Nya sidor

(nyaste | äldsta) Visa (50 nyare | 50 äldre) (20 | 50 | 100 | 250 | 500)

• 6 februari 2024 kl. 15.18 ‎Släkten Keisari från Vettasjärvi (historik | redigera) ‎[591 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Erik Kuoksu '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 201-216 '''Beskrivning:''' En utredning av den ursprungligen samiska släkten Keisari från Vettasjärvi i nuvarande Gällivare sn. En gren av släkten blev 1767 nybyggare i Lainio, Jukkasjärvi sn. Bland de nu levande släkter som härstammar från denna släkt (som dog ut 1926) kan nämnas ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slakt...')
• 6 februari 2024 kl. 15.18 ‎Perukmakare i en småstad (historik | redigera) ‎[498 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Bengt Hjord, Kungsängen '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04 sid. 9-36 '''Beskrivning:''' I mitten av 1700-talet blev det högsta mode att bära peruk. Och snart blev det bråda dagar för en ny grupp av hantverkare, perukmakarna. De etablerade sig också i småstäder som Västervik. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Smål...')
• 6 februari 2024 kl. 15.18 ‎Pengarna eller livet! (historik | redigera) ‎[491 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Gunnar Ståhl, Bromma '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 37-56 '''Beskrivning:''' År 1618 dräptes en ryttare i Allbo härad i Kategori:Småland av två bröder. De dömdes till döden, men lyckades rädda livhanken genom något som liknar en ättebot, avskaffad redan på 1300-talet. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kat...')
• 6 februari 2024 kl. 15.17 ‎Charles Antoin François (historik | redigera) ‎[514 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Lisa Qviberg, Stockholm '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 57-86 '''Beskrivning:''' Personer med mörk hudfärg var under 1700- och 1800-talen ingen vanlig syn i Sverige. Men enstaka morianer fanns här, framför allt vid hovet i Stockholm, och deras ättlingar är ganska många. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Sä...')
• 6 februari 2024 kl. 15.17 ‎Hustru Kerstin i Vist och hennes fyra män (historik | redigera) ‎[512 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Henrik Mosén '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 87-120 '''Beskrivning:''' Hustru Kerstin hette en kvinna som levde i Vist i Kategori:Östergötland på 1500- talet. Hon fick barn med fyra män, och hennes eftersläkt är en ovanligt komplicerad historia. Här reds den ut. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Öster...')
• 6 februari 2024 kl. 15.16 ‎Sökandet efter en invandrarförfader (historik | redigera) ‎[558 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Stig Östenson '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 121-144 '''Beskrivning:''' För nästan femtio år sedan fick författaren veta att hans farfars morfar var född i Estland. Men den spännande forskarjakten som följde blev inte riktigt framgångsrik förrän Sovjetunionen föll 1991. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Katego...')
• 6 februari 2024 kl. 15.16 ‎Lisa Holst och familjebibeln (historik | redigera) ‎[498 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Magnus Bäckmark och Peter Jennergren '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 145-164 '''Beskrivning:''' Familjebiblar kan vara en ovärderlig källa för släktforskaren. Problemet är bara att lokalisera en bevarad bibel. För det kan behövas både en rejäl portion tur och hjälp av Internet ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Ka...')
• 6 februari 2024 kl. 15.16 ‎Släkten Christiernins danska ursprung (historik | redigera) ‎[506 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Carl-Thomas von Christierson, Köpenhamn '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 165-184 '''Beskrivning:''' Några enstaka uppgifter om släkten Christiernins ursprung i Danmark har upprepats närmast oändligt många gånger i svensk litteratur. Här får vi äntligen en kritisk granskning av dem. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] [...')
• 6 februari 2024 kl. 15.16 ‎Svenska arméofficerare i blått (historik | redigera) ‎[540 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Per Iko, Hägernäs '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 185-200 '''Beskrivning:''' Ett antal svenska arméofficerare lämnade sina trygga tjänster i Sverige i början av 1860-talet för att ta värvning och delta i det amerikanska inbördeskriget. Här får vi känna dem närmare. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:US...')
