Förteckningsplan

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.

En förteckningsplan är en kategorisering där arkiverat material är ordnat efter ett gemensamt system. I Sverige introducerades det allmänna arkivschemat 1903, och skapades av riksarkivarien Emil Hildebrand. För vissa typer av arkiv används andra scheman, t ex Kyrkoarkivens förteckningsplan, som kom 1884. Kyrkoarkiven förtecknas enligt denna förteckningsplan intill 1999-12-31. Efter separationen mellan kyrka och stat används från och med 2000-01-01 det svenska allmänna arkivschemat.[1]

Allmänna arkivschemat

  • A. Protokoll
  • B. Arkivexemplar av utgående handlingar
  • C. Diarier
  • D. Register och liggare
  • E. Inkomna handlingar
  • F. Handlingar ordnade efter ämne
  • G. Räkenskaper
  • H. Statistik
  • J. Ritningar och Kartor
  • K. Fotografier
  • L. Trycksaker
  • Ö. Övriga handlingar

Kyrkoarkivens förteckningsplan

  • A. Protokoll
I Husförhörslängder
II Församlingsböcker
III Böcker över obefintliga
IV Personakter
V Församlingsregister
VI Avgångsregister
I Konfirmationsböcker
II Kommunionlängder
I Sockenstämmans protokoll och handlingar
II Kyrkostämmans protokoll och handlingar
III Kyrkorådets protokoll och handlingar
IV Skolrådets protokoll och handlingar
V Övriga nämnders och styrelsers protokoll och handlingar
  • L. Räkenskaper
I Räkenskaper för kyrka
II Räkenskaper för skola
III Räkenskaper för fattigvård
IV Räkenskaper för kollekt
V Räkenskaper för övriga ändamål
  • M. Handlingar angående prästval
  • N. Visitationshandlingar
  • O. Handlingar angående kyrka och kyrkogård m m
  • P. Övriga handlingar och handskrifter

Källor

  1. Wikipedia