https://wiki.rotter.se/index.php?title=Svedjefinnar&feed=atom&action=historySvedjefinnar - Versionshistorik2024-03-28T15:44:07ZVersionshistorik för denna sida på wikinMediaWiki 1.38.4https://wiki.rotter.se/index.php?title=Svedjefinnar&diff=12063&oldid=prevJojje: /* Finnkulturens utdöende */2016-03-16T15:33:35Z<p><span dir="auto"><span class="autocomment">Finnkulturens utdöende</span></span></p>
<table style="background-color: #fff; color: #202122;" data-mw="interface">
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<tr class="diff-title" lang="sv">
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">Versionen från 16 mars 2016 kl. 15.33</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l57">Rad 57:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 57:</td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>==Finnkulturens utdöende==</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>==Finnkulturens utdöende==</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Fil:Justitien-hushållningen-1736.jpg|thumb|250px|right|Kunglig resolution angående förbud mot svedjande i Bergslagen från 1639. Ur ''Bergsordning'', Stockholm 1736.]] </div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Fil:Justitien-hushållningen-1736.jpg|thumb|250px|right|Kunglig resolution angående förbud mot svedjande i Bergslagen från 1639. Ur ''Bergsordning'', Stockholm 1736.]] </div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Mot mitten av 1600-talet hårdnade den tidigare välvilliga svenska attityden gentemot skogsfinnarna. Man tog upp jakten på lösfinnar och [[Soldat|"förrymda knektar"]] som utan att uppta torp bodde hos sina släktingar. Somliga fördrevs tillbaks till Finland, eller så fick släktingarna betala böter för dem, som var så nödvändiga i det arbetskrävande svedjebruket. När bergsbruket började tävla om skogarna, hårdnade synen på svedjebruket. 1638 förbjöds därför svedjandet i bergslagstrakterna, och 1647 beslutade statsmakten att köra iväg de finnar som inte bytte sin gamla näring mot att kola åt bergsbruken, eller övergick till vanligt åkerbruk.</div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Mot mitten av 1600-talet hårdnade den tidigare välvilliga svenska attityden gentemot skogsfinnarna. Man tog upp jakten på lösfinnar och [[Soldat|"förrymda knektar"]] som utan att uppta torp bodde hos sina släktingar. Somliga fördrevs tillbaks till Finland, eller så fick släktingarna betala böter för dem, som var så nödvändiga i det arbetskrävande svedjebruket. När bergsbruket började tävla om skogarna, hårdnade synen på svedjebruket. 1638 förbjöds därför svedjandet i bergslagstrakterna, och 1647 beslutade statsmakten att köra iväg de finnar som inte bytte sin gamla näring mot att <ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">[[Kolning|</ins>kola<ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">]] </ins>åt bergsbruken, eller övergick till vanligt åkerbruk.</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>De finska bosättningarna behöll på sina håll sin urgamla kultur ända in på 1900-talet, men smälte sakta ihop med den omgivande svenska. Riksfinnar som besökte dem på 1700-talet konstaterade att deras traditioner var ålderdomliga genom isoleringen från moderlandet. Idag minner endast de finska ortsnamnen<ref>"Ca 2 700 skogsfinska ortnamn är hittills dokumenterade norr om Dalälven, varav den största andelen, närmare 1 100, finns i Orsa finnmark. Trakten karterades dock först i mitten av 1800‐talet. Kartornas namnformer är i sig en forskningsresurs som avspeglar skogsfinnarnas savolaxiska ursprung, uttalsförändringar och senare försök till återförfinskning. Också med hänsyn tagen till dessa faktorer kan det vara svårt att avgöra vilka namnformer som är de ursprungliga eller korrekta." (citat ur rapport från FINNSAMs höstkonferens 10‐12 september 2010 på Orsa Finnmark [http://www.finnsam.org/aktuellt/Rapport%20Orsa%20Finnmark.pdf]).</ref> i Orsa finnmark, i Västerbergslagen och i norra Värmland om att de en gång existerat. Faktum är att de mest kända finska ortnamnen i Orsa finnmark är tillkomna av ''nostalgiska'' skäl. ''Noppikoski'', ''Pilkalampinoppi'' och ''Vässinjärvi'' är alla tillkomna <u>efter</u> det att finnkulturen försvunnit från området<ref>"''Pilkalampinoppi'' lanserades sedan brandtornet uppförts 1888. Besparingsskogens förvaltarbostad, nuvarande herrgården, fick namnet ''Noppikoski'' och ''Vässinjärvi'' är en analogi från 1970‐talet till Vässinkoski kraftverk." Maud Wedin (citerad i rapport från FINNSAMs höstkonferens 10‐12 september 2010 på Orsa Finnmark [http://www.finnsam.org/aktuellt/Rapport%20Orsa%20Finnmark.pdf]).</ref>.</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>De finska bosättningarna behöll på sina håll sin urgamla kultur ända in på 1900-talet, men smälte sakta ihop med den omgivande svenska. Riksfinnar som besökte dem på 1700-talet konstaterade att deras traditioner var ålderdomliga genom isoleringen från moderlandet. Idag minner endast de finska ortsnamnen<ref>"Ca 2 700 skogsfinska ortnamn är hittills dokumenterade norr om Dalälven, varav den största andelen, närmare 1 100, finns i Orsa finnmark. Trakten karterades dock först i mitten av 1800‐talet. Kartornas namnformer är i sig en forskningsresurs som avspeglar skogsfinnarnas savolaxiska ursprung, uttalsförändringar och senare försök till återförfinskning. Också med hänsyn tagen till dessa faktorer kan det vara svårt att avgöra vilka namnformer som är de ursprungliga eller korrekta." (citat ur rapport från FINNSAMs höstkonferens 10‐12 september 2010 på Orsa Finnmark [http://www.finnsam.org/aktuellt/Rapport%20Orsa%20Finnmark.pdf]).</ref> i Orsa finnmark, i Västerbergslagen och i norra Värmland om att de en gång existerat. Faktum är att de mest kända finska ortnamnen i Orsa finnmark är tillkomna av ''nostalgiska'' skäl. ''Noppikoski'', ''Pilkalampinoppi'' och ''Vässinjärvi'' är alla tillkomna <u>efter</u> det att finnkulturen försvunnit från området<ref>"''Pilkalampinoppi'' lanserades sedan brandtornet uppförts 1888. Besparingsskogens förvaltarbostad, nuvarande herrgården, fick namnet ''Noppikoski'' och ''Vässinjärvi'' är en analogi från 1970‐talet till Vässinkoski kraftverk." Maud Wedin (citerad i rapport från FINNSAMs höstkonferens 10‐12 september 2010 på Orsa Finnmark [http://www.finnsam.org/aktuellt/Rapport%20Orsa%20Finnmark.pdf]).</ref>.</div></td></tr>
