Nya sidor

Hoppa till navigering Hoppa till sök
Nya sidor
Dölj registrerade användare | Dölj robotar | Visa omdirigeringar
(nyaste | äldsta) Visa ( | ) (20 | 50 | 100 | 250 | 500)
  • 6 februari 2024 kl. 15.27Den jordbesittande adeln i Västmanland år 1562 (historik | redigera) ‎[487 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Jan Eric Almquist '''Publiceringsår:''' 1972 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1972:1, sid. 1-24 '''Beskrivning:''' En komplettering till Johan Axel Almquists arbete Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden rörande landskapet Västmanland. Det bygger delvis på den äldre Almquists material. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster/slakt-och-havd/ Släkt och hävd] Kategori:VästmanlandKategori:Frä...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.27Anna och Magnus Frennings sydskånska anor (historik | redigera) ‎[572 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Helmer Frenning '''Publiceringsår:''' 1972 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1972:1, sid. 25-65 samt 1972:2-3, sid. 95-130 '''Beskrivning:''' Släktnamnet Frenning antogs 1912 av probandernas farfar polisöverkonstapel Hill Jönsson, född 1888 i Frännnige (Skåne), död 1964 i Stockholm. Förekommande släktnamn: Albàn, Jesse (annars mest patronymika). Förekommande orter: Fränninge, Övraby, Vollsjö, G ==Externa länkar== [https://...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.27Om s.k. Bölja-ätter Småland (historik | redigera) ‎[574 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Jan Eric Almquist '''Publiceringsår:''' 1972 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1972:2-3, sid. 73-94 '''Beskrivning:''' Almquist redogör för några medeltida ätter med böljor eller vågor i vapnet från Småland: Bölja från Östbo som helt tillhör medeltiden samt Bölja från Västbo vars medlemmar varit häradshövdingar i Mo och Västbo härader under 1500-talet. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanst...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.26Den första magistraten i Karlskrona (historik | redigera) ‎[454 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Paul Wilstadius '''Publiceringsår:''' 1972 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1972:2-3, sid. 135-142 '''Beskrivning:''' En redogörelse för Karlskronas första magistrat på 1680-talet och deras släktförhållanden. Flera av magistratens medlemmar överflyttade från den gamla staden Ronneby. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster/slakt-och-havd/ Släkt och hävd] Kategori:Blekinge')
  • 6 februari 2024 kl. 15.25Den jordbesittande adeln i Värmland och Dalsland 1562-63 (historik | redigera) ‎[593 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Jan Eric Almquist '''Publiceringsår:''' 1973 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1973:1, sid. 159-174 '''Beskrivning:''' En komplettering till Johan Axel Almquists Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden avseende landskapen Värmland och Dalsland. Källan är frälse- och rusttjänstlängder i Kammararkivet. Antalet jordbesittande adelsmän var litet: Dalsland hade 22 och i Vär ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.22Rålin. En småländsk gästgivarsläkt med prästerligt ursprung (historik | redigera) ‎[544 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Sven Almqvist '''Publiceringsår:''' 1973 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1973:1, sid. 175-178 '''Beskrivning:''' Släkten härstammar från kyrkoherden Haquinus Svenonis i Skärstad (Kategori:Småland) vars son Jonas Håklansson (död 1683) blev länsman och gästgivare i Råby, Skärstad. Släktnamnet Rålin antogs av dennes sonsons söner i mitten av 1700-talet. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanste...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.21Organistsläkten Björling från Björseby, Rystads sn (historik | redigera) ‎[482 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Lars Lindblad '''Publiceringsår:''' 1973 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1973:1, sid. 179-192 '''Beskrivning:''' Denna släkt Björling hade sitt ursprung i Björsby i Rystads socken. Sju medlemmar blev organister/klockare i Kategori:Östergötland. Stamfadern hette Hindrich Nilsson, död 1722 i Rystad. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster/slakt-och-havd/ Släkt och hävd] Kategori:Särskilda sl...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.21Två århundraden av min antavla (historik | redigera) ‎[544 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Lennart Zielfelt '''Publiceringsår:''' 1973 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1973:2, sid. 285-321 '''Beskrivning:''' GF:s mångårige sekreterare presenterar här anor i en lite udda form. Han utgår från sina anor i femte led och följer sedan deras förfäder under 1700- och 1600-talen. Förekommande släkter: Zielfelt, Zielfelder, von Boisman, Godenius, Sylvan, Cedercrona, No ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.21Bratt af Höglunda, andra Brattsläkter och släkten Wallman (historik | redigera) ‎[457 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Gunnar Norlin '''Publiceringsår:''' 1973 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1973:3, sid. 327-335 '''Beskrivning:''' En artikel som handlar om den gamla adelsätten Bratt af Höglunda samt deras omtvistade relation till andra Bratt-släkter, bl. a. Bratt från Brattfors. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster/slakt-och-havd/ Släkt och hävd] Kategori:Särskilda släkterKategori:Adel')
