Nya sidor

Hoppa till navigering Hoppa till sök
Nya sidor
Dölj registrerade användare | Dölj robotar | Dölj omdirigeringar
  • 6 mars 2024 kl. 13.30Nybrokunskap.se (historik | redigera) ‎[127 byte]Nybrokunskap (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Nybrokunskap.se samlar allt möjligt vetande om Nybro och Nybro kommuns geografiska område. Alla kan bidra med sina kunskaper.')
  • 6 februari 2024 kl. 15.43Släkten Anckarström från Kungälv och dess samband med Bohussläkten Ström (historik | redigera) ‎[484 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Pontus Möller '''Publiceringsår:''' 1957 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1957:3, sid. 293-323 '''Beskrivning:''' Denna släkt härstammar från en Tormo Claussen, handlande, skeppare och skeppsredare i Kungälv, död 1704. Den behandlas här i tabellform. En son kallade sig Ancherström. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster/slakt-och-havd/ Släkt och hävd] Kategori:BohuslänKategori:Särskilda s...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.42Hjärtekrossaren från Slätthög (historik | redigera) ‎[512 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Gunnar Ståhl, Bromma '''Publiceringsår:''' 2003 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2003, sid. 9-36 '''Beskrivning:''' Några berättelser om passion, heder och skam i 1600-talets Kategori:Småland. Johan Enhenning var en man med osedvanlig dragningskraft på kvinnor, dessutom skröt han gärna om sina erövringar. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.42Ge aldrig upp! (historik | redigera) ‎[515 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Lennart Parknäs, Möklinta '''Publiceringsår:''' 2003 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2003, sid. 37-48 '''Beskrivning:''' Har du gamla bilder hemma? Ta fram dem och skriv namn på personerna på baksidan! Vet du inte vem de föreställer? Försök ta reda på det! Också de mest svårlösta gåtorna kan oväntat få sin lösning. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbo...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.42Syskonen Faltins härstamning (historik | redigera) ‎[481 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Bo Lindwall, Vadstena '''Publiceringsår:''' 2003 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2003, sid. 49-98 '''Beskrivning:''' Att kartlägga resandesläkter är ofta en verklig utmaning. Här presenteras en antavla för syskonen Faltin, födda i mitten av 1800-talet och barn till en kringresande djurläkare och valackare. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Res...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.42En blixtrande historia (historik | redigera) ‎[520 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Magnus Bäckmark, Täby '''Publiceringsår:''' 2003 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2003, sid. 99-118 '''Beskrivning:''' Inom den jämtländska släkten Blix - ovanligt vittutgrenad med både adliga och icke adliga grenar - har många släktmedlemmar fört en åskvigg i sitt vapen. Men vad är egentligen en åskvigg? ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.41Tyska smeder (historik | redigera) ‎[473 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Ulf Berggren, Spånga '''Publiceringsår:''' 2003 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2003, sid. 119-124 '''Beskrivning:''' Att det på 1600-talet invandrade många vallonska smeder känner de flesta släktforskare till. Men att det också kom minst lika många tyska smeder är mindre känt. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:SmederKategori:Tyskland')
  • 6 februari 2024 kl. 15.41Militära källor vid landsarkiven (historik | redigera) ‎[520 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Christer Johansson, Göteborg '''Publiceringsår:''' 2003 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2003, sid. 125-130 '''Beskrivning:''' Den som söker upplysningar om sina militära förfäder vänder sig gärna - helt korrekt - till Krigsarkivet. Men det är lätt att glömma bort att militära källor också finns i exempelvis landsarkiven. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas års...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.41Svenska krigsfångar i Frankrike 1812-1814 (historik | redigera) ‎[503 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Urban Windahl, Sturefors '''Publiceringsår:''' 2003 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2003, sid. 131-160 '''Beskrivning:''' Under Napoleonkrigens turbulenta tid i början av 1800-talet, hamnade en del svenska militärer i fångenskap i Frankrike. Där kom de bland annat att tillbringa ett år i den lilla staden Blois. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.40Utväxlade soldater 1719 (historik | redigera) ‎[535 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Elisabeth Thorsell, Järfälla '''Publiceringsår:''' 2003 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2003, sid. 161-172 '''Beskrivning:''' De så kallade landsboksverifikationerna är en verklig guldgruva för släktforskare. Exempelvis kan man där hitta uppgifter om soldater som återkom från fångenskap under Karl XII:s krig. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Katego...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.40Livgrenadjären i krig, fångenskap och fred (historik | redigera) ‎[515 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Gösta Nordén, Solna '''Publiceringsår:''' 2003 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2003, sid. 173-188 '''Beskrivning:''' Livgrenadjären Lars Rudberg (född 1778) kommenderades 1805 ut i krig och hamnade till slut som krigsfånge i Frankrike. Vi känner hans öden och upplevelser tack vare hans dagbok. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Krigs-och milit...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.40Dråpet på Anders Gustav Persson från Askmanstorp (historik | redigera) ‎[515 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Siv Johansson, Sköllersta '''Publiceringsår:''' 2003 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2003, sid. 189-198 '''Beskrivning:''' Det är mitt i högsommaren 1870, en man kommer vandrande på vägen mot Askersund. Detta är upptakten till flera brutala överfall som senare rubriceras som två våldtäktsförsök och ett dråp. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kate...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.39Äktenskapsförordsprotokoll - ett okänt källmaterial (historik | redigera) ‎[501 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Carin Bringegård, Växjö '''Publiceringsår:''' 2003 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2003, sid. 199-210 '''Beskrivning:''' Förhållandet mellan äkta makar är när det gäller egendom sedan länge noga reglerat i lag. Men det har också länge funnits möjlighet till egna lösningar, exempelvis genom äktenskapsförord. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Ka...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.39Tavlor, initialer och gravhällar (historik | redigera) ‎[485 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Lars Nylander, Bromma '''Publiceringsår:''' 2003 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2003, sid. 211-220 '''Beskrivning:''' I kyrkorna finns ofta inventarier som ruvar på personhistoriska upplysningar. Det kan vara gamla epitafier över präster eller ljuskronor och oblatskålar. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Gravvårdar/KyrkogårdarKategori:Kyrko...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.38Vem var det "oäkta" barnets far? (historik | redigera) ‎[476 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Stig Carlsson, Göteborg '''Publiceringsår:''' 2003 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2003, sid. 221-232 '''Beskrivning:''' Så kallade oäkta barn, alltså barn födda utom äktenskapet, är en av släktforskarens stora fasor. Men det finns hopp: Genom att lusläsa domböckerna kan många fäder avslöjas. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Oäkta barn')
