Tänkebok: Skillnad mellan sidversioner

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
Ingen redigeringssammanfattning
 
(En mellanliggande sidversion av en annan användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Tänkebok.jpg|400px|thumb|right|Sveriges äldsta tänkebok: Arboga rådhusrätt och magistrat, volym A 1:1, Gemensamma protokoll 1450–1568 (Landsarkivet i Uppsala)]]
[[Fil:Tänkebok.jpg|400px|thumb|right|Sveriges äldsta tänkebok: Arboga rådhusrätt och magistrat, volym A 1:1, Gemensamma protokoll 1450–1568 (Landsarkivet i Uppsala)]]
'''Tänkebok''' kallades de ''protokollsböcker'' som fördes vid [[rådhusrätt]]erna i städerna under medeltiden och på 1500-talet. De äldsta bevarade tänkeböckerna i Sverige kommer från ''Arboga'', ''Jönköping'' och ''Stockholm]].
'''Tänkebok''' kallades de ''protokollsböcker'' som fördes vid [[rådhusrätt]]erna i städerna under medeltiden och på 1500-talet. De äldsta bevarade tänkeböckerna i Sverige kommer från ''Arboga'', ''Jönköping'' och ''Stockholm''.


Ordet ''tänke''bok härrör från tyska ''Andenken'', alltså ''minne'' med betydelsen ''minnes''bok, och omfattade inte bara ''rättegångsprotokoll'' utan även ''anteckningar om andra händelser'' av juridisk och även politisk natur. De var alltså en sorts ''annaler'' eller ''krönikor''. De äldsta tänkeböckerna är ofta skrivna på lågtyska.
Ordet ''tänke''bok härrör från tyska ''Andenken'', alltså ''minne'' med betydelsen ''minnes''bok, och omfattade inte bara ''rättegångsprotokoll'' utan även ''anteckningar om andra händelser'' av juridisk och även politisk natur. De var alltså en sorts ''annaler'' eller ''krönikor''. De äldsta tänkeböckerna är ofta skrivna på lågtyska.
Rad 7: Rad 7:
Tänkeböckerna är rådhusrättens protokoll i brott- och civilmål, men innehåller även andra noteringar som ordningsföreskrifter, protokoll i förvaltningsärenden, annotationer om skiften och köp av fastigheter och påbud från Kronan. 1635 års utgåva är den sista, som tidigare är utgåvan försedd med fylligt person-, ort- och sakregister.
Tänkeböckerna är rådhusrättens protokoll i brott- och civilmål, men innehåller även andra noteringar som ordningsföreskrifter, protokoll i förvaltningsärenden, annotationer om skiften och köp av fastigheter och påbud från Kronan. 1635 års utgåva är den sista, som tidigare är utgåvan försedd med fylligt person-, ort- och sakregister.


Boken är fylld med redogörelser av brott begångna i Stockholm, rysliga mord och dråp, men också noteringar om alla de civila mål och tvister som behandlades i rådhusrätten vid Stortorget. Det blir ofta en våldsam, mörk och dyster bild av livet i Stockholm. Påföljden för dråp och mord var ofta halshuggning, misshandel medförde bötesstraff medan stöld av egendom av större värde ofta medförde hängning. Samtidigt får läsaren också information om det vardagliga livet på gator och torg, i hus, hem och och på arbetsplatser. Intressant är att rådhusrätten i vissa mål vid denna tid dömde enligt mosaisk rätt, efter Gamla Testamentets tredje och femte Mosebok.
Boken är fylld med redogörelser av brott begångna i Stockholm, rysliga mord och dråp, men också noteringar om alla de civila mål och tvister som behandlades i rådhusrätten vid Stortorget. Det blir ofta en våldsam, mörk och dyster bild av livet i Stockholm. Påföljden för dråp och mord var ofta halshuggning, misshandel medförde bötesstraff medan stöld av egendom av större värde ofta medförde hängning. Samtidigt får läsaren också information om det vardagliga livet på gator och torg, i hus, hem och på arbetsplatser. Intressant är att rådhusrätten i vissa mål vid denna tid dömde enligt mosaisk rätt, efter Gamla Testamentets tredje och femte Mosebok.


Protokollen t.o.m. 1635 utges i tryck. [[Stockholms stadsarkiv]] har givit ut åren 1592-1635 i 23 delar, och säljs av arkivet.
Protokollen t.o.m. 1635 utges i tryck. [[Stockholms stadsarkiv]] har givit ut åren 1592-1635 i 23 delar, och säljs av arkivet.
Rad 14: Rad 14:


[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
[[Kategori:Civil förvaltning i Sverige]]

Nuvarande version från 11 februari 2013 kl. 13.51

Sveriges äldsta tänkebok: Arboga rådhusrätt och magistrat, volym A 1:1, Gemensamma protokoll 1450–1568 (Landsarkivet i Uppsala)

Tänkebok kallades de protokollsböcker som fördes vid rådhusrätterna i städerna under medeltiden och på 1500-talet. De äldsta bevarade tänkeböckerna i Sverige kommer från Arboga, Jönköping och Stockholm.

Ordet tänkebok härrör från tyska Andenken, alltså minne med betydelsen minnesbok, och omfattade inte bara rättegångsprotokoll utan även anteckningar om andra händelser av juridisk och även politisk natur. De var alltså en sorts annaler eller krönikor. De äldsta tänkeböckerna är ofta skrivna på lågtyska.

Tänkeboken 1635

Tänkeböckerna är rådhusrättens protokoll i brott- och civilmål, men innehåller även andra noteringar som ordningsföreskrifter, protokoll i förvaltningsärenden, annotationer om skiften och köp av fastigheter och påbud från Kronan. 1635 års utgåva är den sista, som tidigare är utgåvan försedd med fylligt person-, ort- och sakregister.

Boken är fylld med redogörelser av brott begångna i Stockholm, rysliga mord och dråp, men också noteringar om alla de civila mål och tvister som behandlades i rådhusrätten vid Stortorget. Det blir ofta en våldsam, mörk och dyster bild av livet i Stockholm. Påföljden för dråp och mord var ofta halshuggning, misshandel medförde bötesstraff medan stöld av egendom av större värde ofta medförde hängning. Samtidigt får läsaren också information om det vardagliga livet på gator och torg, i hus, hem och på arbetsplatser. Intressant är att rådhusrätten i vissa mål vid denna tid dömde enligt mosaisk rätt, efter Gamla Testamentets tredje och femte Mosebok.

Protokollen t.o.m. 1635 utges i tryck. Stockholms stadsarkiv har givit ut åren 1592-1635 i 23 delar, och säljs av arkivet.