Allmänna arkivschemat

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.
Arkiv.jpg

Redovisningen av arkivbestånden bygger vanligen på någon form av arkivschema eller förteckningsplan.

I Sverige introducerades det allmänna arkivschemat 1903, och skapades av riksarkivarien Emil Hildebrand. För vissa typer av arkiv används andra scheman, t ex Kyrkoarkivens förteckningsplan, som kom 1884. Kyrkoarkiven förtecknas enligt denna förteckningsplan intill 1999-12-31. Efter separationen mellan kyrka och stat används från och med 2000-01-01 det svenska allmänna arkivschemat.

Under seklet som gått har man vid olika tidpunkter tillfört nya rubriker i schemat. Oftast som ett resultat av att nya materialtyper funnit sin väg in i arkiven. Särskilda rubriker för mikrofilm, ljudupptagningar och liknande visade sig inte vara hållbara lösningar.

Arkivlagen (1991) formar den senaste versionen av schemat.

Arkivschemats ursprung i den statliga sektorn vid förra sekelskiftet har under seklets gång gjort det mer och mer svårarbetat. Så har till exempel grupperna K och L ifrågasatts. Det svenska Riksarkivet har beslutat att statliga myndigheterna skall gå över till processorienterad arkivredovisning, (RA-FS 2008:4), vilken trädde i kraft den 1 januari 2009.

Allmänna arkivschemat - huvudavdelningar

  • A. Protokoll
  • B. Arkivexemplar av utgående handlingar
  • C. Diarier
  • D. Register och liggare
  • E. Inkomna handlingar
  • F. Handlingar ordnade efter ämne
  • G. Räkenskaper
  • H. Statistik
  • J. Ritningar och Kartor
  • K. Fotografier
  • L. Trycksaker
  • Ö. Övriga handlingar

I Sverige betecknas huvudgruppernas underavdelningar med siffor, exempel:

  • A1:1 Årsmötesprotokoll, volym 1
  • A2:2 Styrelsemötesprotokoll, volym 2

Finländska arkivschemat - huvudavdelningar

  • A. Diarier
  • B. Förteckningar
  • C. Protokoll
  • D. Kopior
  • E. Inkomna handlingar
  • F. Korrespondens
  • G. Räkenskapshandlingar
  • H. Handlingar arkiverade enligt innehåll
  • Ö. Övriga handlingar (alternativt huvudgrupp U)

I Finland betecknas huvudgruppernas underavdelningar med bokstäver, exempel:

  • Ca:1 Årsmötesprotokoll, volym 1
  • Cb:2 Styrelsemötesprotokoll, volym 2

Norska arkivschemat (Norsk allment arkivskjema) - huvudavdelningar

  • A. Møtebøker, referatprotokoller, forhandlingsprotokoller o.l.
  • B. Kopibøker
  • C. Journaler og andre overgripende registre
  • D. Saks- (sv. ärende) og korrespondansearkiv ordnet etter organets hovedsystem
  • E. Saks- og korrespondansearkiv ordnet etter eventuelle andre (sideordnede) system
  • F.- O. Seriekodene er reservert til bruk for spesialserier innenfor hver enkelt arkivskapers fagområde
  • P. Personalforvaltning
  • Q. Eiendomsforvaltning
  • R. Regnskap
  • S. Statistikk
  • T. Kart og tegninger
  • U. Foto, film og lydopptak
  • V. EDB og mikrofilm
  • W. Gjenstander (stempler, modeller, faner)
  • X. Egenproduserte trykksaker (ett eks. inkl. klisjéer)
  • Y. Andre utskilte arkivdeler, diverse
  • Z. Referansemateriell (arkivlister, instrukser, avisklipp etc.)

I Norge betecknas huvudgruppernas underavdelningar med bokstäver, exempel:

  • Aa:1 Årsmötesprotokoll, volym 1
  • Ab:2 Styrelsemötesprotokoll, volym 2


Släktforskarens eget familjearkiv

Som privatperson kan man underlätta för andra att hitta i det egna familje- eller släktarkivet[1] genom att följa det allmänna arkivschemat. Om detta finns många goda råd och tips i Elinor Elmborgs häfte Arkiveringsguide för släktforskare, Stockholm 2009, ISBN 978-91-633-4115-1.

Källor

  • Nilsson, Nils, Arkivkunskap, Stockholm 1971.
  • Gränström, Claes, mfl, Arkivlagen, 1992.
  • Sundin, Elof, Arkivschemat - lösning eller hinder. Stockholm (RA?) (Stencil) 1989.
  • Statsarkivet i Trondheim, SAT

Se även


Referenser:

  1. Se mer om familje- och släktarkiv i Arkiv.