</table>Jojjehttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Svedjefinnar&diff=10577&oldid=prevJojje den 5 december 2013 kl. 09.592013-12-05T09:59:34Z<p></p>
<table style="background-color: #fff; color: #202122;" data-mw="interface">
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<tr class="diff-title" lang="sv">
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">Versionen från 5 december 2013 kl. 09.59</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l85">Rad 85:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 85:</td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Kategori:Släktforskarlexikon]]</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Kategori:Släktforskarlexikon]]</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Kategori:Etniciteter]]</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Kategori:Etniciteter]]</div></td></tr>
<tr><td colspan="2" class="diff-side-deleted"></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">[[Kategori:Invandringen till Sverige]]</ins></div></td></tr>
</table>Jojjehttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Svedjefinnar&diff=10288&oldid=prevJojje den 11 september 2013 kl. 14.322013-09-11T14:32:41Z<p></p>
<table style="background-color: #fff; color: #202122;" data-mw="interface">
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<tr class="diff-title" lang="sv">
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">Versionen från 11 september 2013 kl. 14.32</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l5">Rad 5:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 5:</td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Omkring 1570 beräknas de första finnarna ha slagit sig ner i de svenska utskogarna. Hertig Karl ville dryga ut sina skatteinkomster och underlättade nya bosättningar i de trakter som fortfarande härjades av norsk-danska trupper efter det ''nordiska sjuårskriget''. Där fanns nämligen många övergivna torp och stora ödemarker som dels behövde befolkas och dels utgjorde tänkbara inkomstkällor.</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Omkring 1570 beräknas de första finnarna ha slagit sig ner i de svenska utskogarna. Hertig Karl ville dryga ut sina skatteinkomster och underlättade nya bosättningar i de trakter som fortfarande härjades av norsk-danska trupper efter det ''nordiska sjuårskriget''. Där fanns nämligen många övergivna torp och stora ödemarker som dels behövde befolkas och dels utgjorde tänkbara inkomstkällor.</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Från början var de flesta nybyggarna ynglingar från trakten, men snart visade de gamla dokumenten, att många var invandrade från Finland, Sveriges östra rikshalva. För att snabba på kolonisationen, införde hertigen sju års skattefrihet för den som tog upp ett nybygge i ödemarken. Han förbjöd också bönderna att hindra nybebyggelsen i storskogarna utanför den egentliga odlingsbygden.</div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Från början var de flesta nybyggarna ynglingar från trakten, men snart visade de gamla dokumenten, att många var invandrade från Finland, Sveriges östra rikshalva. För att snabba på kolonisationen, införde hertigen sju års skattefrihet för den som tog upp ett nybygge i ödemarken. Han förbjöd också <ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">[[Bonde|</ins>bönderna<ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">]] </ins>att hindra nybebyggelsen i storskogarna utanför den egentliga odlingsbygden.</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Till en början koloniserades skogstrakterna i hertig Karls furstendöme, som omfattade ''Värmland'', ''Södermanland'', ''Närke'', samt delar av ''Västergötland'' och ''Västmanland''. Men det dröjde inte många år förrän nybyggen uppstod utanför hertigdömets gränser. Snart fylldes trakter som ''Tiveden'', ''Kolmården'' och ''Kilsbergen'' av finska nybyggen där man livnärde sig på sitt svedjebruk.</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Till en början koloniserades skogstrakterna i hertig Karls furstendöme, som omfattade ''Värmland'', ''Södermanland'', ''Närke'', samt delar av ''Västergötland'' och ''Västmanland''. Men det dröjde inte många år förrän nybyggen uppstod utanför hertigdömets gränser. Snart fylldes trakter som ''Tiveden'', ''Kolmården'' och ''Kilsbergen'' av finska nybyggen där man livnärde sig på sitt svedjebruk.</div></td></tr>
<tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l29">Rad 29:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 29:</td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>==Svedjebruk och svedjebruk==</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>==Svedjebruk och svedjebruk==</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Fil:Svedjefinnar.jpg|500px|right]]</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Fil:Svedjefinnar.jpg|500px|right]]</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Svedjebruk var inget främmande för befolkningen i mellersta Sverige. Det finns omnämnt i ett antal medeltida dokument, men betraktades som en bisyssla till den ordinarie odlingen. Man brände också skogen med jämna mellanrum<del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">, </del>för att få ett bättre bete till de skogsbetande djuren. Som inkomstkälla sågs svedjebruket som ett näringsfång av samma betydelse som jakt, fiske och hampodling, alltså ett göromål av så ringa betydelse att man slapp betala [[tionde]] för det. I de svenska svedjorna odlades ofta rovor och råg.</div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Svedjebruk var inget främmande för befolkningen i mellersta Sverige. Det finns omnämnt i ett antal medeltida dokument, men betraktades som en bisyssla till den ordinarie odlingen. Man brände också skogen med jämna mellanrum för att få ett bättre bete till de skogsbetande djuren. Som inkomstkälla sågs svedjebruket som ett näringsfång av samma betydelse som jakt, fiske och hampodling, alltså ett göromål av så ringa betydelse att man slapp betala [[tionde]] för det. I de svenska svedjorna odlades ofta rovor och råg.</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Skogsfinnarna däremot bedrev svedjebruket som den viktigaste faktorn i sitt odlande och utvecklade därmed den till fulländning. Svedjebrukandet blev en särskild kultur med en speciell terminologi. Olika typer av skog svedjades på olika sätt med skilda arbetsmetoder och olika växtsorter, och när skogsrågen dök upp i Finland, utvecklades också olika metoder att odla upp barrskogstäckt moränmark, som tidigare varit omöjlig att bruka och beså med "vanliga" sorters råg och rovor. </div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Skogsfinnarna däremot bedrev svedjebruket som den viktigaste faktorn i sitt odlande och utvecklade därmed den till fulländning. Svedjebrukandet blev en särskild kultur med en speciell terminologi. Olika typer av skog svedjades på olika sätt med skilda arbetsmetoder och olika växtsorter, och när skogsrågen dök upp i Finland, utvecklades också olika metoder att odla upp barrskogstäckt moränmark, som tidigare varit omöjlig att bruka och beså med "vanliga" sorters råg och rovor. </div></td></tr>
<tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l57">Rad 57:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 57:</td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>==Finnkulturens utdöende==</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>==Finnkulturens utdöende==</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Fil:Justitien-hushållningen-1736.jpg|thumb|250px|right|Kunglig resolution angående förbud mot svedjande i Bergslagen från 1639. Ur ''Bergsordning'', Stockholm 1736.]] </div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Fil:Justitien-hushållningen-1736.jpg|thumb|250px|right|Kunglig resolution angående förbud mot svedjande i Bergslagen från 1639. Ur ''Bergsordning'', Stockholm 1736.]] </div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Mot mitten av 1600-talet hårdnade den tidigare välvilliga svenska attityden gentemot skogsfinnarna. Man tog upp jakten på lösfinnar och "förrymda knektar" som utan att uppta torp bodde hos sina släktingar. Somliga fördrevs tillbaks till Finland, eller så fick släktingarna betala böter för dem, som var så nödvändiga i det arbetskrävande svedjebruket. När bergsbruket började tävla om skogarna, hårdnade synen på svedjebruket. 1638 förbjöds därför svedjandet i bergslagstrakterna, och 1647 beslutade statsmakten att köra iväg de finnar som inte bytte sin gamla näring mot att kola åt bergsbruken, eller övergick till vanligt åkerbruk.</div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Mot mitten av 1600-talet hårdnade den tidigare välvilliga svenska attityden gentemot skogsfinnarna. Man tog upp jakten på lösfinnar och <ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">[[Soldat|</ins>"förrymda knektar"<ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">]] </ins>som utan att uppta torp bodde hos sina släktingar. Somliga fördrevs tillbaks till Finland, eller så fick släktingarna betala böter för dem, som var så nödvändiga i det arbetskrävande svedjebruket. När bergsbruket började tävla om skogarna, hårdnade synen på svedjebruket. 1638 förbjöds därför svedjandet i bergslagstrakterna, och 1647 beslutade statsmakten att köra iväg de finnar som inte bytte sin gamla näring mot att kola åt bergsbruken, eller övergick till vanligt åkerbruk.</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>De finska bosättningarna behöll på sina håll sin urgamla kultur ända in på 1900-talet, men smälte sakta ihop med den omgivande svenska. Riksfinnar som besökte dem på 1700-talet konstaterade att deras traditioner var ålderdomliga genom isoleringen från moderlandet. Idag minner endast de finska ortsnamnen<ref>"Ca 2 700 skogsfinska ortnamn är hittills dokumenterade norr om Dalälven, varav den största andelen, närmare 1 100, finns i Orsa finnmark. Trakten karterades dock först i mitten av 1800‐talet. Kartornas namnformer är i sig en forskningsresurs som avspeglar skogsfinnarnas savolaxiska ursprung, uttalsförändringar och senare försök till återförfinskning. Också med hänsyn tagen till dessa faktorer kan det</div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>De finska bosättningarna behöll på sina håll sin urgamla kultur ända in på 1900-talet, men smälte sakta ihop med den omgivande svenska. Riksfinnar som besökte dem på 1700-talet konstaterade att deras traditioner var ålderdomliga genom isoleringen från moderlandet. Idag minner endast de finska ortsnamnen<ref>"Ca 2 700 skogsfinska ortnamn är hittills dokumenterade norr om Dalälven, varav den största andelen, närmare 1 100, finns i Orsa finnmark. Trakten karterades dock först i mitten av 1800‐talet. Kartornas namnformer är i sig en forskningsresurs som avspeglar skogsfinnarnas savolaxiska ursprung, uttalsförändringar och senare försök till återförfinskning. Också med hänsyn tagen till dessa faktorer kan det vara svårt att avgöra vilka namnformer som är de ursprungliga eller korrekta." (citat ur rapport från FINNSAMs höstkonferens 10‐12 september 2010 på Orsa Finnmark [http://www.finnsam.org/aktuellt/Rapport%20Orsa%20Finnmark.pdf]).