Diplomatarium: Skillnad mellan sidversioner

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(standardisering av länk till Google Books)
(→‎Externa länkar: nya länkar)
Rad 27: Rad 27:


==Externa länkar==
==Externa länkar==
* Diplomatarium Dalekarlicum, första delen [http://books.google.se/books?id=WL5BAAAAcAAJ&printsec=frontcover&dq=Diplomatarium+Dalekarlicum&hl=sv&ei=dVWITfOzI47Dswbs8oWtDA&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=1&ved=0CDEQ6AEwAA#v=onepage&q&f=false Digital version] hos [[Google Books]]
*Diplomatarium Dalekarlicum, första delen [http://books.google.se/books?id=WL5BAAAAcAAJ&printsec=frontcover&dq=Diplomatarium+Dalekarlicum&hl=sv&ei=dVWITfOzI47Dswbs8oWtDA&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=1&ved=0CDEQ6AEwAA#v=onepage&q&f=false Digital version] hos [[Google Books]]
*[http://www.dokpro.uio.no/dipl_norv/diplom_felt.html Diplomatarium Norvegicum, sökbar utgåva av band I–XXI]
*[http://lokalhistoriewiki.no/index.php/Diplomatarium_Norvegicum Diplomatarium Norvegicum i lokalhistoriewiki.no]
*[http://no.wikipedia.org/wiki/Diplomatarium_Norvegicum Diplomatarium Norvegicum i norska Wikipedia]
*[http://no.wikipedia.org/wiki/Diplomatarium_Norvegicum Diplomatarium Norvegicum i norska Wikipedia]
*[http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=4044&refid=4045 Svensk Diplomatarium på Riksakivets hemsida]
*[http://sv.wikipedia.org/wiki/Svenskt_Diplomatarium Svenskt Diplomatarium i Wikipedia]
*[http://sv.wikipedia.org/wiki/Svenskt_Diplomatarium Svenskt Diplomatarium i Wikipedia]



Versionen från 23 mars 2011 kl. 06.33

Diplomatarium definieras som en samling medeltidsurkunder, huvudsakligen diplom. Benämningen har varit i bruk i Norden sedan 1700-talet.[1].

Diplom (av grekiskans diploma, som betyder det sammanlagda, det vikta, det som är dubbelt) används som begrepp för medeltidsbrev. Diplom är vanligen rättsliga dokument formade efter bestämda regler. Det rör sig alltså i snäv betydelse inte om privatbrev, men de ytterst få av den kategorin från medeltiden räknas i allmänhet ändå till diplomen.

Diplomatik. Under medeltiden användes för diplom beteckningarna charta, pagina, literæ och epistola[2]. Brev med föregivet medeltida ursprung, blev under 1500- och 1600-talen i Norden och Europa ofta framvisade i rättsliga tvister som åtkomsthandlingar. De medeltida skrivarna, såväl världsliga som andliga, visade ofta goda färdigheter i att förfalska rättsliga urkunder, något som skapade ett behov att kunna skilja ut äkta brev från förfalskningarna. Det praktiskt-juridiska behovet gav upphov till diplomatiken, vetenskapen om medeltidsbrevens utformning och skrivsätt. Diplomatik som historisk hjälpvetenskap formerades ffa i Frankrike under senare hälften av 1600-talet[3]. Det var också i 1600-telets Frankrike som ordet diplom återfördes som beteckning på alla offentligrättsliga handlingar från medeltiden. I tyskspråkig tradition används av hävd ordet Urkunde[4].

Trad.gif

Denna artikel är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den. Om du tycker att denna artikel är färdig kan du ta bort formateringen {{Stubbe}}.

Diplomatarier i släktforskningen


Diplomatarier i Norden

Diplomatarium Dalecarlikum.png

Sverige

  • Svenskt diplomatarium: Diplomatarium Suecanum. (1829-). Stockholm: Utg. av Kungl. Vitterhets historie och antikvitetsakademien och Riksarkivet.

Lokala regionala diplomatarier

  • Kröningssvärd, Carl Gustaf (red.) (1842-1853). Diplomatarium Dalekarlicum: urkunder rörande landskapet Dalarne. Stockholm:
  • Wiktorsson, Per-Axel & Odelman, Eva (red.) (1996). Dalslands diplomatarium. Åmål: Dalslands fornminnes- och hembygdsförb.
  • Jämtlands och Härjedalens diplomatarium. Utgivet av Jämtlands läns biblioteks diplomatariekommitté. (1943-). Östersund: Wisénska bokh. (distr.)

Danmark

Finland

Hausen, Reinhold (red.) (1910-1935). Finlands medeltidsurkunder. Helsingfors:

Norge

  • Diplomatarium Norvegicum: Oldbreve til kundskab om Norges indre og ydre forhold, sprog, slægter, sæder, lovgivning og rettergang i middelalderen. (1849-). Christiania: P. T. Mallings forlagshandel.

Sträcker sig ända till slutet av 1500-talet, av stor betydelse. Kr. Lange och C.R. Unger började utgivningen 1847 och H.J. Huitfeldt-Kaas fortsatte till sin död 1905. 22 volymer har hittills utkommit[5].

Externa länkar

Fotnoter

  1. Nationalencyklopedin. (1989-). Höganäs: Bra böcker.
  2. Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi. (1904-1926). Ny, rev. och rikt ill. uppl. Stockholm: Nordisk familjeboks förl.
  3. Imsen, Steinar & Winge, Harald (2004). Norsk historisk leksikon: kultur og samfunn ca. 1500 - ca. 1800. 2. utg. 3. oppl. Oslo: Cappelen akademisk forl.
  4. Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi. (1904-1926). Ny, rev. och rikt ill. uppl. Stockholm: Nordisk familjeboks förl.
  5. Wikipedia