Geometriska kartor: Skillnad mellan sidversioner
Tornet (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Unikt kartmaterial publicerat i databas Ons 29 Sep 2010 12 000 kartor från 1600-talet finns nu i sökbar databas. Kartorna beskriver detaljrikt 30 000 gårdar i vårt land under...') |
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (3 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Karta-tingstad.jpg|right]] | |||
'''Nationalutgåva av de äldre geometriska kartorna''' är ett projekt inom [[Riksarkivet]] som mellan 2001 och 2010 arbetat med att inventera arkiven av äldre geometriska (storskaliga) [[kartor]] för att sedan [[digitalisering|digitalisera]] dem. Det har resulterat i att | |||
12 000 kartor från 1600-talet finns | 12 000 kartor från 1600-talet nu finns publicerat i en sökbar databas på Internet. För att se kartorna krävs en plug-in [[DjVu]]. | ||
På en modern karta har koordinater lagts in tillsammans med information på tio meter när om var det finns till exempel vattenkvarnar, kyrkor, byggnader, trädgårdar, humlegårdar och kålgårdar. Kartorna beskriver detaljrikt 30 000 gårdar i vårt land under stormaktstiden. Detta öppnar nya vägar att forska i materialet och för den som helt enkelt vill veta hur landet såg ut för snart 400 år sedan. | |||
Samlingen svenska storskaliga kartor från 1600-talets mitt (1630-1655) är unik i världen. På dem kan man se hur marken brukades och hur [[by]]arna såg ut, samt skönja hur [[Bonde|bönderna]] samarbetade inom och över bygränserna. De närmare 12 000 kartorna beskriver detaljrikt 30 000 [[gård]]ar i vårt land under stormaktstiden. | |||
Tillgängligheten öppnar för nya möjligheter att forska i materialet, samtidigt som nya forskningsfält öppnas för till exempel historia, agrarhistoria, ekonomisk historia, kulturgeografi, arkeologi och språkvetenskap. | |||
Exempel på uppgifter som finns registrerad i databasen: | Exempel på uppgifter som finns registrerad i databasen: | ||
*12 000 byar eller ensamgårdar | |||
*22 000 gårdar/hemman | |||
*3600 humlegårdar | |||
*2300 vattenkvarnar | |||
*1200 broar | |||
*500 kyrkor | |||
*260 väderkvarnar | |||
*130 trädgårdar | |||
*100 kålgårdar | |||
==Se även== | |||
* [[Kartor]] | |||
== Externa länkar == | |||
* [http://www.riksarkivet.se/geometriska Sveriges äldsta storskaliga kartor - databas] | |||
[[Kategori:Genealogiska internet-resurser]] | |||
Nuvarande version från 5 september 2014 kl. 08.51
Nationalutgåva av de äldre geometriska kartorna är ett projekt inom Riksarkivet som mellan 2001 och 2010 arbetat med att inventera arkiven av äldre geometriska (storskaliga) kartor för att sedan digitalisera dem. Det har resulterat i att 12 000 kartor från 1600-talet nu finns publicerat i en sökbar databas på Internet. För att se kartorna krävs en plug-in DjVu.
På en modern karta har koordinater lagts in tillsammans med information på tio meter när om var det finns till exempel vattenkvarnar, kyrkor, byggnader, trädgårdar, humlegårdar och kålgårdar. Kartorna beskriver detaljrikt 30 000 gårdar i vårt land under stormaktstiden. Detta öppnar nya vägar att forska i materialet och för den som helt enkelt vill veta hur landet såg ut för snart 400 år sedan.
Samlingen svenska storskaliga kartor från 1600-talets mitt (1630-1655) är unik i världen. På dem kan man se hur marken brukades och hur byarna såg ut, samt skönja hur bönderna samarbetade inom och över bygränserna. De närmare 12 000 kartorna beskriver detaljrikt 30 000 gårdar i vårt land under stormaktstiden.
Tillgängligheten öppnar för nya möjligheter att forska i materialet, samtidigt som nya forskningsfält öppnas för till exempel historia, agrarhistoria, ekonomisk historia, kulturgeografi, arkeologi och språkvetenskap.
Exempel på uppgifter som finns registrerad i databasen:
- 12 000 byar eller ensamgårdar
- 22 000 gårdar/hemman
- 3600 humlegårdar
- 2300 vattenkvarnar
- 1200 broar
- 500 kyrkor
- 260 väderkvarnar
- 130 trädgårdar
- 100 kålgårdar