Svenska släktkalendern: Skillnad mellan sidversioner

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 30: Rad 30:
|data7  = Genealogi
|data7  = Genealogi
|data8  = Föreningen Svenska Släktkalendern och Almqvist & Wiksell International
|data8  = Föreningen Svenska Släktkalendern och Almqvist & Wiksell International
|data9  = 1885-2011
|data9  = 1885-2013
|data10  =
|data10  =
|data11  = 30 årgångar (nya följden)
|data11  = 30 årgångar (nya följden)

Versionen från 20 maj 2013 kl. 11.54

Svenska släktkalenderns vapen
Svenska släktkalendern
Redaktör Magnus Bäckmark
Originaltitel Svenska släktkalendern
Originalspråk Svenska
Ämne Genealogi
Förlag Föreningen Svenska Släktkalendern och Almqvist & Wiksell International
Utgivningsår 1885-2013
Årgångar 30 årgångar (nya följden)

Svenska släktkalendern har sedan 1912 utkommit i 30 årgångar (2010). Den är ett genealogiskt uppslagsverk som i tabeller presenterar svenska icke-adliga släkter, på samma sätt som adelskalendern, det vill säga samtliga vid tryckningen levande personer med deras förfäder och genealogiskt samband.

Svenska Släktkalendern (SSK) utkommer sedan 1885 med något eller några års mellanrum mellan varje utgåva. Föreningen Svenska Släktkalendern är en ideell förening och utgivningen sker på dess eget förlag. Seriens benämning var tidigare Svensk slägtkalender 1885–88 senare kallad Svenska ättartal 1889–1908 (populärt kallade "Örnbergs ättartal") samt har varit Svenska Släktkalendern sedan 1912.

Initiativtagare och redaktör fram till sin död var den kände genealogen Gustaf Elgenstierna, som också gav ut Den introducerade svenska adelns ättartavlor (1-9, 1925-36).

Syfte

Syftet med publikationen är att tillhandahålla grundläggande genealogisk-biografisk information om i Sverige nu levande släkter.

Omfattning

Verket omfattar idag 2.670 släkter (grupper av individer med konstaterat gemensamt ursprung på fädernelinjen bakåt i tiden). På släkterna fördelar sig 3.305 olika släktnamn som uppkommit inom dem. (På stamlinjerna tidigare burna släktnamn samt relevanta namnvarianter är inräknade, dock ej soldatnamn och liknande av tillfällig karaktär.) Vilka släkterna/släktnamnen är framkommer i släktregistret. En del släktartiklar har publicerats hittills endast en gång, många uppdateras genom återpubliceringar då och då.

Årgångar[1]

Följande årgångar finns i serien: 1885, 1886, 1887, 1888, 1889, 1890, 1891, 1892, 1893, 1894, 1896, 1898, 1905, 1908, 1912 (Del 1, Del 2), 1913 (Del 1, Del 2), 1914, 1915–16, 1917, 1918 (Del 1 , Del 2, Del 3, 1919 (Del 1, Del 2, Del 3), 1920–21, 1927, 1930, 1936, 1938, 1943, 1950, 1962, 1963, 1965, 1967, 1974, 1976, 1978, 1980, 1982, 1984, 1989, 1992, 1995, 2000, 2003, 2007, 2010, 2012.

Redigeringsprinciper

Kalendern är en presensmatrikel, dvs den ger aktuell information om en släkts nu levande medlemmar och anger hur dessa är relaterade till varandra genom att även de förbindande släktleden redovisas. Det är valfritt om en gren av en släkt redovisas eller hela släkten (alla som bär, eller före giftermål burit, ett visst släktnamn).

I ingressen till varje släktartikel redogörs för släktens äldsta kända ursprung. Där återfinns också litteraturhänvisningar, beskrivning av eventuellt släktvapen, omnämnande av eventuell släktförening, hänvisningar om var släktarkiv eller släktutredning finns, och kontaktpersonens namn.

I den s k presensdelen listas sedan släktmedlemmarna, varvid barnen vid behov numreras inom varje kull enligt ett fallande system.

För varje levande släktmedlem redovisas:

  • fullständigt namn, med tilltalsnamn (ev smeknamn)
  • födelsedatum
  • yrke/titel, sysselsättning
  • ev uppdrag eller ledamotskap i riksorganisationer o dyl
  • ev utmärkelser (ordnar, medaljer)
  • ev äktenskap, samboförhållande eller registrerat partnerskap
  • bostadsort


Enskilda släktmedlemmar kan styra vad de vill ha med om sig och sin familj. Uppgifter om sysselsättning redigeras efter deras egna önskemål, och om någon uppgift önskas strykas, så görs det.

Då en tidigare i SSK publicerad släkt uppdateras medtas sedan sist avlidna släktmedlemmar med dödsår. Om de har avlidit utan att efterlämna barn med det aktuella namnet efter sig, så behöver informationen om dem därefter inte längre upprepas i kommande uppdateringar av översikten (om så inte önskas), eftersom alla uppgifter om dem redan finns med i bokverket.

Vad är en släkt i SSK:s mening?

Genealogiskt sett är en individ medlem av endast en släkt, vilket man får särskilja från det faktum att varje individ samtidigt härstammar från ett stort antal olika släkter. Det som redovisas i SSK är vilka personer som är medlemmar av samma släkt i genealogisk mening, det vill säga de kvinnor och män som har ett gemensamt ursprung på fädernelinjen bakåt i tiden. På grund av namnskickstraditionen sammanfaller denna grupp oftast i stort sett med den grupp som bär (eller före giftermål burit) ett visst släktnamn. Släktnamnet utgör rubrik och lämplig avgränsning för släktartikeln. Med andra ord redovisas ett släktnamn (en grupp bärare av ett visst släktnamn) i taget i artiklar i SSK. Då det aktuella släktnamnet förs vidare av t ex söners styvbarn eller döttrars barn eller upptas av barnbarn, så bildar dessa och deras efterkommande med samma namn s k yngre släkter, som också redovisas, liksom även adopterade släktgrenar.

