Stånd (samhällsklass): Skillnad mellan sidversioner

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med 'De svenska ständerna var '''adel''', '''präster''', '''borgare''' och '''bönder'''. == De svenska ständerna == De svenska ständerna uppkom under [[med...')
 
Ingen redigeringssammanfattning
 
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Troisordres.jpg|right|350px|thumb|Fransk karikatyr över ''États généraux'' (de tre franska förrevolutionära samhällsklasserna).]]
De svenska ständerna var '''[[adel]]''', '''[[präst]]er''', '''[[borgare]]''' och '''[[Bonde|bönder]]'''.
De svenska ständerna var '''[[adel]]''', '''[[präst]]er''', '''[[borgare]]''' och '''[[Bonde|bönder]]'''.



Nuvarande version från 27 januari 2012 kl. 09.51

Fransk karikatyr över États généraux (de tre franska förrevolutionära samhällsklasserna).

De svenska ständerna var adel, präster, borgare och bönder.

De svenska ständerna

De svenska ständerna uppkom under medeltiden och var efter reformationen fyra:

  • adelsståndet
  • prästeståndet
  • borgarståndet
  • bondeståndet

Dessa representerade adeln, prästerskapet, borgarna och bönderna i riksdagen till representationsreformen 1866 då systemet ersattes av en tvåkammarriksdag. I och med ståndsriksdagen blev ständerna i Sverige dels politiska grupperingar, dels företrädare för en slags socialklass.

Indelning

Ständerna var inte indelade efter ekonomisk situation utan efter verksamhetsområde. Det förekom ståndscirkulation, särskilt i krigstid medan det var något ovanligare under fredsperioder. För att tillhöra adelsståndet krävdes att ätten erhållit adelsbrev eller liknande bekräftelse samt blivit introducerad på Riddarhuset. Bönderna var markägare och var verksamma med att producera livsmedel, borgarna var verksamma inom näringslivet, prästerna inom kyrkan och adeln som ämbetsmän och militärer. En del människor var inte representerade av något stånd. Vid ståndsmöten, som ständerna hade var för sig i anslutning till riksdagarna, närvarade utvalda eller särskilt uppsatta personer för sin grupp. Undantaget var adeln, då samtliga adelsmän närvarade vid ståndsmötena.

Andra länder

I Frankrike var stånden fram till den franska revolutionen adel, präster och det tredje ståndet, som alla representerades i den franska riksförsamlingen. Kungen räknades som en egen, fjärde klass.

I Storbritannien var stånden tre: adel, präster och allmoge (commoners) vilket inkluderade både borgerskapet och bönderna.

I Japan delades folket under Edoperioden in i fyra ständer: Krigare (samurajer), bönder, hantverkare och köpmän, en indelning som i sin tur gick tillbaka på konfucianismens uppdelning i fyra samhällsklasser.

Det medeltida swahilisamhället bestod av av de fyra ständerna härskare, köpmän, hantverkare och arbetare.

Även det indiska kastsystemet påminner om ståndsystemet.

Liknande indelningar fanns också i bland annat Ryssland och det Tysk-romerska riket.