Argentina

Från Wiki-Rötter
Version från den 27 september 2010 kl. 11.25 av Jojje (diskussion | bidrag)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Argentinas flagga

Det finns idag cirka 3 000 personer födda i Argentina i Sverige[1]. Den argentinska invandringen till Sverige har aldrig varit särskilt betydande (i jämförelse med t.ex. den chilenska) men då många argentinare började invandra till Sverige redan på 1960- och 1970-talen, är antalet personer med rötter i Argentina betydligt större, särskilt som många argentinare kommit hit genom giftermål med svenskar.


Si entiendes castellano (español) te recomendamos a buscar información en Gen Argentina[1] o la página de Argentina en el wiki de FamilySearch: [2]



Argentina - kort historik

  • 1516 Juan Díaz de Solis blir den förste europé i det som nu är Argentina.
  • 1561-1776 Är Argentina en del av det spanska vicekonungadömet Peru
  • 1580 Santa María del Buen Aire (Buenos Aires) grundas.
  • 1776 Vicekonungadömet Río de la Plata bildas
  • 1806 - 1807 Storbritannien gör två försök att invadera Buenos Aires under Napoleonkrigen. De spanska trupperna flyr och lämnar befolkningen att (med framgång) försvara sig själva.
  • 1810 Napoleon erövrar Spanien vilket leder till att criollos den 25 maj inleder befrielsekampen.
  • 1816 Utropas Republiken Argentinas självständighet.
  • 1819-1852 Maktkamp mellan federalister och unionister vilket leder till ett blodigt inbördeskrig som pågår i över trettio år. När diktatorn Juan Manuel de Rosas slutligen störtas kan ett nationellt bygge startas.
  • 1853 En ny grundlag antas.
  • 1859 Buenos Aires återinträder i den Argentinska Federationen.
  • 1862 Bartolomé Mitre blir den förste folkvalde presidenten.
  • 1850-1940 Massinvandring från Europa, främst Italien, Spanien, Frankrike, Tyskland, Ryssland, Irland, Storbritannien, samt Mellanöstern.
  • 1900-1930 är Argentina en av världens tio rikaste nationer.
  • 1945-1960 Vid andra världskrigets slut startar en ny massinvandring från utbombade europeiska länder.

Administrativ indelning

Argentinas provinser

Den federala republiken Argentina är indelat i 23 provinser (provincias) ledda av guvernörer (gobernadores), som i sin tur är uppdelade i departement (departamentos) eller partier (partidos) ledda av intedenter (intendentes), motsvarande våra egna svenska kommuner. Huvudstaden Buenos Aires är autonom och räknas både som kommun och provins.

Provinser (delstater) i Argentina: Jujuy, Salta, Formosa, Chaco, Catamarca, Tucumán, Santiago del Estero, Santa Fe, Corrientes, Misiones, San Juan, La Rioja, Córdoba, Entre Ríos, Mendoza, San Luis, Buenos Aires, La Pampa, Neuquén, Río Negro, Chubut, Santa Cruz och Tierra del Fuego.

Offentliga arkiv och bibliotek

Nationella arkiv (riksarkiv) och bibliotek

  • Archivo General de la Nación - (riksarkivet) - hemsida [3]
  • Registro Nacional de las Personas (nationellt personregister) - hemsida [4]
  • Instituto Nacional de Estadísticas y Censos (nationellt statistik- och folkräkningsinstitut) - hemsida [5]
  • Biblioteca Nacional de la República Argentina (nationalbiblioteket) - hemsida [6]
  • Bibliotecka Nacional Militar - Circulo Militar (Militärbiblioteket) - hemsida [7]
  • Academia Nacional de la Historia de la República Argentina (Historiska Akademibiblioteket) [8]


Regionala arkiv och bibliotek

  • Registro Civil de la Ciudad de Buenos Aires (Folkbokföringen i Buenos Aires) - hemsida [9]
  • Adresser och länkar till samtliga regionala folkbokföringsmyndigheter i Argentina - hemsida [10]
  • Archivo de Juicios Universales de Tribunales (domstolsarkiv - för bouppteckningar)


Arkivregister publicerade av Google

  • Indice del archivo del gobierno de Buenos Aires, volym 1810 (Index för Buenos Aires regerings arkiv 1810) [11]


Släktforskning i Argentina

Allmän information

I Argentina finns många typer av genealogiska resurser:

1. Statliga arkiv och bibliotek
2. Regionala arkiv och bibliotek
3. Kommunala arkiv och folkbokföringskontor
4. Kyrkliga arkiv och församlingskontor
5. Andra typer av offentliga bibliotek (skolor, institutioner, etc.)
6. Historiska och genealogiska föreningar

Hur börjar man?

