Nya sidor

Hoppa till navigering Hoppa till sök
Nya sidor
Dölj registrerade användare | Dölj robotar | Visa omdirigeringar
(nyaste | äldsta) Visa ( | ) (20 | 50 | 100 | 250 | 500)
  • 6 februari 2024 kl. 15.27Den jordbesittande adeln i Västmanland år 1562 (historik | redigera) ‎[487 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Jan Eric Almquist '''Publiceringsår:''' 1972 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1972:1, sid. 1-24 '''Beskrivning:''' En komplettering till Johan Axel Almquists arbete Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden rörande landskapet Västmanland. Det bygger delvis på den äldre Almquists material. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster/slakt-och-havd/ Släkt och hävd] Kategori:VästmanlandKategori:Frä...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.27Anna och Magnus Frennings sydskånska anor (historik | redigera) ‎[572 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Helmer Frenning '''Publiceringsår:''' 1972 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1972:1, sid. 25-65 samt 1972:2-3, sid. 95-130 '''Beskrivning:''' Släktnamnet Frenning antogs 1912 av probandernas farfar polisöverkonstapel Hill Jönsson, född 1888 i Frännnige (Skåne), död 1964 i Stockholm. Förekommande släktnamn: Albàn, Jesse (annars mest patronymika). Förekommande orter: Fränninge, Övraby, Vollsjö, G ==Externa länkar== [https://...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.27Om s.k. Bölja-ätter Småland (historik | redigera) ‎[574 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Jan Eric Almquist '''Publiceringsår:''' 1972 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1972:2-3, sid. 73-94 '''Beskrivning:''' Almquist redogör för några medeltida ätter med böljor eller vågor i vapnet från Småland: Bölja från Östbo som helt tillhör medeltiden samt Bölja från Västbo vars medlemmar varit häradshövdingar i Mo och Västbo härader under 1500-talet. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanst...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.26Den första magistraten i Karlskrona (historik | redigera) ‎[454 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Paul Wilstadius '''Publiceringsår:''' 1972 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1972:2-3, sid. 135-142 '''Beskrivning:''' En redogörelse för Karlskronas första magistrat på 1680-talet och deras släktförhållanden. Flera av magistratens medlemmar överflyttade från den gamla staden Ronneby. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster/slakt-och-havd/ Släkt och hävd] Kategori:Blekinge')
  • 6 februari 2024 kl. 15.25Den jordbesittande adeln i Värmland och Dalsland 1562-63 (historik | redigera) ‎[593 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Jan Eric Almquist '''Publiceringsår:''' 1973 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1973:1, sid. 159-174 '''Beskrivning:''' En komplettering till Johan Axel Almquists Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden avseende landskapen Värmland och Dalsland. Källan är frälse- och rusttjänstlängder i Kammararkivet. Antalet jordbesittande adelsmän var litet: Dalsland hade 22 och i Vär ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.22Rålin. En småländsk gästgivarsläkt med prästerligt ursprung (historik | redigera) ‎[544 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Sven Almqvist '''Publiceringsår:''' 1973 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1973:1, sid. 175-178 '''Beskrivning:''' Släkten härstammar från kyrkoherden Haquinus Svenonis i Skärstad (Kategori:Småland) vars son Jonas Håklansson (död 1683) blev länsman och gästgivare i Råby, Skärstad. Släktnamnet Rålin antogs av dennes sonsons söner i mitten av 1700-talet. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanste...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.21Organistsläkten Björling från Björseby, Rystads sn (historik | redigera) ‎[482 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Lars Lindblad '''Publiceringsår:''' 1973 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1973:1, sid. 179-192 '''Beskrivning:''' Denna släkt Björling hade sitt ursprung i Björsby i Rystads socken. Sju medlemmar blev organister/klockare i Kategori:Östergötland. Stamfadern hette Hindrich Nilsson, död 1722 i Rystad. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster/slakt-och-havd/ Släkt och hävd] Kategori:Särskilda sl...