Ständiga knektehållet: Skillnad mellan sidversioner

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med 'right ''Ständiga knektehållet'' eller '''Rotering''' uppkom som ett åtagande från allmogens sida, att ständigt hålla ett vi...')
 
(kat.)
(2 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Vestgöta-dahls regementes uniformer.jpg|right]]
[[Fil:Vestgöta-dahls regementes uniformer.jpg|right]]
''Ständiga knektehållet'' eller '''Rotering''' uppkom som ett åtagande från allmogens sida, att ständigt hålla ett visst antal män under vapen. I gengäld åtnjöt man frihet från utskrivning.  
'''Ständiga knektehållet''', '''yngre indelningsverket''' eller '''rotering''' uppkom som ett åtagande från allmogens sida, att ständigt hålla ett visst antal män under vapen. I gengäld åtnjöt man frihet från utskrivning.  


''Dalarna'' åtog sig redan 1621 att uppställa 1400 man och avtal om ständigt knektehåll ingicks även mellan ''kronan'' och ''allmogen'' i vissa socknar av ''Västmanland'' 1623, ''Jämtland'' 1645, ''Västerbotten'' 1649 och ''Hälsingland'' 1675.
''Dalarna'' åtog sig redan 1621 att uppställa 1400 man och avtal om ständigt knektehåll ingicks även mellan ''kronan'' och ''allmogen'' i vissa socknar av ''Västmanland'' 1623, ''Jämtland'' 1645, ''Västerbotten'' 1649 och ''Hälsingland'' 1675.
Rad 11: Rad 11:


==Litteratur==
==Litteratur==
* [[Elfred Kumm|Kumm, Elfred]], ''Indelt soldat och rotebonde'' (Stockholm 1949/1989).  
* Elfred Kumm, ''Indelt soldat och rotebonde'' (Stockholm 1949/1989).  
* Ericson, Lars, ''Svenska knektar'' (Lund 1995/2004).
* Ericson, Lars, ''Svenska knektar'' (Lund 1995/2004).


==Se även==
==Se även==
*[[Äldre indelningsverket]]
*[[Rote]]
*[[Rote]]
*[[Soldatnamn]]
*[[Soldatnamn]]
Rad 22: Rad 23:
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
[[Kategori:Släktforskning för nybörjare]]
[[Kategori:Släktforskning för nybörjare]]
[[Kategori:Militär förvaltning i Sverige]]

Versionen från 24 november 2011 kl. 15.08

Vestgöta-dahls regementes uniformer.jpg

Ständiga knektehållet, yngre indelningsverket eller rotering uppkom som ett åtagande från allmogens sida, att ständigt hålla ett visst antal män under vapen. I gengäld åtnjöt man frihet från utskrivning.

Dalarna åtog sig redan 1621 att uppställa 1400 man och avtal om ständigt knektehåll ingicks även mellan kronan och allmogen i vissa socknar av Västmanland 1623, Jämtland 1645, Västerbotten 1649 och Hälsingland 1675.

Under Karl XI infördes det ständiga knektehållet i nästan hela riket. Det skedde genom ömsesidiga avtal mellan landskapen och kronan. Endast Österbotten vägrade till 1733 att delta i det ständiga knektehållet.

Undantagna från roteringen var adelns rå- och rörshemman, kungsgårdar, prästgårdar, civila och militära boställen, rusthåll, bergsmanshemman och bergsfrälse samt gästgivargårdar.

Ägarna av den roteringsskyldiga jorden indelades i rotar. Varje rote skulle anskaffa, utrusta och avlöna en soldat. Den största gården i roten, på vars mark soldattorpet vanligen byggdes kallades stamrote och ansvarade för att rotens skyldighet uppfylldes. Övriga gårdar kallades strörotar.

Litteratur

  • Elfred Kumm, Indelt soldat och rotebonde (Stockholm 1949/1989).
  • Ericson, Lars, Svenska knektar (Lund 1995/2004).

Se även