Som vanligt när det gäller släktforskning så måste man ha en "trådända" att dra i, och det är i regel det man får reda på genom att fråga de äldsta familjemedlemmarna. Man behöver veta namn, efternamn, födelseplats, födelsedatum och födelseort för den man börjar med. Rör det sig om en liten ort kan man gå direkt på den lokala folkbokföringsregistret (registro civil), i kommunkontoret (municipalidad), eller församlingens dopbok (registro parroquial de bautismos) för det året, eller skriva till den myndighet som har hand om folkbokföringen på orten. I större städer är det svårare att lokalisera församlingen, då måste man kontakta den civila folkbokföringen (registro civil). Har man möjlighet, är ett personligt besök bättre. Kan man själv inte spanska bör man ha någon spansktalande som hjälper till i kontakterna. Detta gäller även när man släktforskar via mikrofilmade eller skannade dokument hemma i Sverige.

Några korta råd

1. Om personen är född senare än 1900 är födelsen sannolikt registrerad i civilregistret (registro civil) på födelseorten.
2. Om personen är född tidigare än 1900 måste man söka den i del lokala församlingens arkiv (registro de la parroquia).
3. De allra flesta argentinare har förfäder som invandrade till Argentina på 1800-talet. Räkna med att behöva spåra dem till ursprungsländerna.
4. Personliga besök på plats ger bäst resultat - annars kan man anlita någon som kan hjälpa till.
5. Räkna med att de "ordinarie" ärendena prioriteras (t.ex. lokalbefolkningens behov av dokument) och en lång kö.
6. Artighet och hövlighet, både på plats och per brev, är bästa sättet att nå resultat.
7. Lämna gärna en allmosa (limosna) till församlingen eller ett bidrag till kaffekassan på kommunarkivet.
8. Kolla först om mormonerna har mikrofilmat församlingen, så kan du bespara dig resan.
9. Om personen är av gammal spanskättad släkt criollos, ta kontakt med en släktforskarförening (se lista nedan).

Kyrkböcker

Dopattest från Buenos Aires 1896.
Dopattest (baksida).

De argentinska katolska församlingarna (parroquias) har registrerat födda, vigda och döda i kyrkböcker (archivos eclesiásticos) sedan slutet av 1500-talet, men förvaringen av kyrkböckerna har varit olika på olika ställen, därför har mycket förstörts av dålig hantering och usel förvaring. De tidiga kyrkböckerna kan ibland vara skrivna på latin, annars är det spanska som gäller. Kyrkan har fortsatt att registrera födda, vigda och döda även efter civilregistrens införande i slutet av 1800-talet. Många av städernas församlingar är idag inte territoriella, utan personer gifter sig och döper barnen i kyrkorna efter smak. Begravningsväsendet är ofta civilt numera.

De vanligaste uppgifterna man återfinner i kyrkböckerna är:

  • Dop (bautismos) - barn döptes vanligtvis några få dagar efter födseln - födelsedatum, födelsort, dopdatum, barnets namn, föräldrarnas namn, legitimitet, gudfäder och (ibland) mor- och farföräldrars namn. I vissa fall har man senare antecknat vem barnet gift sig med.
  • Vigslar (matrimonios) - vigselort, vigseldatum, lysningar, brudparets namn, ålder och civilstånd före vigseln, boendeorter, yrken, föräldrars namn, och ibland födelseorter. Vid omgiften kan även namn och dödsdatum för tidigare makar vara inkluderade. Brudens giftoman är ofta nämnd. Man gifte sig i allmänhet i brudens hemförsamling.
  • Begravningar (entierros) - avlidna i Argentina blev ofta begravda någon eller några dag(ar) efter personens död - den avlidnes namn, dödsort, dödsdatum, begravningsdatum, civilstånd, dödsorsak, samt namn då kvarlevande anhöriga. I vissa fall anges om den avlidne efterlämnat ett testamente (testo).

Mormonerna har mikrofilmat de flesta argentinska kyrkböckerna fram till omkring 1930. Dessa finns förvarade i Family History Library i Salt Lake City, Utah, USA. Mikrofilmerna kan beställas och läsas i Mormonernas släktforsningscentra över hela Sverige: [12]. Internetportalen Family-Search, som också drivs av mormonerna kan användas för att eftersöka digitaliserat material ur Family History Library.

Civil folkbokföring

Folkräkningar

Invandring/Utvandring

Militära register

Mormonerna

Aristokrati

Namnbruk


Källor:

  1. SCB:s befoplkningsstatistik, 2009 http://www.ssd.scb.se/databaser/