• 6 februari 2024 kl. 15.15 ‎Ätten Fot, Gjurd Fot och något om hans ättlingar (historik | redigera) ‎[520 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Göran Sparrlöf, Vadstena '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 217-254 '''Beskrivning:''' Platsen är Ydre härad i Kategori:Östergötland, tiden sent 1300-tal och 1400-tal. Här verkade en märklig man med ett märkligt namn: Gjurd Fot. Om honom och hans släkt handlar denna artikel. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kat...')
• 6 februari 2024 kl. 15.15 ‎Hattmakarsläkten Schmidt i Falun (historik | redigera) ‎[470 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Ronny Norberg, Gävle '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 255-302 '''Beskrivning:''' Hattmakaren Petter Schmidt hade av allt att döma sitt ursprung i Tyskland, själv verkade han i Dalarna och två av sönerna emigrerade i början av 1720-talet till Amerika. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Särskilda släkter')
• 6 februari 2024 kl. 15.15 ‎Två visor och en man (historik | redigera) ‎[422 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Ulrika Andersson, Lund '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 303-324 '''Beskrivning:''' Ett par enkla festvisor handlar om Köpingebro arbetarkommun och Stora Köpinge kommunalfullmäktige står här i centrum. Året är 1930. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Skåne')
• 6 februari 2024 kl. 15.14 ‎Trolldomsprocesser i Småland under tidigt 1600-tal (historik | redigera) ‎[488 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Gunnar Ståhl, Bromma '''Publiceringsår:''' 2004 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -04, sid. 325-332 '''Beskrivning:''' Trolldomsprocesser och häxbränning hör 1600-talet till. Men långt ifrån alla utpekade häxor dömdes. Också på den tiden kunde sans och förnuft råda i tingssalarna. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:SmålandKategori:Juridi...')
• 6 februari 2024 kl. 15.14 ‎Kalmarsläkten Kreuger (historik | redigera) ‎[498 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Ernst E. Areen '''Publiceringsår:''' 1930 '''Artikel ingår i:''' Ivar Kreuger tillägnas dessa studier och minnen på hans 50-årsdag den 2 mars 1930 av Vänner '''Beskrivning:''' I denna bok ingår också ett kapitel av Waldemar Swahn: Ivar Kreugers släkt och födelsestad, anteckningar och minnen från hans förfäders tid och från hans egen ungdom. Dessutom flera artiklar om Ivar Kreuger av olika författare ==Externa länkar== Kategor...')
• 6 februari 2024 kl. 15.13 ‎Skandinavisk utvandring till Sydafrika (historik | redigera) ‎[291 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Kristian Hvidt '''Publiceringsår:''' 1997 '''Artikel ingår i:''' Nordisk Tidskrift för vetenskap, konst och industri utgiven av Letterstedtska föreningen / 1997 / häfte 5-6 / sid 437-444 '''Beskrivning:''' ==Externa länkar== Kategori:Emigranter/Immigranter')
• 6 februari 2024 kl. 15.12 ‎Kalmar-expedition till Sydafrika (historik | redigera) ‎[341 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Jan Jutefors '''Publiceringsår:''' 2003 '''Artikel ingår i:''' Medlemsblad för DIS-Kategori:Småland / 2003 / Nr 2 / sid 10-14 '''Beskrivning:''' Forssmanska expeditionen med fregatten Octavia 1863. Artikeln handlar om svenska utvandrare till Transvaal i Sydafrika. ==Externa länkar== Kategori:Emigranter/Immigranter')
• 6 februari 2024 kl. 15.12 ‎Arvid i Godås (historik | redigera) ‎[354 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Om en gård i Eskilsäter och en värmlänning som blev präst långt hemifrån '''Författare:''' Sven U Johansson '''Publiceringsår:''' 2002 '''Artikel ingår i:''' VärmlandsAnor 2002:4 '''Beskrivning:''' Om Arvid i Godås, Eskilsäter, Värmland och släkten Govinius ==Externa länkar== Kategori:VärmlandKategori:Särskilda släkter')
• 6 februari 2024 kl. 15.11 ‎Våra första fotografer i Simrishamn (historik | redigera) ‎[527 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Malte Mårtensson '''Publiceringsår:''' 0 '''Artikel ingår i:''' Österlen 1999, årsbok från den samlade hembygdsrörelsen på Österlen, sid. 31-36 '''Beskrivning:''' Fotograferna som nämns: C.G. Nordström, född 1807 i Malmö. Hilma Ehrnberg, född 1834 i Simrishamn, död 1879 i Simrishamn. N.G. Plymouth, i Simrishamn 1869-71. Olof Fredrik Hagman, född i Östraby 1833, lämnade Simrishamn hösten 1896. Johan Winquist. Karl O ==Externa l...')
