Gårdsnamn

Från Wiki-Rötter
Version från den 11 oktober 2010 kl. 14.48 av Jojje (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Gårdsnamn''', namn som ursprungligen togs som tillnamn som komplement till de bland allmogen vanliga patronymikon för att ''särskilja personer'' med likadana namn. ...')
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Gårdsnamn, namn som ursprungligen togs som tillnamn som komplement till de bland allmogen vanliga patronymikon för att särskilja personer med likadana namn. Bildandet av gårdsnamn följer i princip samma mönster som det ursprungliga bildandet av släktnamn[1], då det i vissa regioner existerade en sådan inskränkthet i urvalet av dopnamn, att det fanns tjogtals Per Matsson, Erik Persson, Olof Larsson och Anders Jönsson i samma socken.

Än värre var det bland kvinnorna. En statistisk undersökning i kyrkböckerna från 1600-tal och fram till 1930 i Mora kommuns fyra socknar (Mora, Våmhus, Sollerön och Venjan) i Dalarna ger vid handen att 90% av alla kvinnor som var bosatta där antingen hette Anna, Margareta, Karin eller Kerstin (inklusive varianter av namnen). För männen var utbudet något mindre snävt - variationen omfattade omkring tio mansnamn.

Det finns två modeller för hur personbeteckningar konstrueras med hjälp av gårdsnamn: Rent allmänt i Sverige placerades gårdsnamnet i regel sist i namnet: Jeppe på Berget, Lasse i Gatan, Mor på Torpet. I Dalarna och vissa angränsande områden satte och sätter man dock alltjämt gårdsnamnet före förnamnet. Oftast har det där karaktär och ursprung som genitivbestämning till detta, till exempel Ors Anders, Dunders Kerstin Bengtsdotter. Det förekommer dock även att gårdsnamnet står som genitivlöst attributivt ord, till exempel Grudd Olof Bengtsson, Täpp Anna Persdotter.

Om innehavaren Hans far Erik hade varit soldat och fått soldatnamnet Lärka, kunde han kallas Lärk Hans Ersson. Om nu Hans så småningom byggde upp en ny gård, är det sannolikt att gården skulle komma att kallas Lärkhans efter honom. Om han hade en dotter eller dotterdotter som hette Margit, kunde hon benämnas Lärkhans Margit.

Underkonstruktion.jpg Ursäkta röran - artikelbygge på G!



  1. Det ursprungliga bildandet av släktnamn orsakades av behovet av att skilja på personer med samma personnamn. Medan senare tiders bildande av "efternamn" snarare orsakats av lagstadgade regler, t.ex. 1901 års svenska namnlag.