  • 6 februari 2024 kl. 15.20Svenska officerare i 1700-talets Preussen (historik | redigera) ‎[534 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Alf Åberg '''Publiceringsår:''' 1973 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1973:3, sid. 349-356 '''Beskrivning:''' Artikeln innehåller en utdrag av en namnlista, publicerad av Helmut Eckert i Zeitschrift für Heereskunde XXXVI:1973 mars april. Det handlar om de svenskar som tjänstgjort i den preussiska armén under Fredrik den stores tid (1740-86). Alf Åberg har kunnat ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.20Samoas hälsominister bördig från Kalmar - farfadern utvandrade 1850 (historik | redigera) ‎[501 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Jan Thomasson '''Publiceringsår:''' 2000 '''Artikel ingår i:''' Östra Kategori:Småland 2000-12-11 s.18-19 '''Beskrivning:''' Om Gustav August Nilsson som lämnade Kalmar omkring 1850 för att bli sjöman, vid 12-13 års ålder. Exakt vad som hände fram till ankomsten till Samoa är oklart, mer än att han deltog i guldrushen i USA. Han lämnade aldrig Samoa och gifte sig med en samoans ==Externa länkar== Kategori:Emigranter/Immigran...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.19Släkten Scholander (historik | redigera) ‎[526 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Erik Scholander '''Publiceringsår:''' 1973 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1973:3, sid. 336-345 '''Beskrivning:''' <p>Släkten Scholander härstammar från bonden Torkel Nilsson i Roalövs by av Färlövs socken, Skåne, död 1710. Här sker en presentation i berättande form om släkten, framför allt om stamfadern och de äldsta generationerna.</p> ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster/slakt-och-havd/...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.19Häradshövdingen och borgmästaren i Kajana Nils Petrelius (d 1680) (historik | redigera) ‎[478 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Sven Almqvist '''Publiceringsår:''' 1974 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1974:1, sid. 1-5 '''Beskrivning:''' Artikeln har undertiteln Några anteckningar kring hans härkomst och släktförhållanden. Nils Petrelius var son till bonden Lars Persson i Perstorp, Acklinga socken och hade studerat vid Visingsö skola. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster/slakt-och-havd/ Släkt och hävd] Kategori:Biografi')
  • 6 februari 2024 kl. 15.19Släktsägen - sanning eller dikt? (historik | redigera) ‎[535 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Nils Stedt '''Publiceringsår:''' 1973 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1973:1, sid. 159-208 '''Beskrivning:''' I Släktsägen - sanning eller dikt? - redovisar min fars farbror, direktör Nils Stedt om vår släkting, lagmannen i tio häraders lagsaga, Nils Stedts möjliga delaktighet av domar mot Kita Grå och Kapten Elin samt den förbannelse som skulle drabba han efterk ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tja...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.18Släkten Keisari från Vettasjärvi (historik | redigera) ‎[591 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Erik Kuoksu '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 201-216 '''Beskrivning:''' En utredning av den ursprungligen samiska släkten Keisari från Vettasjärvi i nuvarande Gällivare sn. En gren av släkten blev 1767 nybyggare i Lainio, Jukkasjärvi sn. Bland de nu levande släkter som härstammar från denna släkt (som dog ut 1926) kan nämnas ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slakt...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.18Perukmakare i en småstad (historik | redigera) ‎[498 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Bengt Hjord, Kungsängen '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04 sid. 9-36 '''Beskrivning:''' I mitten av 1700-talet blev det högsta mode att bära peruk. Och snart blev det bråda dagar för en ny grupp av hantverkare, perukmakarna. De etablerade sig också i småstäder som Västervik. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Smål...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.18Pengarna eller livet! (historik | redigera) ‎[491 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Gunnar Ståhl, Bromma '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 37-56 '''Beskrivning:''' År 1618 dräptes en ryttare i Allbo härad i Kategori:Småland av två bröder. De dömdes till döden, men lyckades rädda livhanken genom något som liknar en ättebot, avskaffad redan på 1300-talet. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kat...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.17Charles Antoin François (historik | redigera) ‎[514 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Lisa Qviberg, Stockholm '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 57-86 '''Beskrivning:''' Personer med mörk hudfärg var under 1700- och 1800-talen ingen vanlig syn i Sverige. Men enstaka morianer fanns här, framför allt vid hovet i Stockholm, och deras ättlingar är ganska många. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Sä...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.17Hustru Kerstin i Vist och hennes fyra män (historik | redigera) ‎[512 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Henrik Mosén '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 87-120 '''Beskrivning:''' Hustru Kerstin hette en kvinna som levde i Vist i Kategori:Östergötland på 1500- talet. Hon fick barn med fyra män, och hennes eftersläkt är en ovanligt komplicerad historia. Här reds den ut. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Öster...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.16Sökandet efter en invandrarförfader (historik | redigera) ‎[558 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Stig Östenson '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 121-144 '''Beskrivning:''' För nästan femtio år sedan fick författaren veta att hans farfars morfar var född i Estland. Men den spännande forskarjakten som följde blev inte riktigt framgångsrik förrän Sovjetunionen föll 1991. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Katego...')
(nyaste | äldsta) Visa ( | ) (20 | 50 | 100 | 250 | 500)