tanken att svenskan var det äldsta språket på jorden. Liksom många andra lärde i Europa vid denna tid var han ohjälpligt fångad av renässansen esoteriska strömningar, och han ägnade en stor del av sitt privata liv åt studier i kabbalism, nyplatonism, alkemi och astrologi. Han frigjorde den hebreiska kabbalan i dess nyplatonskt-kristna klädedräkt från det hebreiska alfabetet och tillämpade i stället de kabbalistiska principerna på de svenska runorna, som han såg som skrivtecken med djupa andliga dimensioner, så kallade adelrunor.

Johan Bure, som var son till kyrkoherden i det uppländska Åkerby Thomas Matthiae och Malin Andersdotter från Skellefteå, var den förste ofrälse privatperson i Sverige som bedrev släktforskning på sin fritid och den förste som så gott som uteslutande ägnade sig åt ofrälse (icke adliga) släkter. Han är på så sätt den borgerliga genealogins fader. Han tillbringade mer än fyrtio år – från 1598 eller 1599 och ännu 1641 – med att kartlägga främst sin mormors släkt (den så kallade Bureätten), men han gjorde även omfattande släktutredningar för såväl sin morfar, den från Uppland bördige prosten i Skellefteå Andreas Olavi, som sin första hustru, Margareta Mårtensdotter, vars släkt utgjordes av borgarfamiljer i mellersta Sverige från 1500-talets första del. Forskningsresultaten sammanställdes till en i flera avseenden unik släktbok, som ges ut i juni 2014 på dvd av Genealogiska Föreningen.

Antavla

Proband: Johan Bure (1568–1652).

Far: Thomas Matthiae (d. 1570), kyrkoherde i Åkerby, Uppland.
Farfar: Mats Thomasson.
Farmor: hustru Kerstin.
Mor: hustru Malin Andersdotter (1541–1580).
Morfar: Andreas Olavi (1512–1569), prost i Skellefteå.
Morfars far: Olof timmerman på Tovan i Uppsala.
Morfars mor: hustru Brita.
Mormor: hustru Anna Andersdotter från Skellefteå.
Mormors far: Anders Jakobsson (levde 1507) i Bure och Kåge, Skellefteå. Tillhörde på fädernet den så kallade Bureätten.
Mormors mor: hustru Anna Andersdotter, utomäktenskaplig dotter till kyrkoherden i Skellefteå herr Anders och dennes frilla Gölug från Hälsingland.

Se även

Externa länkar

Litteratur

  • Hildebrand, Hans (1910). Minne af riksantikvarien Johannes Bureus. Stockholm.
  • Svärdström, Elisabeth (1936). Johannes Bureus’ arbeten om svenska runinskrifter. Stockholm.
  • Lindroth, Sten (1943). Paracelsismen i Sverige till 1600-talets mitt, kap. II ”Johannes Bureus” (s. 82–252). Avhandl. Uppsala.
  • Lindroth, Sten (1957). Fru Lusta och Fru Dygd: studier och porträtt, kap. ”Johannes Bureus – mystikern och profeten” (s. 91–106). Stockholm
  • Karlsson, Thomas (2010). Götisk kabbala och runisk alkemi [Elektronisk resurs] : Johannes Bureus och den götiska esoterismen. Avhandl. Stockholm : Stockholms universitet, 2010. Tillgänglig på internet.
  • Håkansson, Håkan (2014). Vid tidens ände: om stormaktstidens vidunderliga drömvärld och en profet vid dess yttersta rand. Göteborg.
  • Artiklarna ”Johan Bure, den borgerliga släktforskningens fader” och ”Johan Bure, hans uppväxt, familjeförhållanden och relationer” ingående i Sikeborg, Urban (2014). Johan Bures släktbok – Johan Buren sukukirja : transkriberad, analyserad och dokumenterad av Urban Sikeborg. Med finsk presentation av Tiina Miettinen [Elektronisk resurs (dvd)] : Genealogiska Föreningen. Stockholm.