Nya sidor

Nya sidor
Dölj registrerade användare | Dölj robotar | Dölj omdirigeringar
(nyaste | äldsta) Visa ( | ) (20 | 50 | 100 | 250 | 500)
  • 6 februari 2024 kl. 15.15Hattmakarsläkten Schmidt i Falun (historik | redigera) ‎[470 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Ronny Norberg, Gävle '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 255-302 '''Beskrivning:''' Hattmakaren Petter Schmidt hade av allt att döma sitt ursprung i Tyskland, själv verkade han i Dalarna och två av sönerna emigrerade i början av 1720-talet till Amerika. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Särskilda släkter')
  • 6 februari 2024 kl. 15.15Två visor och en man (historik | redigera) ‎[422 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Ulrika Andersson, Lund '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 303-324 '''Beskrivning:''' Ett par enkla festvisor handlar om Köpingebro arbetarkommun och Stora Köpinge kommunalfullmäktige står här i centrum. Året är 1930. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Skåne')
  • 6 februari 2024 kl. 15.14Trolldomsprocesser i Småland under tidigt 1600-tal (historik | redigera) ‎[488 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Gunnar Ståhl, Bromma '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 325-332 '''Beskrivning:''' Trolldomsprocesser och häxbränning hör 1600-talet till. Men långt ifrån alla utpekade häxor dömdes. Också på den tiden kunde sans och förnuft råda i tingssalarna. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:SmålandKategori:Juridi...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.14Kalmarsläkten Kreuger (historik | redigera) ‎[498 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Ernst E. Areen '''Publiceringsår:''' 1930 '''Artikel ingår i:''' Ivar Kreuger tillägnas dessa studier och minnen på hans 50-årsdag den 2 mars 1930 av Vänner '''Beskrivning:''' I denna bok ingår också ett kapitel av Waldemar Swahn: Ivar Kreugers släkt och födelsestad, anteckningar och minnen från hans förfäders tid och från hans egen ungdom. Dessutom flera artiklar om Ivar Kreuger av olika författare ==Externa länkar== Kategor...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.13Skandinavisk utvandring till Sydafrika (historik | redigera) ‎[291 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Kristian Hvidt '''Publiceringsår:''' 1997 '''Artikel ingår i:''' Nordisk Tidskrift för vetenskap, konst och industri utgiven av Letterstedtska föreningen / 1997 / häfte 5-6 / sid 437-444 '''Beskrivning:''' ==Externa länkar== Kategori:Emigranter/Immigranter')
  • 6 februari 2024 kl. 15.12Kalmar-expedition till Sydafrika (historik | redigera) ‎[341 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Jan Jutefors '''Publiceringsår:''' 2003 '''Artikel ingår i:''' Medlemsblad för DIS-Kategori:Småland / 2003 / Nr 2 / sid 10-14 '''Beskrivning:''' Forssmanska expeditionen med fregatten Octavia 1863. Artikeln handlar om svenska utvandrare till Transvaal i Sydafrika. ==Externa länkar== Kategori:Emigranter/Immigranter')
  • 6 februari 2024 kl. 15.12Arvid i Godås (historik | redigera) ‎[354 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Om en gård i Eskilsäter och en värmlänning som blev präst långt hemifrån '''Författare:''' Sven U Johansson '''Publiceringsår:''' 2002 '''Artikel ingår i:''' VärmlandsAnor 2002:4 '''Beskrivning:''' Om Arvid i Godås, Eskilsäter, Värmland och släkten Govinius ==Externa länkar== Kategori:VärmlandKategori:Särskilda släkter')
  • 6 februari 2024 kl. 15.11Våra första fotografer i Simrishamn (historik | redigera) ‎[527 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Malte Mårtensson '''Publiceringsår:''' 0 '''Artikel ingår i:''' Österlen 1999, årsbok från den samlade hembygdsrörelsen på Österlen, sid. 31-36 '''Beskrivning:''' Fotograferna som nämns: C.G. Nordström, född 1807 i Malmö. Hilma Ehrnberg, född 1834 i Simrishamn, död 1879 i Simrishamn. N.G. Plymouth, i Simrishamn 1869-71. Olof Fredrik Hagman, född i Östraby 1833, lämnade Simrishamn hösten 1896. Johan Winquist. Karl O ==Externa l...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.11Elisabet Larsdotter i Harmånger (historik | redigera) ‎[500 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Lars Nylander '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 9-24 '''Beskrivning:''' Om flertalet kvinnor som levde i 1600-talets Sverige vet vi inte mycket. Men prästdottern Elisabet Larsdotter kan vi komma mycket nära. Anledningen: Hon hade fött barn i lönndom. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:HälsinglandKategori:Kvin...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.10En Schartau i Billingsfors (historik | redigera) ‎[500 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Berit Fjellman '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 25-32 '''Beskrivning:''' Skånskan Johanna Maria Schartau blev prästfru vid bruket i Billingsfors i Dalsland. När hon och maken dog unga och efterlämnade fem barn, fick barnens faddrar träda in och ta sitt ansvar. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:DalslandKateg...