Dagstidning: Skillnad mellan sidversioner

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Korrigerar felaktig artikeltitel)
(Ingen skillnad)

Versionen från 18 januari 2011 kl. 11.10

En dagstidning är en tidning som utkommer en eller flera dagar i veckan.


Trad.gif

Denna artikel är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den. Om du tycker att denna artikel är färdig kan du ta bort formateringen {{Stubbe}}.


Tidningar började dyka upp under början av 1600-talet och då främst i England.[1] Då var tidningarna ett sätt att få ut politisk propaganda samt kungörelser.

För en släktforskare kan dagstidningar vara av värde på ett flertal sätt. Händelser i en persons liv kan vara dokumenterade i form av tidningsartiklar och på så vis ge en samtida bild av vad som skedde vid tidpunkten i fråga.

En annan källa för släktforskaren är den personalia som förekommer, bland annat födsel- och dödsnotiser, bemärkelsedagar, bröllop och begravningar. Man kan till exempel erhålla mycket personrelaterad information om man lyckas finna en biografisk text i samband med en bemärkelsedag eller ett dödsfall.

Tillgång till material ur dagstidningar kan erhållas på flera olika sätt. Ofta kan man vända sig direkt till tidningen och fråga om uppgifter. Lokala bibliotek brukar kunna ha inbundna årgångar av traktens tidningar. Tidningar kan även finnas tillgängliga på mikrofilm. På många håll pågår ett omfattande arbete med att digitalisera historiska dagstidningar och tillgängliggöra detta material via Internet. Det förekommer även att material av genealogiskt intresse har samlats i klippsamlingar och som i sin tur har digitaliserats.

Dagstidningar i Sverige

I Sveriges Lag definieras en dagstidning i Sverige som "en skrift som utgör allmän nyhetstidning av dagspresskaraktär med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning, som normalt kommer ut med minst ett nummer varje vecka, jämte tillhörande löpsedel och bilaga.".

Historik

Ordinari Post Tijdender var Sveriges första tidning och grundades av Axel Oxenstierna. Den utkom första gången 1645 och slogs semera samman med Inrikes Tidningar till Post och Inrikes Tidningar.

Pliktexemplar

Svenskt tryck och därmed även dagstidningar omfattas av förordningen om pliktexemplar. En förordning som innebär att den som framställer en tidning skall inlämna exemplar av denna för arkivering. Huvudman för detta arbete är Sveriges nationalbibliotek, Kungliga biblioteket i Stockholm (KB). Arbetet med att samla in pliktexemplar har pågått sedan 1661.

Det har över tiden skiftat vilka som skall erhålla pliktexemplar av dagstidningar men det har i regel handlat om landets stora bibliotek. Idag är det utformat så att Svenska tidningstryckerier lämnar tre exemplar av alla svenska dagstidningar i tryckleverans. Det första går till Kungliga biblioteket och kallas nationalexemplaret. Det andra går till Universitetsbiblioteket vid Lunds universitet och kallas reservexemplaret. Tidningarna bevaras i original, förutom det tredje exemplaret (som utgör underlag för mikrofilmning). Det tredje exemplaret kastas när mikrofilmen är färdigställd. Kameranegativet bevaras som arkivfilm på KB. [2]

Forskningskällor

Digitalt material

CD-/DVD-skivor
Internet

Tryckt litteratur

  • Här kan man nämna litteratur som har koppling till ämnet.

Arkivalier

Register & avskrifter

  • Kungliga Bibliotekets förteckning över mikrofilmade dagstidningar.
  • Regina, KB:s katalog för böcker och tidningar.

Externa länkar

Källor

  1. Bonniers Lxikon
  2. Kungliga Biblioteket [1]