Utgåvan 2012

Antalet redovisade släkter är 68, se förteckningen nedan. Med anledning av 100-årsminnet av August Strindbergs död är temat författare. Släktöversikten Strindberg, som senast var med 1950, är uppdaterad. Därtill återfinns bl.a. Fredrika Bremers släkt, Klara Johansons, Eyvind Johnsons, Erik Axel Karlfeldts, Pär Lagerkvists, Anna Maria Lenngrens släkt (Malmstedt, som hon hette som ogift), Harry Martinsons, Nelly Sachs, Tomas Tranströmers, Per Wästbergs – samtliga nya för släktkalendern.

  • Arvas, NY
  • Aschan, senast med 1989
  • Bergman (fr Högsby), NY
  • Bergnäs, NY
  • Bergqvist (fr Gumlösa), NY
  • Bock (fr Tryserum), NY
  • Bäckström, Bæckström (fr Fellingsbro), NY
  • Carrick, NY
  • Cederberg (fr Värmdö), NY
  • Claus (fr Glemminge), NY
  • Dahlgren (fr Norrköping), senast med 1905
  • Djurberg (fr Stockholm), senast med 1995
  • Eberstein, senast med 1976
  • Eriksson, Erixon (fr Stora Kil), NY
  • Forsmark (fr Hamrånge), NY
  • Gartz (fr Köping), NY
  • Hellstadius, NY
  • Holtermann, senast med 1980
  • Jeurling, senast med 1893
  • Jönsson (fr Brunnby), NY
  • Lange (Göteborgssläkten), senast med 1943
  • Lekholm, NY
  • Lilliestam, senast med 2003
  • Ljungquist (fr Barkeryd), senast med 1989
  • Magnuson, NY
  • Mobeck (fr Mogata, II), NY
  • Plantin (fr Umeå), NY
  • Risbecker, senast med 1992
  • Runström (fr Ulricehamn), NY
  • Sandberg (fr Botkyrka), senast med 2010
  • Scharin, Skarin (fr Dalhem i Småland), NY
  • Sederberg (fr Lövånger), NY
  • Ullsten (fr Ullånger), NY
  • Wallin (fr Linköping), NY
  • Werner (fr Köping), NY
  • Åkerhielm (Filips släktgren), senast med 2010

Kommande utgåva

(Redovisas ännu inte på SSK:s hemsida.)

Register

1939 (2:a uppl 1976) utkom ett namnregister över ingifta i årgångarna 1885–1908 (ca 57.000 personer). 1986 utkom ett namnregister över ingifta 1912–1982 (ca 60.000 personer). Varje årgång innehåller därtill ett namnregister över ingifta personer i den aktuella årgången, samt längst fram ett register över de släkter/släktnamn som hittills har publicerats i hela verket.

Ursprungslistan

Denna förteckning är ett hjälpmedel för släktforskare att identifiera och sammankoppla släkter som kommer från samma trakt.

Historik

Svensk slägtkalender” som utgavs av Victor Örnberg 1885 var den första handboken med översiktsartiklar över borgerliga (dvs icke-adliga) släkter i Sverige i presensmatrikelform. Serien bytte 1889 namn till Svenska ättartal. En handbok i liknande stil återupptogs 1912 på Albert Bonniers förlag under benämningen Svenska släktkalendern, vilken benämning därefter har bibehållits. Den förste redaktören för den sviten, till 1943, var Gustaf Elgenstierna, även känd för verket Den introducerade svenska adelns ättartavlor. Årgången 1950 redigerades av hans dotter Ulla Elgenstierna.

Efter en tids uppehåll lyckades en grupp genealogiskt intresserade, bl a Börje Furtenbach, ordförande i Genealogiska Föreningen, förmå förlaget att återuppta utgivningen. Formatet ändrades, liksom finansieringssättet. Redaktör för årgångarna 1962–65 var Torsten Dahl, bibliotekarie vid Riksdagen, 1967 Curt Kempff, 1974–84 Ullagreta Carlsson, 1989–2000 Elisabeth Thorsell. Förlaget var från 1989 till 2007 Almqvist & Wiksell International.

År 2008 möjliggjordes för SSK att stå på egna ben i den bemärkelsen att utgivningen nu sker på eget förlag genom Föreningen Svenska släktkalendern, en ideell förening grundad året dessförinnan. Samma år beslöt redaktionskommittén att införliva föregångarpublikationens släktregister (Svensk slägtkalender och Svenska ättartal) med sitt eget. Därmed bildar sviterna tillsammans en nationell, sammanhållen serie på ett tydligare sätt än tidigare.

Redaktion

Släktkalendern redigerades av Gustaf Elgenstierna 1912-1943 och av hans dotter Ulla Elgenstierna 1950. Redaktörer för den nya följden har varit Gösta Berg, Curt Kempff och Börje Furtenbach (1962-1975). Även Bertil Broomé, Pontus Möller, Wilhelm Odelberg och Leif Gidlöf har tillhört redaktionen. Ullagreta Carlsson var redaktör 1976-1984 och har 1989 efterträtts av Elisabeth Thorsell. Redaktör fr o m årgången 2003 är Magnus Bäckmark.

Redaktionskommittén består för närvarande (2011) av Elisabeth Thorsell (ordförande), Tomas Risbecker, arkivlektorn Thord Bylund, samt Torsten Berglund.

Externa länkar



Referenser:

  1. Årgångar publicerade av Internet Archive i digitala versioner.