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.21Två århundraden av min antavla (historik | redigera) ‎[544 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Lennart Zielfelt '''Publiceringsår:''' 1973 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1973:2, sid. 285-321 '''Beskrivning:''' GF:s mångårige sekreterare presenterar här anor i en lite udda form. Han utgår från sina anor i femte led och följer sedan deras förfäder under 1700- och 1600-talen. Förekommande släkter: Zielfelt, Zielfelder, von Boisman, Godenius, Sylvan, Cedercrona, No ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.21Bratt af Höglunda, andra Brattsläkter och släkten Wallman (historik | redigera) ‎[457 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Gunnar Norlin '''Publiceringsår:''' 1973 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1973:3, sid. 327-335 '''Beskrivning:''' En artikel som handlar om den gamla adelsätten Bratt af Höglunda samt deras omtvistade relation till andra Bratt-släkter, bl. a. Bratt från Brattfors. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster/slakt-och-havd/ Släkt och hävd] Kategori:Särskilda släkterKategori:Adel')
  • 6 februari 2024 kl. 15.20Svenska officerare i 1700-talets Preussen (historik | redigera) ‎[534 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Alf Åberg '''Publiceringsår:''' 1973 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1973:3, sid. 349-356 '''Beskrivning:''' Artikeln innehåller en utdrag av en namnlista, publicerad av Helmut Eckert i Zeitschrift für Heereskunde XXXVI:1973 mars april. Det handlar om de svenskar som tjänstgjort i den preussiska armén under Fredrik den stores tid (1740-86). Alf Åberg har kunnat ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.20Samoas hälsominister bördig från Kalmar - farfadern utvandrade 1850 (historik | redigera) ‎[501 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Jan Thomasson '''Publiceringsår:''' 2000 '''Artikel ingår i:''' Östra Kategori:Småland 2000-12-11 s.18-19 '''Beskrivning:''' Om Gustav August Nilsson som lämnade Kalmar omkring 1850 för att bli sjöman, vid 12-13 års ålder. Exakt vad som hände fram till ankomsten till Samoa är oklart, mer än att han deltog i guldrushen i USA. Han lämnade aldrig Samoa och gifte sig med en samoans ==Externa länkar== Kategori:Emigranter/Immigran...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.19Släkten Scholander (historik | redigera) ‎[526 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Erik Scholander '''Publiceringsår:''' 1973 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1973:3, sid. 336-345 '''Beskrivning:''' <p>Släkten Scholander härstammar från bonden Torkel Nilsson i Roalövs by av Färlövs socken, Skåne, död 1710. Här sker en presentation i berättande form om släkten, framför allt om stamfadern och de äldsta generationerna.</p> ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster/slakt-och-havd/...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.19Häradshövdingen och borgmästaren i Kajana Nils Petrelius (d 1680) (historik | redigera) ‎[478 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Sven Almqvist '''Publiceringsår:''' 1974 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1974:1, sid. 1-5 '''Beskrivning:''' Artikeln har undertiteln Några anteckningar kring hans härkomst och släktförhållanden. Nils Petrelius var son till bonden Lars Persson i Perstorp, Acklinga socken och hade studerat vid Visingsö skola. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster/slakt-och-havd/ Släkt och hävd] Kategori:Biografi')
  • 6 februari 2024 kl. 15.19Släktsägen - sanning eller dikt? (historik | redigera) ‎[535 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Nils Stedt '''Publiceringsår:''' 1973 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1973:1, sid. 159-208 '''Beskrivning:''' I Släktsägen - sanning eller dikt? - redovisar min fars farbror, direktör Nils Stedt om vår släkting, lagmannen i tio häraders lagsaga, Nils Stedts möjliga delaktighet av domar mot Kita Grå och Kapten Elin samt den förbannelse som skulle drabba han efterk ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tja...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.18Släkten Keisari från Vettasjärvi (historik | redigera) ‎[591 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Erik Kuoksu '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 201-216 '''Beskrivning:''' En utredning av den ursprungligen samiska släkten Keisari från Vettasjärvi i nuvarande Gällivare sn. En gren av släkten blev 1767 nybyggare i Lainio, Jukkasjärvi sn. Bland de nu levande släkter som härstammar från denna släkt (som dog ut 1926) kan nämnas ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slakt...