28
redigeringar
Digitalisering: Skillnad mellan sidversioner
Påbörjar ett avsnitt om digitalisering av text
LA2 (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
LA2 (diskussion | bidrag) (Påbörjar ett avsnitt om digitalisering av text) |
||
| Rad 3: | Rad 3: | ||
'''Digitalisering''' är en process där ''analoga signaler'' (variabla storheter) omvandlas till ''digitala signaler'' (siffror), t.ex. genom avfotografering med digitala kameror eller inskanningsapparatur. Digital information har fördelen att den kan kopieras exakt i flera led utan att försämras, överföras över långa avstånd samt sökas och bearbetas i datorer. | '''Digitalisering''' är en process där ''analoga signaler'' (variabla storheter) omvandlas till ''digitala signaler'' (siffror), t.ex. genom avfotografering med digitala kameror eller inskanningsapparatur. Digital information har fördelen att den kan kopieras exakt i flera led utan att försämras, överföras över långa avstånd samt sökas och bearbetas i datorer. | ||
==Betydelse för släktforskningen== | |||
Digitalisering har på senare år betytt mycket för släktforskningen på flera avgörande sätt, och släktforskning utan dator är helt otänkbart i dagens läge. | Digitalisering har på senare år betytt mycket för släktforskningen på flera avgörande sätt, och släktforskning utan dator är helt otänkbart i dagens läge. | ||
| Rad 12: | Rad 13: | ||
Att förvara den mängd information som rymdes i ett stort bibliotek i en liten dosa på nyckelringen, det är digitaliseringens förtjänst, och kanske kan förklara begreppet på bästa sätt. | Att förvara den mängd information som rymdes i ett stort bibliotek i en liten dosa på nyckelringen, det är digitaliseringens förtjänst, och kanske kan förklara begreppet på bästa sätt. | ||
==Digitalisering av text== | |||
Även om digitalisering omfattar all sorts information (som ljud, fotografier och temperaturmätningar) så avses oftast inmatningen i datorer av skrivna dokument. Den enklaste formen av digitalisering är '''avskrift''' med vanligt tangentbord, vilket ofta är gott nog. Men speciellt för historiska dokument uppstår lätt frågan: Är avskriften korrekt? | |||
- | Därför föredrar man att alltid först göra en digital '''bild''' av dokumentet, sida för sida. Sedan år 2000 har detta revolutionerats av digitalkamerans genombrott. Tidigare användes alltid en långsammare skanner. Bilden har fördelen att exakt och trovärdigt återge en textsida. Nackdelen är att bildens innehåll inte blir direkt sökbar som ett textdokument. | ||
Referenser | |||
Ett textigenkänningsprogram, vanligen kallat '''OCR''' (optical character recognition), kan tyda tryckt text i en digital bild. Att automatiskt tolka handskrift är vanligen omöjligt, utan texten måste skrivas av för hand. Även för tryckt text har den automatiska textigenkänningen problem med frakturstil, ovanliga typsnitt, äldre stavning och ovanliga namn, kanske just de namn som man har störst nytta av att kunna söka efter. Därför måste även automatiskt tolkad text '''korrekturläsas''' av människor för att bli helt tillförlitlig och användbar. | |||
Olika '''digitaliseringsprojekt''' skiljer sig i hur de finansieras och i vilka slags dokument de digitaliserar (böcker, brev, födelseregister) men också i vilka av de ovan uppräknade momenten som utförs (se nedan). Projektens omfattning räknas i antalet sidor. För att jämföra med arkiv kan man som en tumregel räkna med 20.000 sidor per hyllmeter. Nordisk familjebok i 38 band omfattar 29.000 sidor (770 sidor per band) eller cirka 1,5 hyllmeter. [[Arkiv Digital]] omfattar 50 miljoner sidor (cirka 2.500 hyllmeter). [[Krigsarkivet]] innehåller 72.000 hyllmeter. | |||
* Projekt som enbart fångar bild: [[Genline]], [[Arkiv Digital]] | |||
* Projekt som skriver av: Släktforskarförbundets projekt för gravvårdar, [[Sveriges dödbok]], [[Namn åt de döda]] | |||
* Projekt som OCR-tolkar texten utan korrekturläsning: [[Google Books]], [[Internet Archive]], [[Riksdagen]] (äldre protokoll), [[Kungliga biblioteket]] (dagstidningar) | |||
* Projekt som korrekturläser: [[Litteraturbanken]], [[Projekt Runeberg]], [[Project Gutenberg]], [[Wikisource]] | |||
==Referenser== | |||
* '''Elektroniska handlingar och elektronisk dokumenthantering''' http://www.samradsgruppen.se/index.asp?p=1020 | * '''Elektroniska handlingar och elektronisk dokumenthantering''' http://www.samradsgruppen.se/index.asp?p=1020 | ||
[[Kategori:Släktforskarlexikon]] | [[Kategori:Släktforskarlexikon]] | ||
[[Kategori:Hjälpmedel för släktforskaren]] | [[Kategori:Hjälpmedel för släktforskaren]] | ||
[[Kategori:Teknik för släktforskare]] | [[Kategori:Teknik för släktforskare]] | ||