</ref> i Orsa finnmark, i Västerbergslagen och i norra Värmland om att de en gång existerat. Faktum är att de mest kända finska ortnamnen i Orsa finnmark är tillkomna av ''nostalgiska'' skäl. ''Noppikoski'', ''Pilkalampinoppi'' och ''Vässinjärvi'' är alla tillkomna <u>efter</u> det att finnkulturen försvunnit från området<ref>"''Pilkalampinoppi'' lanserades sedan brandtornet uppförts 1888. Besparingsskogens förvaltarbostad, nuvarande herrgården, fick namnet ''Noppikoski'' och ''Vässinjärvi'' är en analogi från 1970‐talet till Vässinkoski kraftverk." Maud Wedin (citerad i rapport från FINNSAMs höstkonferens 10‐12 september 2010 på Orsa Finnmark [http://www.finnsam.org/aktuellt/Rapport%20Orsa%20Finnmark.pdf]).</ref>.</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>vara svårt att avgöra vilka namnformer som är de ursprungliga eller korrekta." (citat ur rapport från FINNSAMs höstkonferens 10‐12 september 2010 på Orsa Finnmark [http://www.finnsam.org/aktuellt/Rapport%20Orsa%20Finnmark.pdf]).</ref> i Orsa finnmark, i Västerbergslagen och i norra Värmland om att de en gång existerat. Faktum är att de mest kända finska ortnamnen i Orsa finnmark är tillkomna av ''nostalgiska'' skäl. ''Noppikoski'', ''Pilkalampinoppi'' och ''Vässinjärvi'' är alla tillkomna <u>efter</u> det att finnkulturen försvunnit från området<ref>"''Pilkalampinoppi'' lanserades sedan brandtornet uppförts 1888. Besparingsskogens förvaltarbostad, nuvarande herrgården, fick namnet ''Noppikoski'' och ''Vässinjärvi'' är en analogi från 1970‐talet till Vässinkoski kraftverk." Maud Wedin (citerad i rapport från FINNSAMs höstkonferens 10‐12 september 2010 på Orsa Finnmark [http://www.finnsam.org/aktuellt/Rapport%20Orsa%20Finnmark.pdf]).</ref>.</div></td><td colspan="2" class="diff-side-added"></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>==Fotnoter==</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>==Fotnoter==</div></td></tr>
</table>Jojjehttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Svedjefinnar&diff=9522&oldid=prevJojje: /* Svedjebruk och svedjebruk */2012-12-18T08:48:27Z<p><span dir="auto"><span class="autocomment">Svedjebruk och svedjebruk</span></span></p>
<table style="background-color: #fff; color: #202122;" data-mw="interface">
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<tr class="diff-title" lang="sv">
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">Versionen från 18 december 2012 kl. 08.48</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l29">Rad 29:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 29:</td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>==Svedjebruk och svedjebruk==</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>==Svedjebruk och svedjebruk==</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Fil:Svedjefinnar.jpg|500px|right]]</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Fil:Svedjefinnar.jpg|500px|right]]</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Svedjebruk var inget främmande för befolkningen i mellersta Sverige. Det finns omnämnt i ett antal medeltida dokument, men betraktades som en bisyssla till den ordinarie odlingen. Man brände också skogen med jämna mellanrum, för att få ett bättre bete till de skogsbetande djuren. Som inkomstkälla sågs svedjebruket som ett näringsfång av samma betydelse som jakt, fiske och hampodling, alltså ett göromål av så ringa betydelse att man slapp betala tionde för det. I de svenska svedjorna odlades ofta rovor och råg.</div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Svedjebruk var inget främmande för befolkningen i mellersta Sverige. Det finns omnämnt i ett antal medeltida dokument, men betraktades som en bisyssla till den ordinarie odlingen. Man brände också skogen med jämna mellanrum, för att få ett bättre bete till de skogsbetande djuren. Som inkomstkälla sågs svedjebruket som ett näringsfång av samma betydelse som jakt, fiske och hampodling, alltså ett göromål av så ringa betydelse att man slapp betala <ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">[[</ins>tionde<ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">]] </ins>för det. I de svenska svedjorna odlades ofta rovor och råg.</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Skogsfinnarna däremot bedrev svedjebruket som den viktigaste faktorn i sitt odlande och utvecklade därmed den till fulländning. Svedjebrukandet blev en särskild kultur med en speciell terminologi. Olika typer av skog svedjades på olika sätt med skilda arbetsmetoder och olika växtsorter, och när skogsrågen dök upp i Finland, utvecklades också olika metoder att odla upp barrskogstäckt moränmark, som tidigare varit omöjlig att bruka och beså med "vanliga" sorters råg och rovor. </div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Skogsfinnarna däremot bedrev svedjebruket som den viktigaste faktorn i sitt odlande och utvecklade därmed den till fulländning. Svedjebrukandet blev en särskild kultur med en speciell terminologi. Olika typer av skog svedjades på olika sätt med skilda arbetsmetoder och olika växtsorter, och när skogsrågen dök upp i Finland, utvecklades också olika metoder att odla upp barrskogstäckt moränmark, som tidigare varit omöjlig att bruka och beså med "vanliga" sorters råg och rovor. </div></td></tr>