• 6 februari 2024 kl. 15.11 ‎Elisabet Larsdotter i Harmånger (historik | redigera) ‎[500 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Lars Nylander '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 9-24 '''Beskrivning:''' Om flertalet kvinnor som levde i 1600-talets Sverige vet vi inte mycket. Men prästdottern Elisabet Larsdotter kan vi komma mycket nära. Anledningen: Hon hade fött barn i lönndom. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:HälsinglandKategori:Kvin...')
• 6 februari 2024 kl. 15.10 ‎En Schartau i Billingsfors (historik | redigera) ‎[500 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Berit Fjellman '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 25-32 '''Beskrivning:''' Skånskan Johanna Maria Schartau blev prästfru vid bruket i Billingsfors i Dalsland. När hon och maken dog unga och efterlämnade fem barn, fick barnens faddrar träda in och ta sitt ansvar. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:DalslandKateg...')
• 6 februari 2024 kl. 15.10 ‎Biologisk mor eller styvmor. Fallet Maria Fiorin och Sara Dryandra (historik | redigera) ‎[500 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Göran Sparrlöf '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 33-44 '''Beskrivning:''' Kontraktsprosten Magnus Fiorin i Tolg i Kategori:Småland avled 1712 och efterlämnade flera barn i två giften. Men att reda ut i vilket gifte dottern Maria var född visade sig vara en spännande utmaning. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kateg...')
• 6 februari 2024 kl. 15.10 ‎Det läste jag i tidningen! (historik | redigera) ‎[510 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Elisabeth Thorsell '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 45-62 '''Beskrivning:''' Äldre dagstidningar är en underskattad källa för släktforskaren. Det gäller också för den som söker emigranter. Här får vi exempel på vilken guldgruva svenskamerikanska tidningar kan vara. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Emigr...')
• 6 februari 2024 kl. 15.09 ‎Den rätta platsen för Linköpings blodbad (historik | redigera) ‎[516 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Dag M. Hermfelt '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 63-98 '''Beskrivning:''' Den 20 mars år 1600 avrättades fyra riksråd och en hög officer i Linköpings blodbad. Men var i staden avrättningarna skedde är omdiskuterat. Här framläggs nya rön - som kanske slutgiltigt löser gåtan. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kateg...')
• 6 februari 2024 kl. 15.09 ‎Gud till ära och hemstaden till åminnelse (historik | redigera) ‎[483 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Jan-Åke Holmbring '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 99-106 '''Beskrivning:''' Volrath Tham var en framgångsrik köpman i 1600-talets Göteborg, född i staden Landsberg i Sachsen. Sin barndoms kyrka hjälpa han på äldre dagar genom flera frikostiga donationer. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:TysklandKategor...')
• 6 februari 2024 kl. 15.09 ‎Gårdveda sockens sexmän 1664-67, deras släkter och gårdar (historik | redigera) ‎[486 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Stig Östenson '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 107-162 '''Beskrivning:''' Att reda ut bondesläkter före kyrkböckernas tid är tidsödande och svårt, ibland omöjligt. Här presenteras en grundlig och framgångsrik forskning rörande flera bondesläkter i småländska Gårdveda. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori...')
• 6 februari 2024 kl. 15.08 ‎Amiralitetsrådet Hans Clercks anteckningar (historik | redigera) ‎[492 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Claes Virestedt '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 163-172 '''Beskrivning:''' I en gammal bok - en världshistoria från 1600-talet - som hittades i ett antikvariat, fanns något verkligt spännande. Personliga anteckningar om familj och karriär, gjorda av en av stormaktstidens militärer. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Ka...')