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.18Perukmakare i en småstad (historik | redigera) ‎[498 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Bengt Hjord, Kungsängen '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04 sid. 9-36 '''Beskrivning:''' I mitten av 1700-talet blev det högsta mode att bära peruk. Och snart blev det bråda dagar för en ny grupp av hantverkare, perukmakarna. De etablerade sig också i småstäder som Västervik. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Smål...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.18Pengarna eller livet! (historik | redigera) ‎[491 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Gunnar Ståhl, Bromma '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 37-56 '''Beskrivning:''' År 1618 dräptes en ryttare i Allbo härad i Kategori:Småland av två bröder. De dömdes till döden, men lyckades rädda livhanken genom något som liknar en ättebot, avskaffad redan på 1300-talet. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kat...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.17Charles Antoin François (historik | redigera) ‎[514 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Lisa Qviberg, Stockholm '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 57-86 '''Beskrivning:''' Personer med mörk hudfärg var under 1700- och 1800-talen ingen vanlig syn i Sverige. Men enstaka morianer fanns här, framför allt vid hovet i Stockholm, och deras ättlingar är ganska många. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Sä...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.17Hustru Kerstin i Vist och hennes fyra män (historik | redigera) ‎[512 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Henrik Mosén '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 87-120 '''Beskrivning:''' Hustru Kerstin hette en kvinna som levde i Vist i Kategori:Östergötland på 1500- talet. Hon fick barn med fyra män, och hennes eftersläkt är en ovanligt komplicerad historia. Här reds den ut. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Öster...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.16Sökandet efter en invandrarförfader (historik | redigera) ‎[558 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Stig Östenson '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 121-144 '''Beskrivning:''' För nästan femtio år sedan fick författaren veta att hans farfars morfar var född i Estland. Men den spännande forskarjakten som följde blev inte riktigt framgångsrik förrän Sovjetunionen föll 1991. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Katego...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.16Lisa Holst och familjebibeln (historik | redigera) ‎[498 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Magnus Bäckmark och Peter Jennergren '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 145-164 '''Beskrivning:''' Familjebiblar kan vara en ovärderlig källa för släktforskaren. Problemet är bara att lokalisera en bevarad bibel. För det kan behövas både en rejäl portion tur och hjälp av Internet ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Ka...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.16Släkten Christiernins danska ursprung (historik | redigera) ‎[506 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Carl-Thomas von Christierson, Köpenhamn '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 165-184 '''Beskrivning:''' Några enstaka uppgifter om släkten Christiernins ursprung i Danmark har upprepats närmast oändligt många gånger i svensk litteratur. Här får vi äntligen en kritisk granskning av dem. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] [...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.16Svenska arméofficerare i blått (historik | redigera) ‎[540 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Per Iko, Hägernäs '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 185-200 '''Beskrivning:''' Ett antal svenska arméofficerare lämnade sina trygga tjänster i Sverige i början av 1860-talet för att ta värvning och delta i det amerikanska inbördeskriget. Här får vi känna dem närmare. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:US...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.15Ätten Fot, Gjurd Fot och något om hans ättlingar (historik | redigera) ‎[520 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Göran Sparrlöf, Vadstena '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 217-254 '''Beskrivning:''' Platsen är Ydre härad i Kategori:Östergötland, tiden sent 1300-tal och 1400-tal. Här verkade en märklig man med ett märkligt namn: Gjurd Fot. Om honom och hans släkt handlar denna artikel. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kat...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.15Hattmakarsläkten Schmidt i Falun (historik | redigera) ‎[470 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Ronny Norberg, Gävle '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 255-302 '''Beskrivning:''' Hattmakaren Petter Schmidt hade av allt att döma sitt ursprung i Tyskland, själv verkade han i Dalarna och två av sönerna emigrerade i början av 1720-talet till Amerika. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Särskilda släkter')