  • 6 februari 2024 kl. 15.38Nämndemannen Sven Månsson Holmström (historik | redigera) ‎[479 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Jan-Åke Holmbring, Linköping '''Publiceringsår:''' 2003 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2003, sid. 233-292 '''Beskrivning:''' Här får vi följa en småländsk bonde i Nävelsjö socken från vaggan till graven. Ett exempel på vad källorna kan berätta om en helt vanlig odalman, verksam för 250 år sedan. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Biogra...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.38Några anteckningar om Elias Sehlstedts släkt (historik | redigera) ‎[486 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Pontus Möller, Solna '''Publiceringsår:''' 2003 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2003, sid. 293-302 '''Beskrivning:''' Skalden och konstnären Elias Sehlstedts (1808-74) släkt har sina rötter i Kategori:Ångermanland. Själv har han inga ättlingar i dag, men från hans halvsyster härstammar många. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Särskilda...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.38Svinfot-släkter i Sverige (historik | redigera) ‎[452 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Thomas Sverker, Borås '''Publiceringsår:''' 2003 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2003, sid. 303-330 '''Beskrivning:''' Det speciella namnet Svinfot användes av en del personer i 1500- och 1600-talets Sverige. Men hur hänger de genealogiskt samman? Eller gör de inte det? ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Särskilda släkter')
  • 6 februari 2024 kl. 15.37Släkten Pihl i Finland (historik | redigera) ‎[484 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Håkan Skogsjö, Mariehamn '''Publiceringsår:''' 2003 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2003, sid. 331-336 '''Beskrivning:''' En tvåhundra år gammal, handritad släkttavla, påträffad i Blekinge läns museums arkiv, kastar nytt ljus över ett svårlöst genealogiskt problem i Finland. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:FinlandKategori:Särskilda s...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.37Hanewad-släkten från Peder Birgersson (historik | redigera) ‎[577 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Erik H. Berglöf '''Publiceringsår:''' 1952 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1952:1 sid. 5-33 '''Beskrivning:''' Författaren redogör för en släkt från Hanewad i Björksta socken, Västmanland. Stamfadern Peder Birgersson, död ca 1570 var skattebonde och bergsman vid Sala gruva. Sonsonen Jonas Esbjörnsson hade i sin tur en sonson Erik Biörkman som blev stamfader för en ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.37Stormors i Dalom möderne (historik | redigera) ‎[458 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Sixten Söderhielm '''Publiceringsår:''' 1952 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1952:2-3, sid. 61-66 '''Beskrivning:''' Stormor i Dalom Margareta Hansdotter är en person som återfinns i många antavlor. Denna artikel handlar om hennes mödernehärstamning, som tidigare aldrig utretts. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster/slakt-och-havd/ Släkt och hävd] Kategori:Särskilda släkter')
  • 6 februari 2024 kl. 15.37Karl Anderssons adeliga ätt och ätten Oliveblads vapen (historik | redigera) ‎[439 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Pontus Möller '''Publiceringsår:''' 1952 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1952:2-3, sid. 67-75 '''Beskrivning:''' En kortare utredning kring ett heraldiskt och genealogiskt problem med korrigering av äldre litteratur kring en viss Karl Anderssons adliga ätt och ätten Oliveblad. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster/slakt-och-havd/ Släkt och hävd] Kategori:Adel')
  • 6 februari 2024 kl. 15.36Rosenstrålarna på Borggård (historik | redigera) ‎[566 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Wilhelm Tham '''Publiceringsår:''' 1953 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1953:1, sid. 125-139 '''Beskrivning:''' Ätten Rosenstråle har sitt ursprung i Hällestads socken i norra Kategori:Östergötland. Där fanns släkten redan under 1300-talet. Ätten fanns kvar på Borggårds bruk i socknen ända till 1700-talets slut då siste Rosenstrålens avled efter sina söner och ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-o...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.36Herman Nilsson-Ehles antavla (historik | redigera) ‎[571 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Pontus Möller '''Publiceringsår:''' 1953 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1953:1 sid. 145-170 '''Beskrivning:''' Herman Nilsson-Ehle (1873-1949) var känd genetiker och professor i detta ämne i Lund, liksom även chef vid Sveriges utsädesförening vid Svalöf. Han var också känd som debattör och popularisator. Nilsson-Ehles anor återfinnes i Vemmenhögs och Skytts härade ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-o...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.36Ätten Båt av Billa (1473-1647) (historik | redigera) ‎[613 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Släkt- och gårdshistoriska undersökningar '''Författare:''' Jan Eric Almquist '''Publiceringsår:''' 1953 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1953:2, sid. 189-202 '''Beskrivning:''' Almquist utreder här en medeltida ätt, där stamfadern Mats Håkansson var väpnare och skrev sig till Kråkenäs i Norrvidinge härad, Kategori:Småland. Han hade tre söner som alla hade gårdar i Norrvidinge härad. Den siste av denna ätt var Estrid Olofsdot ==Extern...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.35Jöran Perssons föräldrar (historik | redigera) ‎[549 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Magnus Collmar '''Publiceringsår:''' 1953 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1953:2, sid. 203-213 '''Beskrivning:''' Jöran Perssons - alltså Erik XIV:s sekreterare och prokurator - far hette Per Jogansson och beskrev en märklig bana. Han var präst men också silverköpare vid Sala silvergruva och borgare i Stockholm. Här följs hans väg genom källorna. Han hade slutligen p ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-oc...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.35Vem var Thorilds hustru? (historik | redigera) ‎[543 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Pontus Möller '''Publiceringsår:''' 1953 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1953:2, sid. 234-238 '''Beskrivning:''' Filosofen, skalden och kritikern Thomas Thorild (1759-1808) slutade sina dagar som välbeställd professor och bibliotekarie vid universitetet i Greifswald. Han tvingades att lämna Sverige, och i sällskap hade han en kvinna som han efter ankomsten gifte sig ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjan...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.35Har några av medeltidsätterna med en sparre i vapnet gemensamt ursprung? (historik | redigera) ‎[563 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Hans Gillingstam '''Publiceringsår:''' 1953 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1953:3, sid. 272-277 '''Beskrivning:''' Det finns flera medeltida ätter (Abjörn Sixtenssons ätt, Fader Ulfssons ätt, Arvid Gustafssons ätt) som förde en sparre i sitt vapen. Här redovisas möjliga kopplingar mellan dessa släkter men det tycks vara så att det inte finns något gemensamt ursprung. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.34Problemet Nils Krumme (historik | redigera) ‎[595 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Jan Eric Almquist '''Publiceringsår:''' 1954 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1954:1, sid. 1-19 '''Beskrivning:''' Nils Krumme är ett namn som förekommer i urkundsmaterialet under medeltidens senare århundraden. Här försöker Almquist reda ut vem som varit vem i vilka generationer. Till artikeln finns en stamtavla där det visar sig att det finns åtminstone sex personer ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.34Antavla för syskonen Hellerström från Marielund (historik | redigera) ‎[546 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' B. Erik Hellerström '''Publiceringsår:''' 1954 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1954:1, sid. 26-71 '''Beskrivning:''' De fyra syskonen hette Sven, Helga (g. Fredholm), Bengt och Erik. Den sistnämnde var en välkänd släktforskare. De var alla födda på Marielund i Nättraby socken, Blekinge. Anorna återfinnes i Karlshamn, Karlskrona, Jämshög, Asarum, Lyckeby(Blekinge) Motala ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkte...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.34Min mödernesläkt (Flodin) (historik | redigera) ‎[553 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Elis Wettergren '''Publiceringsår:''' 1954 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1954:2, sid. 111-158 '''Beskrivning:''' Artikeln förtecknar dels denna släkt Flodin från Floda i Dalarna i tabellform, dels ges en Kategori:Biografisk teckning över en av släktens medlemmar, grosshandlaren Per Olof Flodin (1806-1886) i Västerås. Det finns också en redovisning av författaren ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-oc...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.34Den muntliga traditionen och adliga ätten Gylta (1390-1646) (historik | redigera) ‎[604 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'En källkritisk undersökning '''Författare:''' Jan Eric Almquist '''Publiceringsår:''' 1955 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1955:1-2, sid. 185-201 '''Beskrivning:''' Ännu en artikel där Jan Eric Almquist bringar ordning och reda på äldre tiders släktförhållanden. Denna gång gäller det den i littarturen flitigt omnämnda ätten Gylta. Fyra bröder Gylta: Björn, Magnus, Gunnar och Jöns (Jösse) finns omnämnda kring år 1400. ==Externa länkar...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.33Maria Östmark och hennes tre män (historik | redigera) ‎[548 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Pontus Möller '''Publiceringsår:''' 1955 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1955:1-2, sid. 242-247 '''Beskrivning:''' Maria Östmark alias Maria Mattsdotter föddes 1688 i Jakobs församling som dotter till slaktardrängen Matts Ersson (Öman) och Margareta Bengtsdotter. Hon var gift första gången 1709 med handelsmannen Gunnar Andersson Boij (d. 1710), andra gången 1712 med P ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-oc...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.33Herr Hollsten Håkanssons bok och östgötasläkten Ristelius-Ristell. En handskriftsundersökning (historik | redigera) ‎[551 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Wilhelm Odelberg '''Publiceringsår:''' 1955 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1955:3, sid. 261-283 '''Beskrivning:''' Här undersöks en handskrift kallad Codex Ristelianus, en handskrift som 1952 inköptes av bibliofilen Evert Fredriksson. Denne bad Wilhelm Odelberg att göra en undersökning av handskriften, som redovisas här i artikeln. Bland annat innehåller handskriften ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.32Plåtslagarefamiljen Gejer (historik | redigera) ‎[551 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Pontus Möller '''Publiceringsår:''' 1955 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1955:3, sid. 284-289 '''Beskrivning:''' En komplettering till Lennart Geijers bok om Släkten Geijer jämte dottersläkterna von Geijer och af Geijerstam. Det handlar om en plåt/bleckslagare Carl Gejer vid Barnhuset, där Pontus Möller hittat nya noteringar om dem i Barnhusförsamlingens kyrkböcker. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.32Vargskytten vilar i spökfri mylla (Kyrkogårdar i Nybro: Bäckebo) (historik | redigera) ‎[349 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Emma Arenius '''Publiceringsår:''' 2003 '''Artikel ingår i:''' Barometern-OT/2003-12-20/s 16-17 '''Beskrivning:''' Om Bäckebo kyrkogård. Olika mindre historier om personer begravda på kyrkogården. Ingår i en längre serie i tidningen Barometern-OT om just Nybrokyrkogårdar. ==Externa länkar== Kategori:Småland')
  • 6 februari 2024 kl. 15.32Jan Eric Almquist antavla (historik | redigera) ‎[553 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Jan Eric Almquist antavla '''Publiceringsår:''' 1970 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1970:1, sid. 1-23 '''Beskrivning:''' <p>Den välkände forskaren presenterar här sin antavla t.o.m. generation XI. Anorna finns i Stockholm, Uppsala, Härnösand, Uppland (Alsike, Ed, Almunge, Täby, Film, Österåker), Jämtland (Myssjö, Oviken), Närke (Lerbäck), Kategori:Västergötland (Flo) m ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/p...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.31Petrus Jonae Fredenhielms härstamning och släkt (historik | redigera) ‎[461 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Magnus Collmar '''Publiceringsår:''' 1970 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1970:1, sid. 24-31 '''Beskrivning:''' Här utreds härstamningen för Petrus Jonae Grau. Han var son till Jonas Andreae Setterstadius, kaplan i Runtuna i Södermanland samt hustrun Anna Pedersdotter. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster/slakt-och-havd/ Släkt och hävd] Kategori:SödermanlandKategori:Biografi')
  • 6 februari 2024 kl. 15.31Axel Mollstadius forskningar om släkterna Beeth och Jungbeck (historik | redigera) ‎[557 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Erik Hellerström '''Publiceringsår:''' 1970 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1970:2-3, sid. 92-105 '''Beskrivning:''' En sammanställning av Mollstadius forskningar rörande dessa smålänska kultursläkter. Släkten Beet härstammar från hemmanet Beet i Bottnaryd (Kategori:Småland) som levde på 1600-talet. Junbecks stamfar var Lars Jonsson, gryt- och klockgjutarålderman i ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkte...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.31Släkten Bremer (Hans Bremers släkt) (historik | redigera) ‎[516 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Sten von Euler-Chelpin '''Publiceringsår:''' 1970 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1970:2-3, sid. 106-114 '''Beskrivning:''' Denna släkt härstammar från en Hans Bremer, som dog 1642 i Stockholm och som man egentligen inte vet så mycket om. Han hade åtminstone sju barn i två äktenskap. Släkten redovisas i text och grafiska stamtavlor. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster/slakt-och-havd/ Släkt och...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.30Adel - och några med dem befryndade (historik | redigera) ‎[543 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Lennart Zielfelt '''Publiceringsår:''' 1971 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1971:1, sid. 178-202 '''Beskrivning:''' Genealogiska Föreningens mångårige sekreterare gör här några studier i temat ståndscirkulation. Några av de personer som förekommer i studien är friherre Adam Otto Johan von Schwerin (1766-1829) på Kungslena i Kungslena socken, Kategori:Västergötland, ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkt...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.30Vem var fru Anna på Hinseberg (1576-1610)? (historik | redigera) ‎[513 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Jan Eric Almquist '''Publiceringsår:''' 1971 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1971:1, sid. 203-215 '''Beskrivning:''' Hinseberg är beläget i Näsby socken, Västmanland. Här visas att Anna på Hinseberg egentligen var identisk med Anna Knutsdotter gift med häradshövdingen Nils Olofsson till Hinseberg. Hon tillhörde ätten Lilliehöök (av Istrum). ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster/slakt-och-havd...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.30Släkt och hävd vid officerstillsättning (historik | redigera) ‎[564 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Lars Otto Berg '''Publiceringsår:''' 1971 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1971:1, sid. 216-224 '''Beskrivning:''' Underrubriken för artikeln är Några notiser och reflexioner om ett karolinskt regement som släktföretag. Regementet ifråga är Jämtlands dragonregemente, uppsatt år 1670. Officerarna tillhör ätterna de Charlière, Stråle af Sjöared, Planting-Bergloo, Ulfspa ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkte...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.29Byn Vad i Söderbärke (historik | redigera) ‎[537 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Hans Gillingstam '''Publiceringsår:''' 1971 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1971:1, sid. 225-242 '''Beskrivning:''' Gillingstam presenterar några studier kring sin morfars farmors farfars mormors hemby Vad i Söderbärke socken i Dalarna. Denna by har studerats av etnologer, bland dem kapten Vilhelm Engelke i Söderhamn vars brev till Artur Hazelius finns i Nordiska Musee ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tj...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.29Hur jag fann mina skånska förfäder (historik | redigera) ‎[594 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Pontus Möller '''Publiceringsår:''' 1971 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1971:1, sid. 243-252 '''Beskrivning:''' Pontus Möller berättar om forskningen efter sin farfars släkt med olika forskningsexempel från Malmö samt Södra Sandby och Revinge. Stamfadern Påhl var från Holstein men sånen Hans Påhlsson Möller var rusthållare på Revinge 5 och häradsdomare i Torna hära ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkt...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.29Kyrkoherde - borgmästare - bibliotekarie. Tre 1600-talsgenerationer (historik | redigera) ‎[546 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Gösta Thimon '''Publiceringsår:''' 1971 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1971:1, sid. 257-271 '''Beskrivning:''' Kyrkoherden var Azarias Johannis (ca 1570-1642), kyrkoherde i Funbo (Uppland), borgmästaren var Henric Assarsson Fundelius (Fundell), död 1660, borgmästare i Hudiksvall och notarie i Svea hovrätt, och bibliotekarien Nicolaus (Nils) Fundell (1654-1710), ak ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjans...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.29Fredrik Adolph Ludvig Gustaf Albrecht Badin-Couschi (historik | redigera) ‎[537 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Ett sällsamt levnadsöde '''Författare:''' Lars Wikström '''Publiceringsår:''' 1971 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1971:1, sid. 272-314 '''Beskrivning:''' Levnadsteckning över den ur 1700-talets kungliga miljöer berömde morianen, Lovisa Ulrikas hovneger Badin. Badin var född på den västindiska ön S:t Croix. Här rensas ut bland tidigare ofta fabulerande levnadsskildringar. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster/...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.28Ätten Bölja från Uppland (historik | redigera) ‎[592 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Jan Eric Almquist '''Publiceringsår:''' 1971 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1971:2, sid. 319-337 '''Beskrivning:''' Almquist beskriver släktförhållandena för en Sten Claesson, introducerad på Riddarhuset 1627 under namnet Bölja. Han hade varit ryttmästare vid Upplandsfanan, ståthållare på Jönköpings slott och sedan bosatt på sin sätesgård Täby i Vänge socken, Ulleråker ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/p...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.28Major Johan Tranaeus och hans släkt (historik | redigera) ‎[579 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Astrid Hollberg-Wikmark '''Publiceringsår:''' 1971 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1971:2, sid. 339-374 '''Beskrivning:''' Tranaeus var Erik Gustaf Geijers farfars mors släkt. Majoren Johan Tranaeus var född 1617. Både hans egen Kategori:Biografi och släktens historia tas upp i denna artikel. Släkten härstammar från Johan Tranaei far Gottschalk Jonae Tranaeus, kyrkoherde ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkt...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.27Den olycklige länsmannen Olof Törnqwist (historik | redigera) ‎[318 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Erik Kuoksu '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Kirunatidningen/2004/3/32-34 '''Beskrivning:''' Artikeln behandlar länsmannen Olof Mickelsson Törnqwist i Soutujärvi, Gällivare sn. (omnämnd 1686-99), och hans släktförhållanden. ==Externa länkar== Kategori:Lappland')
  • 6 februari 2024 kl. 15.27Den jordbesittande adeln i Västmanland år 1562 (historik | redigera) ‎[487 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Jan Eric Almquist '''Publiceringsår:''' 1972 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1972:1, sid. 1-24 '''Beskrivning:''' En komplettering till Johan Axel Almquists arbete Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden rörande landskapet Västmanland. Det bygger delvis på den äldre Almquists material. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster/slakt-och-havd/ Släkt och hävd] Kategori:VästmanlandKategori:Frä...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.27Anna och Magnus Frennings sydskånska anor (historik | redigera) ‎[572 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Helmer Frenning '''Publiceringsår:''' 1972 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1972:1, sid. 25-65 samt 1972:2-3, sid. 95-130 '''Beskrivning:''' Släktnamnet Frenning antogs 1912 av probandernas farfar polisöverkonstapel Hill Jönsson, född 1888 i Frännnige (Skåne), död 1964 i Stockholm. Förekommande släktnamn: Albàn, Jesse (annars mest patronymika). Förekommande orter: Fränninge, Övraby, Vollsjö, G ==Externa länkar== [https://...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.27Om s.k. Bölja-ätter Småland (historik | redigera) ‎[574 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Jan Eric Almquist '''Publiceringsår:''' 1972 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1972:2-3, sid. 73-94 '''Beskrivning:''' Almquist redogör för några medeltida ätter med böljor eller vågor i vapnet från Småland: Bölja från Östbo som helt tillhör medeltiden samt Bölja från Västbo vars medlemmar varit häradshövdingar i Mo och Västbo härader under 1500-talet. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanst...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.26Den första magistraten i Karlskrona (historik | redigera) ‎[454 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Paul Wilstadius '''Publiceringsår:''' 1972 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1972:2-3, sid. 135-142 '''Beskrivning:''' En redogörelse för Karlskronas första magistrat på 1680-talet och deras släktförhållanden. Flera av magistratens medlemmar överflyttade från den gamla staden Ronneby. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster/slakt-och-havd/ Släkt och hävd] Kategori:Blekinge')