• 6 februari 2024 kl. 15.08 ‎Släkt- och äktenskapsband inom prästeståndet 1642-1686 (historik | redigera) ‎[480 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Cecilia Ihse '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 173-196 '''Beskrivning:''' Riksdagarna på 1600-talet var inte bara en politisk arena där viktiga beslut fattades, utan också en social plattform där makt kunde byggas, inte minst genom olika släktskapsband. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:PrästerKategori:Histo...')
• 6 februari 2024 kl. 15.08 ‎Släkten Paulin från Markaryd (historik | redigera) ‎[481 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Sven Wallerstedt och Alan Dufberg '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 197-228 '''Beskrivning:''' Det finns flera släkter med namnet Paulin. Den här leder sitt ursprung tillbaka till kyrkoherden i Markaryd, Paulus Erici, död 1634. Här presenteras släktens äldre led. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Särskilda slä...')
• 6 februari 2024 kl. 15.07 ‎Släkten Pagrotsky i Polen, Sverige och USA (historik | redigera) ‎[522 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Carl Henrik Carlsson '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 229-240 '''Beskrivning:''' Bland de första judarna som bosatte sig i Karlstad fanns tre bröder Pagrotsky, ditflyttade i slutet av 1860-talet. Numera är namnet välkänt i Sverige tack vare deras släkting, statsrådet Leif Pagrotsky. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] K...')
• 6 februari 2024 kl. 15.07 ‎Ätten Hillebard (historik | redigera) ‎[427 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Pontus Möller '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 241-252 '''Beskrivning:''' Adliga ätten Hillebard har en trasslig genealogi, som varit svår att bringa reda i. Här presenteras nya rön om hur släktens medlemmar hänger samman. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Adel')
• 6 februari 2024 kl. 15.07 ‎Vem var fru Catherine Magnusdotter 1386? (historik | redigera) ‎[493 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Hans Gillingstam '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 253-256 '''Beskrivning:''' Fru Catherine Magnusdotter tilldömdes 1386 en laxfors i Torneå socken i Norrbotten. Men vem var kvinnan som blev ägare till detta laxfiske? Och vilken bindning hade hon till Norrbotten? ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:NorrbottenKat...')
• 6 februari 2024 kl. 15.06 ‎Käringarna i gamla Vinsarp (historik | redigera) ‎[533 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Kaj Janzon '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 257-268 '''Beskrivning:''' På 1430-talet fanns en motsträvig klosternovis, Nanne Kärling i Varnhem, som inte alls gillade klosterlivet och till slut frigavs. Här får vi veta mer om hans släkt, den västgötska frälseätten Kärling. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori...')
• 6 februari 2024 kl. 15.06 ‎Märta Cajsa, Per och Jonas. Ett triangeldrama i 1800-talets Jämtland (historik | redigera) ‎[530 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Bernhard Granholm '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 269-298 '''Beskrivning:''' Bondhustrun Märta Cajsa Olofsdotter i Ragunda var inte den underdåniga kvinnan som historien lär oss hon borde ha varit. För henne slutade det i tragedi, dömd till tio års allmänt arbete på fästning. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kateg...')
• 6 februari 2024 kl. 15.05 ‎Bohusläningarna och 1905 (historik | redigera) ‎[503 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' J.O.Rune Hasslöf '''Publiceringsår:''' 2005 '''Artikel ingår i:''' Kategori:Bohusläningarna 1-2/2005 sid 29-32 '''Beskrivning:''' Artikeln sammanfattar de militära händelserna i Kategori:Bohuslän det första halvåret 1905. Kategori:Bohusläns Regementes kamratförenings medlemsblad Kategori:Bohusläningarna finns hos Kategori:Bohusläns Försvarsmuseum i Uddevalla ==Externa länkar== Kategori:BohuslänKategori:...')
• 6 februari 2024 kl. 15.05 ‎Bohusläningarna vid gränsen 1905 (historik | redigera) ‎[480 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' J.O.Rune Hasslöf '''Publiceringsår:''' 2005 '''Artikel ingår i:''' Kategori:Bohusläningarna 3-4/2005 sid 31-33 '''Beskrivning:''' Beskriver de fortsatta gränsbevakningen, planeringen och förberedelserna för anfall i väster under augusti-september 1905. Medlemsbladet Kategori:Bohusläningarna finns vid Kategori:Bohusläns Försvarsmuseum i Uddevalla. ==Externa länkar== Kategori:BohuslänKategori:Krigs-och militärhisto...')