</table>Jojjehttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Svedjefinnar&diff=7989&oldid=prevJojje: illustration2011-05-13T11:59:48Z<p>illustration</p>
<table style="background-color: #fff; color: #202122;" data-mw="interface">
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<tr class="diff-title" lang="sv">
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">Versionen från 13 maj 2011 kl. 11.59</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l56">Rad 56:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 56:</td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>==Finnkulturens utdöende==</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>==Finnkulturens utdöende==</div></td></tr>
<tr><td colspan="2" class="diff-side-deleted"></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">[[Fil:Justitien-hushållningen-1736.jpg|thumb|250px|right|Kunglig resolution angående förbud mot svedjande i Bergslagen från 1639. Ur ''Bergsordning'', Stockholm 1736.]] </ins></div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Mot mitten av 1600-talet hårdnade den tidigare välvilliga svenska attityden gentemot skogsfinnarna. Man tog upp jakten på lösfinnar och "förrymda knektar" som utan att uppta torp bodde hos sina släktingar. Somliga fördrevs tillbaks till Finland, eller så fick släktingarna betala böter för dem, som var så nödvändiga i det arbetskrävande svedjebruket. När bergsbruket började tävla om skogarna, hårdnade synen på svedjebruket. 1638 förbjöds därför svedjandet i bergslagstrakterna, och 1647 beslutade statsmakten att köra iväg de finnar som inte bytte sin gamla näring mot att kola åt bergsbruken, eller övergick till vanligt åkerbruk.</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Mot mitten av 1600-talet hårdnade den tidigare välvilliga svenska attityden gentemot skogsfinnarna. Man tog upp jakten på lösfinnar och "förrymda knektar" som utan att uppta torp bodde hos sina släktingar. Somliga fördrevs tillbaks till Finland, eller så fick släktingarna betala böter för dem, som var så nödvändiga i det arbetskrävande svedjebruket. När bergsbruket började tävla om skogarna, hårdnade synen på svedjebruket. 1638 förbjöds därför svedjandet i bergslagstrakterna, och 1647 beslutade statsmakten att köra iväg de finnar som inte bytte sin gamla näring mot att kola åt bergsbruken, eller övergick till vanligt åkerbruk.</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td></tr>
</table>Jojjehttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Svedjefinnar&diff=6109&oldid=prevJojje: /* Den andra invandringsvågen */2011-01-29T10:34:59Z<p><span dir="auto"><span class="autocomment">Den andra invandringsvågen</span></span></p>
<table style="background-color: #fff; color: #202122;" data-mw="interface">
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<tr class="diff-title" lang="sv">
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">Versionen från 29 januari 2011 kl. 10.34</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l17">Rad 17:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 17:</td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>==Den andra invandringsvågen==</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>==Den andra invandringsvågen==</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Kring 1600-talets början startade den andra stora invandringsvågen. Denna gång huvudsakligen från Savolax i sydöstra Finland. Hertig Karl hade nu tagit över styret av landet som dess riksföreståndare, och upphävde invandringsförbudet. Strömmen av finska invandrare kulminerade efter hungeråren 1601-1603, som orsakades av kalla och regniga somrar, och riktades nu mot nordligare delar av mellansverige, framför allt skogsområdena i ''<del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">östra </del>Hälsingland'', ''Gästrikland'' och ''Bergslagen''. Det är nu som finnarna etablerar sig i ''Dalarna'' på allvar.</div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Kring 1600-talets början startade den andra stora invandringsvågen. Denna gång huvudsakligen från Savolax i sydöstra Finland. Hertig Karl hade nu tagit över styret av landet som dess riksföreståndare, och upphävde invandringsförbudet. Strömmen av finska invandrare kulminerade efter hungeråren 1601-1603, som orsakades av kalla och regniga somrar, och riktades nu mot nordligare delar av mellansverige, framför allt skogsområdena i ''<ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">västra </ins>Hälsingland'', ''Gästrikland'' och ''Bergslagen''. Det är nu som finnarna etablerar sig i ''Dalarna'' på allvar.</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Sett i nutida perspektiv blir den fortsatta utvandringen från sydöstra Finland logisk först när man betänker utvecklingen av den så kallade ''huuhtaodlingen''. Den gav mycket rikliga skördar, ''upp till 100 gångers avkastning per sått korn'', men utarmade svedjan snabbt. Framförhållningen måste därför vara 3-4 år för att man skulle kunna leva på ett sådant jordbruk. Det krävdes alltså nya marker hela tiden, så nykoloniseringen var en viktig förutsättning för att denna odlingsform skulle lyckas över huvud taget.</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Sett i nutida perspektiv blir den fortsatta utvandringen från sydöstra Finland logisk först när man betänker utvecklingen av den så kallade ''huuhtaodlingen''. Den gav mycket rikliga skördar, ''upp till 100 gångers avkastning per sått korn'', men utarmade svedjan snabbt. Framförhållningen måste därför vara 3-4 år för att man skulle kunna leva på ett sådant jordbruk. Det krävdes alltså nya marker hela tiden, så nykoloniseringen var en viktig förutsättning för att denna odlingsform skulle lyckas över huvud taget.</div></td></tr>
