Storbritannien

Från Wiki-Rötter
Version från den 1 oktober 2010 kl. 10.59 av Jojje (diskussion | bidrag)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Storbritanniens flagga

Det finns cirka 20 000 personer boende i Sverige som är födda i Storbritannien.[1] Invandringen av britter, främst skottar, till Sverige (fr.a. Göteborg och västra Götaland) har dock varit betydande genom seklerna. Den första brittiska invandringen, som började under slutet av 1500-talet och fortsatte under hela den svenska stormaktstiden, präglades av skotska militärer, då ett stort antal officerare tog tjänst i den svenska krigsmakten. Handelsförbindelser mellan Sverige och Skottland spelade också en stor roll för invandringen av skottar till Sverige. Från mitten av 1700-talet etablerade sig ännu fler invandrare från Skottland i fr.a. Göteborg. Flera av dessa skulle med tiden göra betydande insatser i sitt nya hemland, och många av dem står inskrivna i svensk industrihistoria. Till denna invandrargrupp hör familjer som Douglas, Hamilton, Key, Spens, Fleetwood, Crafoord, Chalmers, Murray, Macklean, Campbell, Carnegie, Erskine, Dickson, Gibson, Keiller, m.fl. Det svenska Ostindiska Kompaniet, t.ex. etablerades 1731 på brittiskt initiativ med engelskt kapital och engelsmän spelade även stor roll för kompaniets verksamhet. Under 1800-talet genomgick Sverige en omvandlingsprocess från ett jordbrukarsamhälle till en industrination. Även här spelade skotska invandrare en viss roll. Eftersom industrialiseringen hade börjat så mycket tidigare på de brittiska öarna kom en rad impulser därifrån att införas till Sverige genom skotska invandrare. Den skotska betydelsen för utvecklingen av de första svenska mekaniska industrierna var också avsevärd.


If you speak English, we recommend you to use the English-written-Wiki at FamilySearch (England)[1], (Scotland)[2], (Wales)[3] or (Northern Ireland)[4].


Administrativ indelning

Karta över Storbritannien

Storbritannien är övergripande indelat i fyra delområden: England, Skottland, Wales samt Nordirland (se tabell nedan).

Den viktigaste administrativa indelningen i England, Wales och Nordirland är i grevskap (på engelska counties), vilket i svensk jämförelse närmast motsvarar län. I Nordirland, Wales och inom vissa delar av England, använder man sig av endast en lokal förvaltningsnivå, inte dubbla nivåer som i Sverige med både landsting och kommun.

Förutom indelningen i administrativa grevskap finns en äldre indelning i historiska grevskap, vilket påminner om förhållandet med län och landskap i Sverige. I vissa fall överensstämmer indelningen i de moderna grevskapen med den historiska.

Den brittiska statliga förvaltningen för England följer inte indelningen i grevskap
utan är indelad i nio storregioner:

  • Storlondon
  • Västra Midlands (huvudort: Birmingham)
  • Nordvästra England (huvudort: Manchester)
  • Nordöstra England (huvudort: Newcastle-upon-Tyne)
  • Sydvästra England (huvudort: Bristol)
  • Sydöstra England (huvudort: Guildford)
  • Yorkshire och Humber (huvudort: Leeds)
  • Östra England (huvudort: Cambridge)
  • Östra Midlands (huvudort: Nottingham)

Storlondon har både en direktvald borgmästare (mayor) och direktvald regionförsamling (regional assemblies). Regeringen ville införa direkta val till regionförsamlingen för Nordöstra England, men förslaget fick svagt stöd i en folkomröstning (21,8 procent, den 4 november 2004).

Skottland har en annan förvaltningshistorik och där finns det inga grevskap idag. Där var det tidigare stad/köping (skot. "burgh") som var den viktigaste administrativa indelningen från 800-talet fram till avskaffandet 1975. Då infördes en ny indelning med nio regioner på fastlandet, var för sig indelad i kommuner samt tre fristående ö-kommuner, men denna indelning varade endast till 1996. Idag har Skottland endast en förvaltningsnivå med 32 kommuner (eng. local authorities / councils).

Offentliga arkiv och bibliotek

Nationella arkiv (riksarkiv) och bibliotek

Regionala arkiv och bibliotek


Referenser:

  1. SCB-utrikes födda 2009 http://www.ssd.scb.se/