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.10Biologisk mor eller styvmor. Fallet Maria Fiorin och Sara Dryandra (historik | redigera) ‎[500 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Göran Sparrlöf '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 33-44 '''Beskrivning:''' Kontraktsprosten Magnus Fiorin i Tolg i Kategori:Småland avled 1712 och efterlämnade flera barn i två giften. Men att reda ut i vilket gifte dottern Maria var född visade sig vara en spännande utmaning. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kateg...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.10Det läste jag i tidningen! (historik | redigera) ‎[510 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Elisabeth Thorsell '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 45-62 '''Beskrivning:''' Äldre dagstidningar är en underskattad källa för släktforskaren. Det gäller också för den som söker emigranter. Här får vi exempel på vilken guldgruva svenskamerikanska tidningar kan vara. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Emigr...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.09Den rätta platsen för Linköpings blodbad (historik | redigera) ‎[516 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Dag M. Hermfelt '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 63-98 '''Beskrivning:''' Den 20 mars år 1600 avrättades fyra riksråd och en hög officer i Linköpings blodbad. Men var i staden avrättningarna skedde är omdiskuterat. Här framläggs nya rön - som kanske slutgiltigt löser gåtan. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kateg...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.09Gud till ära och hemstaden till åminnelse (historik | redigera) ‎[483 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Jan-Åke Holmbring '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 99-106 '''Beskrivning:''' Volrath Tham var en framgångsrik köpman i 1600-talets Göteborg, född i staden Landsberg i Sachsen. Sin barndoms kyrka hjälpa han på äldre dagar genom flera frikostiga donationer. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:TysklandKategor...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.09Gårdveda sockens sexmän 1664-67, deras släkter och gårdar (historik | redigera) ‎[486 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Stig Östenson '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 107-162 '''Beskrivning:''' Att reda ut bondesläkter före kyrkböckernas tid är tidsödande och svårt, ibland omöjligt. Här presenteras en grundlig och framgångsrik forskning rörande flera bondesläkter i småländska Gårdveda. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.08Amiralitetsrådet Hans Clercks anteckningar (historik | redigera) ‎[492 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Claes Virestedt '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 163-172 '''Beskrivning:''' I en gammal bok - en världshistoria från 1600-talet - som hittades i ett antikvariat, fanns något verkligt spännande. Personliga anteckningar om familj och karriär, gjorda av en av stormaktstidens militärer. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Ka...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.08Släkt- och äktenskapsband inom prästeståndet 1642-1686 (historik | redigera) ‎[480 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Cecilia Ihse '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 173-196 '''Beskrivning:''' Riksdagarna på 1600-talet var inte bara en politisk arena där viktiga beslut fattades, utan också en social plattform där makt kunde byggas, inte minst genom olika släktskapsband. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:PrästerKategori:Histo...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.08Släkten Paulin från Markaryd (historik | redigera) ‎[481 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Sven Wallerstedt och Alan Dufberg '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 197-228 '''Beskrivning:''' Det finns flera släkter med namnet Paulin. Den här leder sitt ursprung tillbaka till kyrkoherden i Markaryd, Paulus Erici, död 1634. Här presenteras släktens äldre led. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Särskilda slä...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.07Släkten Pagrotsky i Polen, Sverige och USA (historik | redigera) ‎[522 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Carl Henrik Carlsson '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 229-240 '''Beskrivning:''' Bland de första judarna som bosatte sig i Karlstad fanns tre bröder Pagrotsky, ditflyttade i slutet av 1860-talet. Numera är namnet välkänt i Sverige tack vare deras släkting, statsrådet Leif Pagrotsky. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] K...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.07Ätten Hillebard (historik | redigera) ‎[427 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Pontus Möller '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 241-252 '''Beskrivning:''' Adliga ätten Hillebard har en trasslig genealogi, som varit svår att bringa reda i. Här presenteras nya rön om hur släktens medlemmar hänger samman. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Adel')
(nyaste | äldsta) Visa ( | ) (20 | 50 | 100 | 250 | 500)