</table>Jojjehttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Svedjefinnar&diff=3626&oldid=prevBjornen: /* Kulturell egenart */2010-11-28T10:36:24Z<p><span dir="auto"><span class="autocomment">Kulturell egenart</span></span></p>
<table style="background-color: #fff; color: #202122;" data-mw="interface">
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<tr class="diff-title" lang="sv">
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">Versionen från 28 november 2010 kl. 10.36</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l51">Rad 51:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 51:</td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Ett annat kännetecken för den finska kulturen var den rika användningen av näverföremål, alltifrån näverbuttar av allehanda slag, till näverskråckor, kontar, skor och tofflor. Näverslöjden, som var en manlig sysselsättning, motsvarades av det kvinnliga vävandet och spinnandet.</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Ett annat kännetecken för den finska kulturen var den rika användningen av näverföremål, alltifrån näverbuttar av allehanda slag, till näverskråckor, kontar, skor och tofflor. Näverslöjden, som var en manlig sysselsättning, motsvarades av det kvinnliga vävandet och spinnandet.</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Mathushållningen var enkel och ganska primitiv. ''Mutti'' var en typisk rätt som åts ofta, och bestod av en gröt kokt i fiskspad eller istervatten, som blir tjock och degig och äts med smör eller mjölk. Mutti som kokades i surgrädde och var uppblandat med kornmjöl, blev romgröt eller flötgröt, som åts på helgerna. Klappgröt, eller hillo, som bestod av krossade lingon eller andra bär blandat med mjöl, förtärdes okokt. Pannkakor gjorda på korn <del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">mjöl potatis </del>med lite fläskbitar, kallades ''resk'' eller ''rieska''. Från början av 1800-talet eller lokalt något tidigare kunde även mald eller riven rå eller halvkokad potatis blandas in. </div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Mathushållningen var enkel och ganska primitiv. ''Mutti'' var en typisk rätt som åts ofta, och bestod av en gröt kokt i fiskspad eller istervatten, som blir tjock och degig och äts med smör eller mjölk. Mutti som kokades i surgrädde och var uppblandat med kornmjöl, blev romgröt eller flötgröt, som åts på helgerna. Klappgröt, eller hillo, som bestod av krossade lingon eller andra bär blandat med mjöl, förtärdes okokt. Pannkakor gjorda på korn<ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">- eller blandmjöl </ins>med lite fläskbitar, kallades ''resk'' eller ''rieska''. Från början av 1800-talet eller lokalt något tidigare kunde även mald eller riven rå eller halvkokad potatis blandas in. </div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Klädedräkterna var också enkla och okomplicerade, utan några karakteristiska sockendräkter. Männen gick klädda i enkla vadmalskläder, och kvinnorna nyttjade långa yllekjolar, tröja, mössa eller någon huvudduk. Vintertid kunde man sätta på sig en kort päls, men någon större flärd utmärkte skogsfinnarna sig inte för ens när de gick till kyrkan.</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Klädedräkterna var också enkla och okomplicerade, utan några karakteristiska sockendräkter. Männen gick klädda i enkla vadmalskläder, och kvinnorna nyttjade långa yllekjolar, tröja, mössa eller någon huvudduk. Vintertid kunde man sätta på sig en kort päls, men någon större flärd utmärkte skogsfinnarna sig inte för ens när de gick till kyrkan.</div></td></tr>
</table>Bjornenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Svedjefinnar&diff=3625&oldid=prevBjornen: /* Kulturell egenart */2010-11-28T10:34:15Z<p><span dir="auto"><span class="autocomment">Kulturell egenart</span></span></p>
<table style="background-color: #fff; color: #202122;" data-mw="interface">
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<tr class="diff-title" lang="sv">
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">Versionen från 28 november 2010 kl. 10.34</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l51">Rad 51:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 51:</td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Ett annat kännetecken för den finska kulturen var den rika användningen av näverföremål, alltifrån näverbuttar av allehanda slag, till näverskråckor, kontar, skor och tofflor. Näverslöjden, som var en manlig sysselsättning, motsvarades av det kvinnliga vävandet och spinnandet.</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Ett annat kännetecken för den finska kulturen var den rika användningen av näverföremål, alltifrån näverbuttar av allehanda slag, till näverskråckor, kontar, skor och tofflor. Näverslöjden, som var en manlig sysselsättning, motsvarades av det kvinnliga vävandet och spinnandet.