  • 6 februari 2024 kl. 15.25Den jordbesittande adeln i Värmland och Dalsland 1562-63 (historik | redigera) ‎[593 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Jan Eric Almquist '''Publiceringsår:''' 1973 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1973:1, sid. 159-174 '''Beskrivning:''' En komplettering till Johan Axel Almquists Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden avseende landskapen Värmland och Dalsland. Källan är frälse- och rusttjänstlängder i Kammararkivet. Antalet jordbesittande adelsmän var litet: Dalsland hade 22 och i Vär ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.22Rålin. En småländsk gästgivarsläkt med prästerligt ursprung (historik | redigera) ‎[544 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Sven Almqvist '''Publiceringsår:''' 1973 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1973:1, sid. 175-178 '''Beskrivning:''' Släkten härstammar från kyrkoherden Haquinus Svenonis i Skärstad (Kategori:Småland) vars son Jonas Håklansson (död 1683) blev länsman och gästgivare i Råby, Skärstad. Släktnamnet Rålin antogs av dennes sonsons söner i mitten av 1700-talet. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanste...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.21Organistsläkten Björling från Björseby, Rystads sn (historik | redigera) ‎[482 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Lars Lindblad '''Publiceringsår:''' 1973 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1973:1, sid. 179-192 '''Beskrivning:''' Denna släkt Björling hade sitt ursprung i Björsby i Rystads socken. Sju medlemmar blev organister/klockare i Kategori:Östergötland. Stamfadern hette Hindrich Nilsson, död 1722 i Rystad. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster/slakt-och-havd/ Släkt och hävd] Kategori:Särskilda sl...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.21Två århundraden av min antavla (historik | redigera) ‎[544 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Lennart Zielfelt '''Publiceringsår:''' 1973 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1973:2, sid. 285-321 '''Beskrivning:''' GF:s mångårige sekreterare presenterar här anor i en lite udda form. Han utgår från sina anor i femte led och följer sedan deras förfäder under 1700- och 1600-talen. Förekommande släkter: Zielfelt, Zielfelder, von Boisman, Godenius, Sylvan, Cedercrona, No ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.21Bratt af Höglunda, andra Brattsläkter och släkten Wallman (historik | redigera) ‎[457 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Gunnar Norlin '''Publiceringsår:''' 1973 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1973:3, sid. 327-335 '''Beskrivning:''' En artikel som handlar om den gamla adelsätten Bratt af Höglunda samt deras omtvistade relation till andra Bratt-släkter, bl. a. Bratt från Brattfors. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster/slakt-och-havd/ Släkt och hävd] Kategori:Särskilda släkterKategori:Adel')
  • 6 februari 2024 kl. 15.20Svenska officerare i 1700-talets Preussen (historik | redigera) ‎[534 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Alf Åberg '''Publiceringsår:''' 1973 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1973:3, sid. 349-356 '''Beskrivning:''' Artikeln innehåller en utdrag av en namnlista, publicerad av Helmut Eckert i Zeitschrift für Heereskunde XXXVI:1973 mars april. Det handlar om de svenskar som tjänstgjort i den preussiska armén under Fredrik den stores tid (1740-86). Alf Åberg har kunnat ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.20Samoas hälsominister bördig från Kalmar - farfadern utvandrade 1850 (historik | redigera) ‎[501 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Jan Thomasson '''Publiceringsår:''' 2000 '''Artikel ingår i:''' Östra Kategori:Småland 2000-12-11 s.18-19 '''Beskrivning:''' Om Gustav August Nilsson som lämnade Kalmar omkring 1850 för att bli sjöman, vid 12-13 års ålder. Exakt vad som hände fram till ankomsten till Samoa är oklart, mer än att han deltog i guldrushen i USA. Han lämnade aldrig Samoa och gifte sig med en samoans ==Externa länkar== Kategori:Emigranter/Immigran...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.19Släkten Scholander (historik | redigera) ‎[526 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Erik Scholander '''Publiceringsår:''' 1973 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1973:3, sid. 336-345 '''Beskrivning:''' <p>Släkten Scholander härstammar från bonden Torkel Nilsson i Roalövs by av Färlövs socken, Skåne, död 1710. Här sker en presentation i berättande form om släkten, framför allt om stamfadern och de äldsta generationerna.</p> ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster/slakt-och-havd/...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.19Häradshövdingen och borgmästaren i Kajana Nils Petrelius (d 1680) (historik | redigera) ‎[478 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Sven Almqvist '''Publiceringsår:''' 1974 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1974:1, sid. 1-5 '''Beskrivning:''' Artikeln har undertiteln Några anteckningar kring hans härkomst och släktförhållanden. Nils Petrelius var son till bonden Lars Persson i Perstorp, Acklinga socken och hade studerat vid Visingsö skola. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster/slakt-och-havd/ Släkt och hävd] Kategori:Biografi')
  • 6 februari 2024 kl. 15.19Släktsägen - sanning eller dikt? (historik | redigera) ‎[535 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Nils Stedt '''Publiceringsår:''' 1973 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1973:1, sid. 159-208 '''Beskrivning:''' I Släktsägen - sanning eller dikt? - redovisar min fars farbror, direktör Nils Stedt om vår släkting, lagmannen i tio häraders lagsaga, Nils Stedts möjliga delaktighet av domar mot Kita Grå och Kapten Elin samt den förbannelse som skulle drabba han efterk ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tja...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.18Släkten Keisari från Vettasjärvi (historik | redigera) ‎[591 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Erik Kuoksu '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 201-216 '''Beskrivning:''' En utredning av den ursprungligen samiska släkten Keisari från Vettasjärvi i nuvarande Gällivare sn. En gren av släkten blev 1767 nybyggare i Lainio, Jukkasjärvi sn. Bland de nu levande släkter som härstammar från denna släkt (som dog ut 1926) kan nämnas ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slakt...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.18Perukmakare i en småstad (historik | redigera) ‎[498 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Bengt Hjord, Kungsängen '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04 sid. 9-36 '''Beskrivning:''' I mitten av 1700-talet blev det högsta mode att bära peruk. Och snart blev det bråda dagar för en ny grupp av hantverkare, perukmakarna. De etablerade sig också i småstäder som Västervik. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Smål...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.18Pengarna eller livet! (historik | redigera) ‎[491 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Gunnar Ståhl, Bromma '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 37-56 '''Beskrivning:''' År 1618 dräptes en ryttare i Allbo härad i Kategori:Småland av två bröder. De dömdes till döden, men lyckades rädda livhanken genom något som liknar en ättebot, avskaffad redan på 1300-talet. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kat...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.17Charles Antoin François (historik | redigera) ‎[514 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Lisa Qviberg, Stockholm '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 57-86 '''Beskrivning:''' Personer med mörk hudfärg var under 1700- och 1800-talen ingen vanlig syn i Sverige. Men enstaka morianer fanns här, framför allt vid hovet i Stockholm, och deras ättlingar är ganska många. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Sä...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.17Hustru Kerstin i Vist och hennes fyra män (historik | redigera) ‎[512 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Henrik Mosén '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 87-120 '''Beskrivning:''' Hustru Kerstin hette en kvinna som levde i Vist i Kategori:Östergötland på 1500- talet. Hon fick barn med fyra män, och hennes eftersläkt är en ovanligt komplicerad historia. Här reds den ut. