Nya sidor

Hoppa till navigering Hoppa till sök
Nya sidor
Dölj registrerade användare | Dölj robotar | Visa omdirigeringar
(nyaste | äldsta) Visa (20 nyare | ) (20 | 50 | 100 | 250 | 500)
  • 6 mars 2024 kl. 13.30Nybrokunskap.se (historik | redigera) ‎[127 byte]Nybrokunskap (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Nybrokunskap.se samlar allt möjligt vetande om Nybro och Nybro kommuns geografiska område. Alla kan bidra med sina kunskaper.')
  • 6 februari 2024 kl. 15.43Släkten Anckarström från Kungälv och dess samband med Bohussläkten Ström (historik | redigera) ‎[484 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Pontus Möller '''Publiceringsår:''' 1957 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1957:3, sid. 293-323 '''Beskrivning:''' Denna släkt härstammar från en Tormo Claussen, handlande, skeppare och skeppsredare i Kungälv, död 1704. Den behandlas här i tabellform. En son kallade sig Ancherström. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster/slakt-och-havd/ Släkt och hävd] Kategori:BohuslänKategori:Särskilda s...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.42Hjärtekrossaren från Slätthög (historik | redigera) ‎[512 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Gunnar Ståhl, Bromma '''Publiceringsår:''' 2003 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2003, sid. 9-36 '''Beskrivning:''' Några berättelser om passion, heder och skam i 1600-talets Kategori:Småland. Johan Enhenning var en man med osedvanlig dragningskraft på kvinnor, dessutom skröt han gärna om sina erövringar. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.42Ge aldrig upp! (historik | redigera) ‎[515 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Lennart Parknäs, Möklinta '''Publiceringsår:''' 2003 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2003, sid. 37-48 '''Beskrivning:''' Har du gamla bilder hemma? Ta fram dem och skriv namn på personerna på baksidan! Vet du inte vem de föreställer? Försök ta reda på det! Också de mest svårlösta gåtorna kan oväntat få sin lösning. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbo...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.42Syskonen Faltins härstamning (historik | redigera) ‎[481 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Bo Lindwall, Vadstena '''Publiceringsår:''' 2003 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2003, sid. 49-98 '''Beskrivning:''' Att kartlägga resandesläkter är ofta en verklig utmaning. Här presenteras en antavla för syskonen Faltin, födda i mitten av 1800-talet och barn till en kringresande djurläkare och valackare. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Res...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.42En blixtrande historia (historik | redigera) ‎[520 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Magnus Bäckmark, Täby '''Publiceringsår:''' 2003 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2003, sid. 99-118 '''Beskrivning:''' Inom den jämtländska släkten Blix - ovanligt vittutgrenad med både adliga och icke adliga grenar - har många släktmedlemmar fört en åskvigg i sitt vapen. Men vad är egentligen en åskvigg? ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.41Tyska smeder (historik | redigera) ‎[473 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Ulf Berggren, Spånga '''Publiceringsår:''' 2003 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2003, sid. 119-124 '''Beskrivning:''' Att det på 1600-talet invandrade många vallonska smeder känner de flesta släktforskare till. Men att det också kom minst lika många tyska smeder är mindre känt. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:SmederKategori:Tyskland')
  • 6 februari 2024 kl. 15.41Militära källor vid landsarkiven (historik | redigera) ‎[520 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Christer Johansson, Göteborg '''Publiceringsår:''' 2003 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2003, sid. 125-130 '''Beskrivning:''' Den som söker upplysningar om sina militära förfäder vänder sig gärna - helt korrekt - till Krigsarkivet. Men det är lätt att glömma bort att militära källor också finns i exempelvis landsarkiven. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas års...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.41Svenska krigsfångar i Frankrike 1812-1814 (historik | redigera) ‎[503 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Urban Windahl, Sturefors '''Publiceringsår:''' 2003 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2003, sid. 131-160 '''Beskrivning:''' Under Napoleonkrigens turbulenta tid i början av 1800-talet, hamnade en del svenska militärer i fångenskap i Frankrike. Där kom de bland annat att tillbringa ett år i den lilla staden Blois. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.40Utväxlade soldater 1719 (historik | redigera) ‎[535 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Elisabeth Thorsell, Järfälla '''Publiceringsår:''' 2003 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2003, sid. 161-172 '''Beskrivning:''' De så kallade landsboksverifikationerna är en verklig guldgruva för släktforskare. Exempelvis kan man där hitta uppgifter om soldater som återkom från fångenskap under Karl XII:s krig. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Katego...