Dragsjuka: Skillnad mellan sidversioner

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Ändrade inledningen utifrån "Wikipedia:Inledning och sammanhang")
(Namn kan namge sina referenser för att slippa dubletter)
Rad 1: Rad 1:
'''Dragsjuka''' (''Epidemisk hjärnfeber'', ''Kalmarsjuka'', ''Västeråssjuka'') är en äldre benämning på epidemisk hjärnhinneinflammation.<ref>''Svenska Akademins Ordbok (SAOB)'' [http://g3.spraakdata.gu.se/saob/]</ref>
'''Dragsjuka''' (''Epidemisk hjärnfeber'', ''Kalmarsjuka'', ''Västeråssjuka'') är en äldre benämning på epidemisk hjärnhinneinflammation.<ref>''Svenska Akademins Ordbok (SAOB)'' [http://g3.spraakdata.gu.se/saob/]</ref>


Namnet ''dragsjuka'' kommer ifrån den kramp i nacken som kan uppstå och som drar huvudet bakåt.<ref>''Nordisk familjebok, Uggleupplagan'' [http://runeberg.org/nfbg/0401.html]</ref>
Namnet ''dragsjuka'' kommer ifrån den kramp i nacken som kan uppstå och som drar huvudet bakåt.<ref name=nf>''Nordisk familjebok, Uggleupplagan'' [http://runeberg.org/nfbg/0401.html]</ref>


År 1854 drabbades Sverige av en epidemi av dragsjuka. Den började i Blekinge i slutet av året och bredde under vintern ut sig till Kalmar län "med tusentals sjukdomsfall". Under följande vintrar spred sig sjukdomen upp över landet, ända upp till Jämtland. På somrarna upphörde den nästan fullständigt. År 1857 var antalet till [[Sundhetskollegium]] anmälda fall störst: 3,051 sjuka och 1,387 döda. Under tiden för [[farsot]]ens härjande i Sverige, från 1854 till 1861, anmäldes 11,803 sjukdomsfall (sannolikt var antalet i verkligheten betydligt större) och 4,165 dödsfall.<ref>''Nordisk familjebok, Uggleupplagan'' [http://runeberg.org/nfbg/0401.html]</ref>
År 1854 drabbades Sverige av en epidemi av dragsjuka. Den började i Blekinge i slutet av året och bredde under vintern ut sig till Kalmar län "med tusentals sjukdomsfall". Under följande vintrar spred sig sjukdomen upp över landet, ända upp till Jämtland. På somrarna upphörde den nästan fullständigt. År 1857 var antalet till [[Sundhetskollegium]] anmälda fall störst: 3,051 sjuka och 1,387 döda. Under tiden för [[farsot]]ens härjande i Sverige, från 1854 till 1861, anmäldes 11,803 sjukdomsfall (sannolikt var antalet i verkligheten betydligt större) och 4,165 dödsfall.<ref name=nf/>




Rad 9: Rad 9:




Benämningen ''dragsjuka'' har även använts för den förgiftning, '''Ergotism''' (''Antoniuseld''), som uppstår vid förtäring av mjöl förorenat med mjöldryga då dess förlopp liknar epidemisk hjärnhinneinflammation. I Sverige uppges den tidigaste epidemin ha förekommit i Älvsborgs län år 1745.<ref>''Nordisk familjebok, Uggleupplagan'' [http://runeberg.org/nfbg/0401.html]</ref>
Benämningen ''dragsjuka'' har även använts för den förgiftning, '''Ergotism''' (''Antoniuseld''), som uppstår vid förtäring av mjöl förorenat med mjöldryga då dess förlopp liknar epidemisk hjärnhinneinflammation. I Sverige uppges den tidigaste epidemin ha förekommit i Älvsborgs län år 1745.<ref name=nf/>


{{stubbe}}
{{stubbe}}

Versionen från 8 november 2010 kl. 23.33

Dragsjuka (Epidemisk hjärnfeber, Kalmarsjuka, Västeråssjuka) är en äldre benämning på epidemisk hjärnhinneinflammation.[1]

Namnet dragsjuka kommer ifrån den kramp i nacken som kan uppstå och som drar huvudet bakåt.[2]

År 1854 drabbades Sverige av en epidemi av dragsjuka. Den började i Blekinge i slutet av året och bredde under vintern ut sig till Kalmar län "med tusentals sjukdomsfall". Under följande vintrar spred sig sjukdomen upp över landet, ända upp till Jämtland. På somrarna upphörde den nästan fullständigt. År 1857 var antalet till Sundhetskollegium anmälda fall störst: 3,051 sjuka och 1,387 döda. Under tiden för farsotens härjande i Sverige, från 1854 till 1861, anmäldes 11,803 sjukdomsfall (sannolikt var antalet i verkligheten betydligt större) och 4,165 dödsfall.[2]


Ergotism

Benämningen dragsjuka har även använts för den förgiftning, Ergotism (Antoniuseld), som uppstår vid förtäring av mjöl förorenat med mjöldryga då dess förlopp liknar epidemisk hjärnhinneinflammation. I Sverige uppges den tidigaste epidemin ha förekommit i Älvsborgs län år 1745.[2]

Trad.gif

Denna artikel är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den. Om du tycker att denna artikel är färdig kan du ta bort formateringen {{Stubbe}}.

Källor

  1. Svenska Akademins Ordbok (SAOB) [1]
  2. 2,0 2,1 2,2 Nordisk familjebok, Uggleupplagan [2]

Kursiv text