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Öster...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.16Sökandet efter en invandrarförfader (historik | redigera) ‎[558 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Stig Östenson '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 121-144 '''Beskrivning:''' För nästan femtio år sedan fick författaren veta att hans farfars morfar var född i Estland. Men den spännande forskarjakten som följde blev inte riktigt framgångsrik förrän Sovjetunionen föll 1991. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Katego...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.16Lisa Holst och familjebibeln (historik | redigera) ‎[498 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Magnus Bäckmark och Peter Jennergren '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 145-164 '''Beskrivning:''' Familjebiblar kan vara en ovärderlig källa för släktforskaren. Problemet är bara att lokalisera en bevarad bibel. För det kan behövas både en rejäl portion tur och hjälp av Internet ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Ka...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.16Släkten Christiernins danska ursprung (historik | redigera) ‎[506 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Carl-Thomas von Christierson, Köpenhamn '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 165-184 '''Beskrivning:''' Några enstaka uppgifter om släkten Christiernins ursprung i Danmark har upprepats närmast oändligt många gånger i svensk litteratur. Här får vi äntligen en kritisk granskning av dem. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] [...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.16Svenska arméofficerare i blått (historik | redigera) ‎[540 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Per Iko, Hägernäs '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 185-200 '''Beskrivning:''' Ett antal svenska arméofficerare lämnade sina trygga tjänster i Sverige i början av 1860-talet för att ta värvning och delta i det amerikanska inbördeskriget. Här får vi känna dem närmare. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:US...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.15Ätten Fot, Gjurd Fot och något om hans ättlingar (historik | redigera) ‎[520 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Göran Sparrlöf, Vadstena '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 217-254 '''Beskrivning:''' Platsen är Ydre härad i Kategori:Östergötland, tiden sent 1300-tal och 1400-tal. Här verkade en märklig man med ett märkligt namn: Gjurd Fot. Om honom och hans släkt handlar denna artikel. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kat...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.15Hattmakarsläkten Schmidt i Falun (historik | redigera) ‎[470 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Ronny Norberg, Gävle '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 255-302 '''Beskrivning:''' Hattmakaren Petter Schmidt hade av allt att döma sitt ursprung i Tyskland, själv verkade han i Dalarna och två av sönerna emigrerade i början av 1720-talet till Amerika. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Särskilda släkter')
  • 6 februari 2024 kl. 15.15Två visor och en man (historik | redigera) ‎[422 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Ulrika Andersson, Lund '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 303-324 '''Beskrivning:''' Ett par enkla festvisor handlar om Köpingebro arbetarkommun och Stora Köpinge kommunalfullmäktige står här i centrum. Året är 1930. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Skåne')
  • 6 februari 2024 kl. 15.14Trolldomsprocesser i Småland under tidigt 1600-tal (historik | redigera) ‎[488 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Gunnar Ståhl, Bromma '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 325-332 '''Beskrivning:''' Trolldomsprocesser och häxbränning hör 1600-talet till. Men långt ifrån alla utpekade häxor dömdes. Också på den tiden kunde sans och förnuft råda i tingssalarna. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:SmålandKategori:Juridi...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.14Kalmarsläkten Kreuger (historik | redigera) ‎[498 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Ernst E. Areen '''Publiceringsår:''' 1930 '''Artikel ingår i:''' Ivar Kreuger tillägnas dessa studier och minnen på hans 50-årsdag den 2 mars 1930 av Vänner '''Beskrivning:''' I denna bok ingår också ett kapitel av Waldemar Swahn: Ivar Kreugers släkt och födelsestad, anteckningar och minnen från hans förfäders tid och från hans egen ungdom. Dessutom flera artiklar om Ivar Kreuger av olika författare ==Externa länkar== Kategor...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.13Skandinavisk utvandring till Sydafrika (historik | redigera) ‎[291 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Kristian Hvidt '''Publiceringsår:''' 1997 '''Artikel ingår i:''' Nordisk Tidskrift för vetenskap, konst och industri utgiven av Letterstedtska föreningen / 1997 / häfte 5-6 / sid 437-444 '''Beskrivning:''' ==Externa länkar== Kategori:Emigranter/Immigranter')
  • 6 februari 2024 kl. 15.12Kalmar-expedition till Sydafrika (historik | redigera) ‎[341 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Jan Jutefors '''Publiceringsår:''' 2003 '''Artikel ingår i:''' Medlemsblad för DIS-Kategori:Småland / 2003 / Nr 2 / sid 10-14 '''Beskrivning:''' Forssmanska expeditionen med fregatten Octavia 1863. Artikeln handlar om svenska utvandrare till Transvaal i Sydafrika. ==Externa länkar== Kategori:Emigranter/Immigranter')
  • 6 februari 2024 kl. 15.12Arvid i Godås (historik | redigera) ‎[354 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Om en gård i Eskilsäter och en värmlänning som blev präst långt hemifrån '''Författare:''' Sven U Johansson '''Publiceringsår:''' 2002 '''Artikel ingår i:''' VärmlandsAnor 2002:4 '''Beskrivning:''' Om Arvid i Godås, Eskilsäter, Värmland och släkten Govinius ==Externa länkar== Kategori:VärmlandKategori:Särskilda släkter')
  • 6 februari 2024 kl. 15.11Våra första fotografer i Simrishamn (historik | redigera) ‎[527 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Malte Mårtensson '''Publiceringsår:''' 0 '''Artikel ingår i:''' Österlen 1999, årsbok från den samlade hembygdsrörelsen på Österlen, sid. 31-36 '''Beskrivning:''' Fotograferna som nämns: C.G. Nordström, född 1807 i Malmö. Hilma Ehrnberg, född 1834 i Simrishamn, död 1879 i Simrishamn. N.G. Plymouth, i Simrishamn 1869-71. Olof Fredrik Hagman, född i Östraby 1833, lämnade Simrishamn hösten 1896. Johan Winquist. Karl O ==Externa l...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.11Elisabet Larsdotter i Harmånger (historik | redigera) ‎[500 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Lars Nylander '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 9-24 '''Beskrivning:''' Om flertalet kvinnor som levde i 1600-talets Sverige vet vi inte mycket. Men prästdottern Elisabet Larsdotter kan vi komma mycket nära. Anledningen: Hon hade fött barn i lönndom. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:HälsinglandKategori:Kvin...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.10En Schartau i Billingsfors (historik | redigera) ‎[500 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Berit Fjellman '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 25-32 '''Beskrivning:''' Skånskan Johanna Maria Schartau blev prästfru vid bruket i Billingsfors i Dalsland. När hon och maken dog unga och efterlämnade fem barn, fick barnens faddrar träda in och ta sitt ansvar. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:DalslandKateg...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.10Biologisk mor eller styvmor. Fallet Maria Fiorin och Sara Dryandra (historik | redigera) ‎[500 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Göran Sparrlöf '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 33-44 '''Beskrivning:''' Kontraktsprosten Magnus Fiorin i Tolg i Kategori:Småland avled 1712 och efterlämnade flera barn i två giften. Men att reda ut i vilket gifte dottern Maria var född visade sig vara en spännande utmaning. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kateg...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.10Det läste jag i tidningen! (historik | redigera) ‎[510 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Elisabeth Thorsell '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 45-62 '''Beskrivning:''' Äldre dagstidningar är en underskattad källa för släktforskaren. Det gäller också för den som söker emigranter. Här får vi exempel på vilken guldgruva svenskamerikanska tidningar kan vara. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Emigr...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.09Den rätta platsen för Linköpings blodbad (historik | redigera) ‎[516 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Dag M. Hermfelt '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 63-98 '''Beskrivning:''' Den 20 mars år 1600 avrättades fyra riksråd och en hög officer i Linköpings blodbad. Men var i staden avrättningarna skedde är omdiskuterat. Här framläggs nya rön - som kanske slutgiltigt löser gåtan. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kateg...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.09Gud till ära och hemstaden till åminnelse (historik | redigera) ‎[483 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Jan-Åke Holmbring '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 99-106 '''Beskrivning:''' Volrath Tham var en framgångsrik köpman i 1600-talets Göteborg, född i staden Landsberg i Sachsen. Sin barndoms kyrka hjälpa han på äldre dagar genom flera frikostiga donationer. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:TysklandKategor...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.09Gårdveda sockens sexmän 1664-67, deras släkter och gårdar (historik | redigera) ‎[486 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Stig Östenson '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 107-162 '''Beskrivning:''' Att reda ut bondesläkter före kyrkböckernas tid är tidsödande och svårt, ibland omöjligt. Här presenteras en grundlig och framgångsrik forskning rörande flera bondesläkter i småländska Gårdveda. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.08Amiralitetsrådet Hans Clercks anteckningar (historik | redigera) ‎[492 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Claes Virestedt '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 163-172 '''Beskrivning:''' I en gammal bok - en världshistoria från 1600-talet - som hittades i ett antikvariat, fanns något verkligt spännande. Personliga anteckningar om familj och karriär, gjorda av en av stormaktstidens militärer. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Ka...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.08Släkt- och äktenskapsband inom prästeståndet 1642-1686 (historik | redigera) ‎[480 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Cecilia Ihse '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 173-196 '''Beskrivning:''' Riksdagarna på 1600-talet var inte bara en politisk arena där viktiga beslut fattades, utan också en social plattform där makt kunde byggas, inte minst genom olika släktskapsband. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:PrästerKategori:Histo...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.08Släkten Paulin från Markaryd (historik | redigera) ‎[481 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Sven Wallerstedt och Alan Dufberg '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 197-228 '''Beskrivning:''' Det finns flera släkter med namnet Paulin. Den här leder sitt ursprung tillbaka till kyrkoherden i Markaryd, Paulus Erici, död 1634. Här presenteras släktens äldre led. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Särskilda slä...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.07Släkten Pagrotsky i Polen, Sverige och USA (historik | redigera) ‎[522 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Carl Henrik Carlsson '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 229-240 '''Beskrivning:''' Bland de första judarna som bosatte sig i Karlstad fanns tre bröder Pagrotsky, ditflyttade i slutet av 1860-talet. Numera är namnet välkänt i Sverige tack vare deras släkting, statsrådet Leif Pagrotsky. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] K...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.07Ätten Hillebard (historik | redigera) ‎[427 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Pontus Möller '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 241-252 '''Beskrivning:''' Adliga ätten Hillebard har en trasslig genealogi, som varit svår att bringa reda i. Här presenteras nya rön om hur släktens medlemmar hänger samman. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Adel')
  • 6 februari 2024 kl. 15.07Vem var fru Catherine Magnusdotter 1386? (historik | redigera) ‎[493 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Hans Gillingstam '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 253-256 '''Beskrivning:''' Fru Catherine Magnusdotter tilldömdes 1386 en laxfors i Torneå socken i Norrbotten. Men vem var kvinnan som blev ägare till detta laxfiske? Och vilken bindning hade hon till Norrbotten? ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:NorrbottenKat...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.06Käringarna i gamla Vinsarp (historik | redigera) ‎[533 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Kaj Janzon '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 257-268 '''Beskrivning:''' På 1430-talet fanns en motsträvig klosternovis, Nanne Kärling i Varnhem, som inte alls gillade klosterlivet och till slut frigavs. Här får vi veta mer om hans släkt, den västgötska frälseätten Kärling. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.06Märta Cajsa, Per och Jonas. Ett triangeldrama i 1800-talets Jämtland (historik | redigera) ‎[530 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Bernhard Granholm '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 269-298 '''Beskrivning:''' Bondhustrun Märta Cajsa Olofsdotter i Ragunda var inte den underdåniga kvinnan som historien lär oss hon borde ha varit. För henne slutade det i tragedi, dömd till tio års allmänt arbete på fästning. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kateg...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.05Bohusläningarna och 1905 (historik | redigera) ‎[503 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' J.O.Rune Hasslöf '''Publiceringsår:''' 2005 '''Artikel ingår i:''' Kategori:Bohusläningarna 1-2/2005 sid 29-32 '''Beskrivning:''' Artikeln sammanfattar de militära händelserna i Kategori:Bohuslän det första halvåret 1905. Kategori:Bohusläns Regementes kamratförenings medlemsblad Kategori:Bohusläningarna finns hos Kategori:Bohusläns Försvarsmuseum i Uddevalla ==Externa länkar== Kategori:BohuslänKategori:...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.05Bohusläningarna vid gränsen 1905 (historik | redigera) ‎[480 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' J.O.Rune Hasslöf '''Publiceringsår:''' 2005 '''Artikel ingår i:''' Kategori:Bohusläningarna 3-4/2005 sid 31-33 '''Beskrivning:''' Beskriver de fortsatta gränsbevakningen, planeringen och förberedelserna för anfall i väster under augusti-september 1905. Medlemsbladet Kategori:Bohusläningarna finns vid Kategori:Bohusläns Försvarsmuseum i Uddevalla. ==Externa länkar== Kategori:BohuslänKategori:Krigs-och militärhisto...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.04Bohusläningarna vid gränsen 1905 II (historik | redigera) ‎[485 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' J. O. Rune Hasslöf '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Kategori:Bohusläningarna 1-2/2006 sid 31-34 '''Beskrivning:''' Beskriver order och åtgärder vid Kategori:Bohusläns regemente under de föregivna regementsövningarna - beredskapstjänstgöringen - augusti och september 1905. Förhandlingskrisen i Karlstad gav följdverkningar vid regementet. ==Externa länkar== Kategori:BohuslänKategori:Krigs-och militär...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.04Straffet offentligen ske på hans bild och efterliknelse (historik | redigera) ‎[321 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Gunnel Hedberg '''Publiceringsår:''' 1998 '''Artikel ingår i:''' Rig 1998 (81) s. 16-27 '''Beskrivning:''' Uppsatsen behandlar seden av avräta (hänga eller bränna etc) en docka, inte ovanligt idag i t.ex demonstrationer. Denna sed har gamla rötter. ==Externa länkar== Kategori:Folkliv')