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.40Livgrenadjären i krig, fångenskap och fred (historik | redigera) ‎[515 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Gösta Nordén, Solna '''Publiceringsår:''' 2003 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2003, sid. 173-188 '''Beskrivning:''' Livgrenadjären Lars Rudberg (född 1778) kommenderades 1805 ut i krig och hamnade till slut som krigsfånge i Frankrike. Vi känner hans öden och upplevelser tack vare hans dagbok. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Krigs-och milit...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.40Dråpet på Anders Gustav Persson från Askmanstorp (historik | redigera) ‎[515 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Siv Johansson, Sköllersta '''Publiceringsår:''' 2003 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2003, sid. 189-198 '''Beskrivning:''' Det är mitt i högsommaren 1870, en man kommer vandrande på vägen mot Askersund. Detta är upptakten till flera brutala överfall som senare rubriceras som två våldtäktsförsök och ett dråp. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kate...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.39Äktenskapsförordsprotokoll - ett okänt källmaterial (historik | redigera) ‎[501 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Carin Bringegård, Växjö '''Publiceringsår:''' 2003 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2003, sid. 199-210 '''Beskrivning:''' Förhållandet mellan äkta makar är när det gäller egendom sedan länge noga reglerat i lag. Men det har också länge funnits möjlighet till egna lösningar, exempelvis genom äktenskapsförord. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Ka...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.39Tavlor, initialer och gravhällar (historik | redigera) ‎[485 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Lars Nylander, Bromma '''Publiceringsår:''' 2003 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2003, sid. 211-220 '''Beskrivning:''' I kyrkorna finns ofta inventarier som ruvar på personhistoriska upplysningar. Det kan vara gamla epitafier över präster eller ljuskronor och oblatskålar. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Gravvårdar/KyrkogårdarKategori:Kyrko...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.38Vem var det "oäkta" barnets far? (historik | redigera) ‎[476 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Stig Carlsson, Göteborg '''Publiceringsår:''' 2003 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2003, sid. 221-232 '''Beskrivning:''' Så kallade oäkta barn, alltså barn födda utom äktenskapet, är en av släktforskarens stora fasor. Men det finns hopp: Genom att lusläsa domböckerna kan många fäder avslöjas. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Oäkta barn')
  • 6 februari 2024 kl. 15.38Nämndemannen Sven Månsson Holmström (historik | redigera) ‎[479 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Jan-Åke Holmbring, Linköping '''Publiceringsår:''' 2003 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2003, sid. 233-292 '''Beskrivning:''' Här får vi följa en småländsk bonde i Nävelsjö socken från vaggan till graven. Ett exempel på vad källorna kan berätta om en helt vanlig odalman, verksam för 250 år sedan. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Biogra...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.38Några anteckningar om Elias Sehlstedts släkt (historik | redigera) ‎[486 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Pontus Möller, Solna '''Publiceringsår:''' 2003 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2003, sid. 293-302 '''Beskrivning:''' Skalden och konstnären Elias Sehlstedts (1808-74) släkt har sina rötter i Kategori:Ångermanland. Själv har han inga ättlingar i dag, men från hans halvsyster härstammar många. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Särskilda...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.38Svinfot-släkter i Sverige (historik | redigera) ‎[452 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Thomas Sverker, Borås '''Publiceringsår:''' 2003 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2003, sid. 303-330 '''Beskrivning:''' Det speciella namnet Svinfot användes av en del personer i 1500- och 1600-talets Sverige. Men hur hänger de genealogiskt samman? Eller gör de inte det? ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Särskilda släkter')
  • 6 februari 2024 kl. 15.37Släkten Pihl i Finland (historik | redigera) ‎[484 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Håkan Skogsjö, Mariehamn '''Publiceringsår:''' 2003 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2003, sid. 331-336 '''Beskrivning:''' En tvåhundra år gammal, handritad släkttavla, påträffad i Blekinge läns museums arkiv, kastar nytt ljus över ett svårlöst genealogiskt problem i Finland. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:FinlandKategori:Särskilda s...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.37Hanewad-släkten från Peder Birgersson (historik | redigera) ‎[577 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Erik H. Berglöf '''Publiceringsår:''' 1952 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1952:1 sid. 5-33 '''Beskrivning:''' Författaren redogör för en släkt från Hanewad i Björksta socken, Västmanland. Stamfadern Peder Birgersson, död ca 1570 var skattebonde och bergsman vid Sala gruva. Sonsonen Jonas Esbjörnsson hade i sin tur en sonson Erik Biörkman som blev stamfader för en ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och...')
(nyaste | äldsta) Visa (20 nyare | ) (20 | 50 | 100 | 250 | 500)