</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Mathushållningen var enkel och ganska primitiv. ''Mutti'' var en typisk rätt som åts ofta, och bestod av en gröt kokt i fiskspad eller istervatten, som blir tjock och degig och äts med smör eller mjölk. Mutti som kokades i surgrädde och var uppblandat med kornmjöl, blev romgröt eller flötgröt, som åts på helgerna. Klappgröt, eller hillo, som bestod av krossade lingon eller andra bär blandat med mjöl, förtärdes okokt. Pannkakor gjorda på korn mjöl potatis med lite fläskbitar, kallades ''resk'' eller ''rieska''. Från början av 1800-talet <del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">eeller </del>lokalt något tidigare kunde även mald eller riven rå eller halvkokad potatis blandas in. </div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Mathushållningen var enkel och ganska primitiv. ''Mutti'' var en typisk rätt som åts ofta, och bestod av en gröt kokt i fiskspad eller istervatten, som blir tjock och degig och äts med smör eller mjölk. Mutti som kokades i surgrädde och var uppblandat med kornmjöl, blev romgröt eller flötgröt, som åts på helgerna. Klappgröt, eller hillo, som bestod av krossade lingon eller andra bär blandat med mjöl, förtärdes okokt. Pannkakor gjorda på korn mjöl potatis med lite fläskbitar, kallades ''resk'' eller ''rieska''. Från början av 1800-talet <ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">eller </ins>lokalt något tidigare kunde även mald eller riven rå eller halvkokad potatis blandas in. </div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Klädedräkterna var också enkla och okomplicerade, utan några karakteristiska sockendräkter. Männen gick klädda i enkla vadmalskläder, och kvinnorna nyttjade långa yllekjolar, tröja, mössa eller någon huvudduk. Vintertid kunde man sätta på sig en kort päls, men någon större flärd utmärkte skogsfinnarna sig inte för ens när de gick till kyrkan.</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Klädedräkterna var också enkla och okomplicerade, utan några karakteristiska sockendräkter. Männen gick klädda i enkla vadmalskläder, och kvinnorna nyttjade långa yllekjolar, tröja, mössa eller någon huvudduk. Vintertid kunde man sätta på sig en kort päls, men någon större flärd utmärkte skogsfinnarna sig inte för ens när de gick till kyrkan.</div></td></tr>
</table>Bjornenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Svedjefinnar&diff=3624&oldid=prevBjornen: /* Kulturell egenart */2010-11-28T10:33:03Z<p><span dir="auto"><span class="autocomment">Kulturell egenart</span></span></p>
<table style="background-color: #fff; color: #202122;" data-mw="interface">
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<tr class="diff-title" lang="sv">
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">Versionen från 28 november 2010 kl. 10.33</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l51">Rad 51:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 51:</td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Ett annat kännetecken för den finska kulturen var den rika användningen av näverföremål, alltifrån näverbuttar av allehanda slag, till näverskråckor, kontar, skor och tofflor. Näverslöjden, som var en manlig sysselsättning, motsvarades av det kvinnliga vävandet och spinnandet.</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Ett annat kännetecken för den finska kulturen var den rika användningen av näverföremål, alltifrån näverbuttar av allehanda slag, till näverskråckor, kontar, skor och tofflor. Näverslöjden, som var en manlig sysselsättning, motsvarades av det kvinnliga vävandet och spinnandet.</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Mathushållningen var enkel och ganska primitiv. ''Mutti'' var en typisk rätt som åts ofta, och bestod av en gröt kokt i fiskspad eller istervatten, som blir tjock och degig och äts med smör eller mjölk. Mutti som kokades i surgrädde och var uppblandat med <del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">vete- eller </del>kornmjöl, blev romgröt eller flötgröt, som åts på helgerna. Klappgröt, eller hillo, som bestod av krossade lingon eller andra bär blandat med mjöl, förtärdes okokt. Pannkakor gjorda på <del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">korngryn, </del>mjöl <del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">eller råriven </del>potatis med lite fläskbitar, kallades ''resk'' eller ''rieska''.</div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Mathushållningen var enkel och ganska primitiv. ''Mutti'' var en typisk rätt som åts ofta, och bestod av en gröt kokt i fiskspad eller istervatten, som blir tjock och degig och äts med smör eller mjölk. Mutti som kokades i surgrädde och var uppblandat med kornmjöl, blev romgröt eller flötgröt, som åts på helgerna. Klappgröt, eller hillo, som bestod av krossade lingon eller andra bär blandat med mjöl, förtärdes okokt. Pannkakor gjorda på <ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">korn </ins>mjöl potatis med lite fläskbitar, kallades ''resk'' eller ''rieska''. <ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">Från början av 1800-talet eeller lokalt något tidigare kunde även mald eller riven rå eller halvkokad potatis blandas in. </ins></div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Klädedräkterna var också enkla och okomplicerade, utan några karakteristiska sockendräkter. Männen gick klädda i enkla vadmalskläder, och kvinnorna nyttjade långa yllekjolar, tröja, mössa eller någon huvudduk. Vintertid kunde man sätta på sig en kort päls, men någon större flärd utmärkte skogsfinnarna sig inte för ens när de gick till kyrkan.</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Klädedräkterna var också enkla och okomplicerade, utan några karakteristiska sockendräkter. Männen gick klädda i enkla vadmalskläder, och kvinnorna nyttjade långa yllekjolar, tröja, mössa eller någon huvudduk. Vintertid kunde man sätta på sig en kort päls, men någon större flärd utmärkte skogsfinnarna sig inte för ens när de gick till kyrkan.</div></td></tr>