  • 6 februari 2024 kl. 15.04Bårprövningen i Sverige (historik | redigera) ‎[464 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Gunnel Hedberg '''Publiceringsår:''' 1969 '''Artikel ingår i:''' Rättshistoriska studier 1969 '''Beskrivning:''' När brist på bevis fanns mot en misstänkt mördare, lät man denne gå fram till liket, lägga handen på det och se om liket blödde. Då befanns den misste skyldig till dådet. När ingen misstänkt fanns, kunde hela byn få gå förbi liket och lägga sin hand på de ==Externa länkar== Kategori:Rättshistoria')
  • 6 februari 2024 kl. 15.03Slå sig för munnen och böta läppagäld (historik | redigera) ‎[459 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Gunnel Hedberg '''Publiceringsår:''' 1974 '''Artikel ingår i:''' Rättshistoriska studier 1974 '''Beskrivning:''' Redan i medeltida lagstiftning fanns bestämmelser om att den som talat illa om någon fick som straff inför rätten slå sig för munnen och gå baklänges ut ur rättssalen. En variant på detta var vanlig under 1600-talet när en som förtalat fick böta (och bote ==Externa länkar== Kategori:Rättshistoria')
  • 6 februari 2024 kl. 15.03Hafva för gäld rymt. Kromolitografins genesis och Salmsons epilog i Sverige (historik | redigera) ‎[520 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Gunnel Hedberg '''Publiceringsår:''' 2007 '''Artikel ingår i:''' Bokhistorier. Festskrift till Per S. Ridderstad. Stockholm 2007 '''Beskrivning:''' Litografen Axel Johan Salmson flydde 1862 från att ställas inför rätta för sina usla affärer. Han dömdes till skamstraff och fästningsstraff. I Amerika verkade han som porträttlitograf. Artikeln handlar om rättegången, samt om de projekt som ledde fram ti ==Externa länkar== Kategori:...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.02Doktor Christofer Carlanders sjukjournaler (historik | redigera) ‎[543 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Gudrun Nyberg '''Publiceringsår:''' 2007 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -07 sid. 9-18 '''Beskrivning:''' Från 1793 till 1814 förde läkaren Christofer Carlander noggranna journaler över sina patienter i Göteborg. Ett unikt källmaterial som inte bara berättar om sjukdomar och död utan också om liv och leverne. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategor...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.01"Hyvä Maunu Martinpoika" och hans släktkrets (historik | redigera) ‎[512 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Erik Kuoksu '''Publiceringsår:''' 2007 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -07 sid. 19-38 '''Beskrivning:''' Måns Mårtensson Karesuando var den mest framgångsrike av 1600-talets nybyggare i Torne lappmark. Ättlingarna behöll i ett par generationer en nästan oomstridd ledarställning bland Enontekis nybyggare. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Lappl...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.01Att komplettera en halländsk mantalslängd (historik | redigera) ‎[533 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Andreas Karlsson & Anna Karlsson '''Publiceringsår:''' 2007 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -07 sid. 39-50 '''Beskrivning:''' Trettioåriga kriget rasar i Europa. Men i Rolfstorp och Grimeton i Halland har man andra bekymmer, med den nya prästen. Protokollen från rättegången som följer är synnerligen givande för släktforskaren. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.00Australiensvenskar på västfronten under första världskriget (historik | redigera) ‎[569 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Åke Adolfsson '''Publiceringsår:''' 2007 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -07 sid. 51-86 '''Beskrivning:''' Det är snart tvåhundra år sedan Sverige befann sig i krig. Men svenskar har ändå deltagit i åtskilliga. Här får vi möta dem som stupade i Frankrike under första världskriget som stridande för - Australien. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] K...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.00Adliga ätten Dufva än en gång (historik | redigera) ‎[488 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Nils Fredrik Beerståhl '''Publiceringsår:''' 2007 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -07 sid. 87-92 '''Beskrivning:''' En utförlig levnadsbeskrivning över en nästan nittioårig kvinna i dödboken för Kinne- Vedums socken i Kategori:Västergötland kastar nytt ljus över adliga ätten Dufva. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:VästergötlandKa...')
  • 6 februari 2024 kl. 14.59Juveler, konst och tröga betalare (historik | redigera) ‎[502 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Stefan A. Nilsson '''Publiceringsår:''' 2007 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -07 sid. 93-134 '''Beskrivning:''' Att släkten Cletcher kom till Sverige har med de sköna konsterna att göra. Juveler och dyra tavlor. En bror dog bitter, medan en annan fann sig väl tillrätta i det nya landet som handelsman och bruksägare. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kat...')
  • 6 februari 2024 kl. 14.55Rika och fattiga i 1500-talets (historik | redigera) ‎[533 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Peter Sjölund '''Publiceringsår:''' 2007 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -07 sid. 135-150 '''Beskrivning:''' Sverige förlorade Älvsborgs fästning vid Göteborg till danskarna. Resultatet blev - för historiker och släktforskare - en utförlig skattelängd från 1571 som kan avslöja mycket mer om livet i Sverige än vi anar. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok...')
  • 6 februari 2024 kl. 14.55En driftig mamsell i Fjällbacka på 1830-talet (historik | redigera) ‎[533 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Inger Rudberg '''Publiceringsår:''' 2007 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -07, sid. 151-160 '''Beskrivning:''' Johanna Hammar (1794-1834) slog sig ner i Fjällbacka i Kategori:Bohuslän och startade det lilla fiskarsamhällets första handelsbod. En driftig kvinna som varit bortglömd i Fjällbackas historia - tills nu. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Ka...')
  • 6 februari 2024 kl. 14.54En ny gren av ätten Lagerbielke (historik | redigera) ‎[441 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Martin Sunnqvist '''Publiceringsår:''' 2007 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -07 sid. 207-216 '''Beskrivning:''' Adliga ätten Lagerbielke dog ut 1937. Men en ny släktgren upptäcktes och sedan 2002 är ätten återupplivad av riddarhuset. Här presenteras den nya släktgrenen. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Adel')
  • 6 februari 2024 kl. 14.48Christer Posse i Kongo 1883-86 (historik | redigera) ‎[517 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Lillian Mattisson '''Publiceringsår:''' 2007 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -07 sid. 257-262 '''Beskrivning:''' Greve Christer Posse var tjugofem år när han begav sig till Kongo i Afrika, brutalt koloniserat av kung Leopold av Belgien. Vad han upplevde av orättvisor och bedrägligheter bekom honom illa. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Emigrante...')