Dödbok: Skillnad mellan sidversioner

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
mIngen redigeringssammanfattning
(hänvisning)
 
Rad 1: Rad 1:
: ''(Denna artikel handlar om dödbok som kyrkboksbegrepp. DVD-skivan '''"[[Sveriges dödbok]]"''' har en egen artikel i Wiki-Rötter.)''
[[Fil:Personaliebok.jpg|300px|thumb|right|Personalier ur Söderfors kyrkoarkiv volym F:1, Död- och begravningsbok 1788–1860]]
[[Fil:Personaliebok.jpg|300px|thumb|right|Personalier ur Söderfors kyrkoarkiv volym F:1, Död- och begravningsbok 1788–1860]]
'''Dödbok''' '''(Död- och begravningsbok, Begravningsbok)''': [[Kyrkbok]] för anteckning om ''avlidens namn'', ''dödsdatum'', ''begravning'' m m. Den äldsta bevarade begravningsboken i Sverige är från ''Helga Trefaldighets församling i Uppsala'' och börjar år 1608. Uppgifterna om död och begravning kompletteras senare ofta med uppgifter om den avlidnes ''ålder'', ''levnadsomständigheter'' och ''dödsorsak''. Ibland sväller dessa uppgifter ut till längre levnadsbeskrivningar (personalier) som någon gång även förts i separata ''personalieböcker''. Dödböcker för äldre tid är ofta sammanbundna med de övriga [[ministerialbok|ministerialböckerna]] (födelse- och dopbok samt lysnings- och vigselbok). Det förekommer också att uppgift om begravning kan återfinnas i kyrkans räkenskaper samt i de s k. dödslistorna som skulle lämnas in till härads- eller rådhusrätterna.
'''Dödbok''' '''(Död- och begravningsbok, Begravningsbok)''': [[Kyrkbok]] för anteckning om ''avlidens namn'', ''dödsdatum'', ''begravning'' m m. Den äldsta bevarade begravningsboken i Sverige är från ''Helga Trefaldighets församling i Uppsala'' och börjar år 1608. Uppgifterna om död och begravning kompletteras senare ofta med uppgifter om den avlidnes ''ålder'', ''levnadsomständigheter'' och ''dödsorsak''. Ibland sväller dessa uppgifter ut till längre levnadsbeskrivningar (personalier) som någon gång även förts i separata ''personalieböcker''. Dödböcker för äldre tid är ofta sammanbundna med de övriga [[ministerialbok|ministerialböckerna]] (födelse- och dopbok samt lysnings- och vigselbok). Det förekommer också att uppgift om begravning kan återfinnas i kyrkans räkenskaper samt i de s k. dödslistorna som skulle lämnas in till härads- eller rådhusrätterna.

Nuvarande version från 17 december 2010 kl. 09.04

(Denna artikel handlar om dödbok som kyrkboksbegrepp. DVD-skivan "Sveriges dödbok" har en egen artikel i Wiki-Rötter.)
Personalier ur Söderfors kyrkoarkiv volym F:1, Död- och begravningsbok 1788–1860

Dödbok (Död- och begravningsbok, Begravningsbok): Kyrkbok för anteckning om avlidens namn, dödsdatum, begravning m m. Den äldsta bevarade begravningsboken i Sverige är från Helga Trefaldighets församling i Uppsala och börjar år 1608. Uppgifterna om död och begravning kompletteras senare ofta med uppgifter om den avlidnes ålder, levnadsomständigheter och dödsorsak. Ibland sväller dessa uppgifter ut till längre levnadsbeskrivningar (personalier) som någon gång även förts i separata personalieböcker. Dödböcker för äldre tid är ofta sammanbundna med de övriga ministerialböckerna (födelse- och dopbok samt lysnings- och vigselbok). Det förekommer också att uppgift om begravning kan återfinnas i kyrkans räkenskaper samt i de s k. dödslistorna som skulle lämnas in till härads- eller rådhusrätterna.

Personaliebok

Personaliebok kallas vissa dödböcker (eller tillägg till de ordinarie dödböckerna) där man skrivit längre levnadsbeskrivningar över de avlidna personerna. Finns personalier, kan släktforskaren erhålla många värdefulla detaljer om den dödes liv och gärning, samt också många gånger detaljerade beskrivningar av den avlidnes äktenskapliga relationer och levande- och döda barn.

Internationellt

De äldsta dödböckerna finns i Frankrike och Italien, och äldst är en förteckning över begravna i den lilla staden Givry, i östra Frankrike, med början 1334.