</table>Bjornenhttps://wiki.rotter.se/index.php?title=Svedjefinnar&diff=3623&oldid=prevBjornen: /* Svedjebruk och svedjebruk */2010-11-28T10:28:10Z<p><span dir="auto"><span class="autocomment">Svedjebruk och svedjebruk</span></span></p>
<table style="background-color: #fff; color: #202122;" data-mw="interface">
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<tr class="diff-title" lang="sv">
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">Versionen från 28 november 2010 kl. 10.28</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l34">Rad 34:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 34:</td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>'''Tre huvudmetoder för svedjeodling''' användes på olika typer av marker: </div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>'''Tre huvudmetoder för svedjeodling''' användes på olika typer av marker: </div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* Den i på finska kallade '''kaskiodlingen''' (kask = björk på estniska) bestod av vanligt lövskogssvedjande. Ett år före bränningen fälldes all lövskog, alltid när träden stod nylövade. Efter bränningen såddes marken <del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">antingen </del>med <del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">korn </del>eller <del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">med höstråg</del>. Det gav endast en skörd, varpå man i bästa fall kunde odla <del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">havre </del>på svedjan ett par säsonger. Sedan kunde marken bara användas till bete för boskapen, och svedjades inte förrän efter ytterligare 20-40 år.</div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* Den i på finska kallade '''kaskiodlingen''' (kask = björk på estniska) bestod av vanligt lövskogssvedjande. Ett år före bränningen fälldes all lövskog, alltid när träden stod nylövade. Efter bränningen såddes marken med <ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">tuvråg (midsommarråg </ins>eller <ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">svedjeråg)</ins>. Det gav endast en skörd, varpå man i bästa fall kunde odla <ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">korn och rovor </ins>på svedjan ett par säsonger. Sedan kunde marken bara användas till bete för boskapen, och svedjades inte förrän efter ytterligare 20-40 år.</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* '''Pykälikkömaametoden''' gick ut på att förvandla barrskogsmark till lövskog, varpå man odlade den på samma sätt som kaskiodlingen. Arbetet med att förvandla barrkogen till lövskog tog dock mycket lång tid: Man avbarkade och kvistade barrträden och sedan fick skogen torka i upp till 20 års tid. Under tiden växte lövsly upp under de döende barrträden, vilken till slut fälldes och brukades enligt den vanliga metoden.</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* '''Pykälikkömaametoden''' gick ut på att förvandla barrskogsmark till lövskog, varpå man odlade den på samma sätt som kaskiodlingen. Arbetet med att förvandla barrkogen till lövskog tog dock mycket lång tid: Man avbarkade och kvistade barrträden och sedan fick skogen torka i upp till 20 års tid. Under tiden växte lövsly upp under de döende barrträden, vilken till slut fälldes och brukades enligt den vanliga metoden.</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* Den tredje metoden, den mest avancerade, hette '''huuhta''' och gick ut på att bränna barrskog, främst granskog. Det <del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">var </del>en <del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">ny </del>kulturväxt, den s.k. <u>tovrågen</u> eller ''skogsrågen'' ''(korpiruis)'' som gjorde det möjligt eftersom <del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">den </del>är det <del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">enda </del>sädesslaget som växer i barrskogsaska. Till skillnad från annat spannmål, frodas den mycket bra i denna jordmån och ger mycket goda skördar under hyfsade förutsättningar. I jämförelse med vanlig odling av åkerråg, som gav 5-8 gånger givan, var huuhtaodlingen överlägsen. Man skördade vanligtvis 20-30 gånger givan, på många håll 40 gånger, ja ända upp till 100 korn per sått frö finns det enstaka belägg för.</div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* Den tredje metoden, den mest avancerade, hette '''huuhta''' och gick ut på att bränna barrskog, främst granskog. Det <ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">blev </ins>en <ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">allt vanligare </ins>kulturväxt, den s.k. <u>tovrågen</u> eller ''skogsrågen'' ''(korpiruis)'' som gjorde det möjligt eftersom <ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">det </ins>är det sädesslaget som växer <ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">bäst </ins>i barrskogsaska. Till skillnad från annat spannmål, frodas den mycket bra i denna jordmån och ger mycket goda skördar under hyfsade förutsättningar. I jämförelse med vanlig odling av åkerråg, som gav 5-8 gånger givan, var huuhtaodlingen överlägsen. Man skördade vanligtvis 20-30 gånger givan, på många håll 40 gånger, ja ända upp till 100 korn per sått frö finns det enstaka belägg för.</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>==Kulturell egenart==</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>==Kulturell egenart==</div></td></tr>
</table>Bjornen