  • 6 februari 2024 kl. 15.15Två visor och en man (historik | redigera) ‎[422 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Ulrika Andersson, Lund '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 303-324 '''Beskrivning:''' Ett par enkla festvisor handlar om Köpingebro arbetarkommun och Stora Köpinge kommunalfullmäktige står här i centrum. Året är 1930. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Skåne')
  • 6 februari 2024 kl. 15.14Trolldomsprocesser i Småland under tidigt 1600-tal (historik | redigera) ‎[488 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Gunnar Ståhl, Bromma '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 325-332 '''Beskrivning:''' Trolldomsprocesser och häxbränning hör 1600-talet till. Men långt ifrån alla utpekade häxor dömdes. Också på den tiden kunde sans och förnuft råda i tingssalarna. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:SmålandKategori:Juridi...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.14Kalmarsläkten Kreuger (historik | redigera) ‎[498 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Ernst E. Areen '''Publiceringsår:''' 1930 '''Artikel ingår i:''' Ivar Kreuger tillägnas dessa studier och minnen på hans 50-årsdag den 2 mars 1930 av Vänner '''Beskrivning:''' I denna bok ingår också ett kapitel av Waldemar Swahn: Ivar Kreugers släkt och födelsestad, anteckningar och minnen från hans förfäders tid och från hans egen ungdom. Dessutom flera artiklar om Ivar Kreuger av olika författare ==Externa länkar== Kategor...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.13Skandinavisk utvandring till Sydafrika (historik | redigera) ‎[291 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Kristian Hvidt '''Publiceringsår:''' 1997 '''Artikel ingår i:''' Nordisk Tidskrift för vetenskap, konst och industri utgiven av Letterstedtska föreningen / 1997 / häfte 5-6 / sid 437-444 '''Beskrivning:''' ==Externa länkar== Kategori:Emigranter/Immigranter')
  • 6 februari 2024 kl. 15.12Kalmar-expedition till Sydafrika (historik | redigera) ‎[341 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Jan Jutefors '''Publiceringsår:''' 2003 '''Artikel ingår i:''' Medlemsblad för DIS-Kategori:Småland / 2003 / Nr 2 / sid 10-14 '''Beskrivning:''' Forssmanska expeditionen med fregatten Octavia 1863. Artikeln handlar om svenska utvandrare till Transvaal i Sydafrika. ==Externa länkar== Kategori:Emigranter/Immigranter')
  • 6 februari 2024 kl. 15.12Arvid i Godås (historik | redigera) ‎[354 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Om en gård i Eskilsäter och en värmlänning som blev präst långt hemifrån '''Författare:''' Sven U Johansson '''Publiceringsår:''' 2002 '''Artikel ingår i:''' VärmlandsAnor 2002:4 '''Beskrivning:''' Om Arvid i Godås, Eskilsäter, Värmland och släkten Govinius ==Externa länkar== Kategori:VärmlandKategori:Särskilda släkter')
  • 6 februari 2024 kl. 15.11Våra första fotografer i Simrishamn (historik | redigera) ‎[527 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Malte Mårtensson '''Publiceringsår:''' 0 '''Artikel ingår i:''' Österlen 1999, årsbok från den samlade hembygdsrörelsen på Österlen, sid. 31-36 '''Beskrivning:''' Fotograferna som nämns: C.G. Nordström, född 1807 i Malmö. Hilma Ehrnberg, född 1834 i Simrishamn, död 1879 i Simrishamn. N.G. Plymouth, i Simrishamn 1869-71. Olof Fredrik Hagman, född i Östraby 1833, lämnade Simrishamn hösten 1896. Johan Winquist. Karl O ==Externa l...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.11Elisabet Larsdotter i Harmånger (historik | redigera) ‎[500 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Lars Nylander '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 9-24 '''Beskrivning:''' Om flertalet kvinnor som levde i 1600-talets Sverige vet vi inte mycket. Men prästdottern Elisabet Larsdotter kan vi komma mycket nära. Anledningen: Hon hade fött barn i lönndom. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:HälsinglandKategori:Kvin...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.10En Schartau i Billingsfors (historik | redigera) ‎[500 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Berit Fjellman '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 25-32 '''Beskrivning:''' Skånskan Johanna Maria Schartau blev prästfru vid bruket i Billingsfors i Dalsland. När hon och maken dog unga och efterlämnade fem barn, fick barnens faddrar träda in och ta sitt ansvar. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:DalslandKateg...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.10Biologisk mor eller styvmor. Fallet Maria Fiorin och Sara Dryandra (historik | redigera) ‎[500 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Göran Sparrlöf '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 33-44 '''Beskrivning:''' Kontraktsprosten Magnus Fiorin i Tolg i Kategori:Småland avled 1712 och efterlämnade flera barn i två giften. Men att reda ut i vilket gifte dottern Maria var född visade sig vara en spännande utmaning. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kateg...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.10Det läste jag i tidningen! (historik | redigera) ‎[510 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Elisabeth Thorsell '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 45-62 '''Beskrivning:''' Äldre dagstidningar är en underskattad källa för släktforskaren. Det gäller också för den som söker emigranter. Här får vi exempel på vilken guldgruva svenskamerikanska tidningar kan vara. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Emigr...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.09Den rätta platsen för Linköpings blodbad (historik | redigera) ‎[516 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Dag M. Hermfelt '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 63-98 '''Beskrivning:''' Den 20 mars år 1600 avrättades fyra riksråd och en hög officer i Linköpings blodbad. Men var i staden avrättningarna skedde är omdiskuterat. Här framläggs nya rön - som kanske slutgiltigt löser gåtan. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kateg...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.09Gud till ära och hemstaden till åminnelse (historik | redigera) ‎[483 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Jan-Åke Holmbring '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 99-106 '''Beskrivning:''' Volrath Tham var en framgångsrik köpman i 1600-talets Göteborg, född i staden Landsberg i Sachsen. Sin barndoms kyrka hjälpa han på äldre dagar genom flera frikostiga donationer. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:TysklandKategor...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.09Gårdveda sockens sexmän 1664-67, deras släkter och gårdar (historik | redigera) ‎[486 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Stig Östenson '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 107-162 '''Beskrivning:''' Att reda ut bondesläkter före kyrkböckernas tid är tidsödande och svårt, ibland omöjligt. Här presenteras en grundlig och framgångsrik forskning rörande flera bondesläkter i småländska Gårdveda. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.08Amiralitetsrådet Hans Clercks anteckningar (historik | redigera) ‎[492 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Claes Virestedt '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 163-172 '''Beskrivning:''' I en gammal bok - en världshistoria från 1600-talet - som hittades i ett antikvariat, fanns något verkligt spännande. Personliga anteckningar om familj och karriär, gjorda av en av stormaktstidens militärer. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Ka...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.08Släkt- och äktenskapsband inom prästeståndet 1642-1686 (historik | redigera) ‎[480 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Cecilia Ihse '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 173-196 '''Beskrivning:''' Riksdagarna på 1600-talet var inte bara en politisk arena där viktiga beslut fattades, utan också en social plattform där makt kunde byggas, inte minst genom olika släktskapsband. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:PrästerKategori:Histo...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.08Släkten Paulin från Markaryd (historik | redigera) ‎[481 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Sven Wallerstedt och Alan Dufberg '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 197-228 '''Beskrivning:''' Det finns flera släkter med namnet Paulin. Den här leder sitt ursprung tillbaka till kyrkoherden i Markaryd, Paulus Erici, död 1634. Här presenteras släktens äldre led. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Särskilda slä...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.07Släkten Pagrotsky i Polen, Sverige och USA (historik | redigera) ‎[522 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Carl Henrik Carlsson '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 229-240 '''Beskrivning:''' Bland de första judarna som bosatte sig i Karlstad fanns tre bröder Pagrotsky, ditflyttade i slutet av 1860-talet. Numera är namnet välkänt i Sverige tack vare deras släkting, statsrådet Leif Pagrotsky. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] K...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.07Ätten Hillebard (historik | redigera) ‎[427 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Pontus Möller '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 241-252 '''Beskrivning:''' Adliga ätten Hillebard har en trasslig genealogi, som varit svår att bringa reda i. Här presenteras nya rön om hur släktens medlemmar hänger samman. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Adel')
  • 6 februari 2024 kl. 15.07Vem var fru Catherine Magnusdotter 1386? (historik | redigera) ‎[493 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Hans Gillingstam '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 253-256 '''Beskrivning:''' Fru Catherine Magnusdotter tilldömdes 1386 en laxfors i Torneå socken i Norrbotten. Men vem var kvinnan som blev ägare till detta laxfiske? Och vilken bindning hade hon till Norrbotten? ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:NorrbottenKat...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.06Käringarna i gamla Vinsarp (historik | redigera) ‎[533 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Kaj Janzon '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 257-268 '''Beskrivning:''' På 1430-talet fanns en motsträvig klosternovis, Nanne Kärling i Varnhem, som inte alls gillade klosterlivet och till slut frigavs. Här får vi veta mer om hans släkt, den västgötska frälseätten Kärling. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.06Märta Cajsa, Per och Jonas. Ett triangeldrama i 1800-talets Jämtland (historik | redigera) ‎[530 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Bernhard Granholm '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 269-298 '''Beskrivning:''' Bondhustrun Märta Cajsa Olofsdotter i Ragunda var inte den underdåniga kvinnan som historien lär oss hon borde ha varit. För henne slutade det i tragedi, dömd till tio års allmänt arbete på fästning. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kateg...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.05Bohusläningarna och 1905 (historik | redigera) ‎[503 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' J.O.Rune Hasslöf '''Publiceringsår:''' 2005 '''Artikel ingår i:''' Kategori:Bohusläningarna 1-2/2005 sid 29-32 '''Beskrivning:''' Artikeln sammanfattar de militära händelserna i Kategori:Bohuslän det första halvåret 1905. Kategori:Bohusläns Regementes kamratförenings medlemsblad Kategori:Bohusläningarna finns hos Kategori:Bohusläns Försvarsmuseum i Uddevalla ==Externa länkar== Kategori:BohuslänKategori:...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.05Bohusläningarna vid gränsen 1905 (historik | redigera) ‎[480 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' J.O.Rune Hasslöf '''Publiceringsår:''' 2005 '''Artikel ingår i:''' Kategori:Bohusläningarna 3-4/2005 sid 31-33 '''Beskrivning:''' Beskriver de fortsatta gränsbevakningen, planeringen och förberedelserna för anfall i väster under augusti-september 1905. Medlemsbladet Kategori:Bohusläningarna finns vid Kategori:Bohusläns Försvarsmuseum i Uddevalla. ==Externa länkar== Kategori:BohuslänKategori:Krigs-och militärhisto...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.04Bohusläningarna vid gränsen 1905 II (historik | redigera) ‎[485 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' J. O. Rune Hasslöf '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Kategori:Bohusläningarna 1-2/2006 sid 31-34 '''Beskrivning:''' Beskriver order och åtgärder vid Kategori:Bohusläns regemente under de föregivna regementsövningarna - beredskapstjänstgöringen - augusti och september 1905. Förhandlingskrisen i Karlstad gav följdverkningar vid regementet. ==Externa länkar== Kategori:BohuslänKategori:Krigs-och militär...')
(nyaste | äldsta) Visa ( | ) (20 | 50 | 100 | 250 | 500)