• 6 februari 2024 kl. 15.04 ‎Bohusläningarna vid gränsen 1905 II (historik | redigera) ‎[485 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' J. O. Rune Hasslöf '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Kategori:Bohusläningarna 1-2/2006 sid 31-34 '''Beskrivning:''' Beskriver order och åtgärder vid Kategori:Bohusläns regemente under de föregivna regementsövningarna - beredskapstjänstgöringen - augusti och september 1905. Förhandlingskrisen i Karlstad gav följdverkningar vid regementet. ==Externa länkar== Kategori:BohuslänKategori:Krigs-och militär...')
• 6 februari 2024 kl. 15.04 ‎Straffet offentligen ske på hans bild och efterliknelse (historik | redigera) ‎[321 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Gunnel Hedberg '''Publiceringsår:''' 1998 '''Artikel ingår i:''' Rig 1998 (81) s. 16-27 '''Beskrivning:''' Uppsatsen behandlar seden av avräta (hänga eller bränna etc) en docka, inte ovanligt idag i t.ex demonstrationer. Denna sed har gamla rötter. ==Externa länkar== Kategori:Folkliv')
• 6 februari 2024 kl. 15.04 ‎Bårprövningen i Sverige (historik | redigera) ‎[464 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Gunnel Hedberg '''Publiceringsår:''' 1969 '''Artikel ingår i:''' Rättshistoriska studier 1969 '''Beskrivning:''' När brist på bevis fanns mot en misstänkt mördare, lät man denne gå fram till liket, lägga handen på det och se om liket blödde. Då befanns den misste skyldig till dådet. När ingen misstänkt fanns, kunde hela byn få gå förbi liket och lägga sin hand på de ==Externa länkar== Kategori:Rättshistoria')
• 6 februari 2024 kl. 15.03 ‎Slå sig för munnen och böta läppagäld (historik | redigera) ‎[459 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Gunnel Hedberg '''Publiceringsår:''' 1974 '''Artikel ingår i:''' Rättshistoriska studier 1974 '''Beskrivning:''' Redan i medeltida lagstiftning fanns bestämmelser om att den som talat illa om någon fick som straff inför rätten slå sig för munnen och gå baklänges ut ur rättssalen. En variant på detta var vanlig under 1600-talet när en som förtalat fick böta (och bote ==Externa länkar== Kategori:Rättshistoria')
• 6 februari 2024 kl. 15.03 ‎Hafva för gäld rymt. Kromolitografins genesis och Salmsons epilog i Sverige (historik | redigera) ‎[520 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Gunnel Hedberg '''Publiceringsår:''' 2007 '''Artikel ingår i:''' Bokhistorier. Festskrift till Per S. Ridderstad. Stockholm 2007 '''Beskrivning:''' Litografen Axel Johan Salmson flydde 1862 från att ställas inför rätta för sina usla affärer. Han dömdes till skamstraff och fästningsstraff. I Amerika verkade han som porträttlitograf. Artikeln handlar om rättegången, samt om de projekt som ledde fram ti ==Externa länkar== Kategori:...')
• 6 februari 2024 kl. 15.02 ‎Doktor Christofer Carlanders sjukjournaler (historik | redigera) ‎[543 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Gudrun Nyberg '''Publiceringsår:''' 2007 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -07 sid. 9-18 '''Beskrivning:''' Från 1793 till 1814 förde läkaren Christofer Carlander noggranna journaler över sina patienter i Göteborg. Ett unikt källmaterial som inte bara berättar om sjukdomar och död utan också om liv och leverne. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategor...')
• 6 februari 2024 kl. 15.01 ‎"Hyvä Maunu Martinpoika" och hans släktkrets (historik | redigera) ‎[512 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Erik Kuoksu '''Publiceringsår:''' 2007 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -07 sid. 19-38 '''Beskrivning:''' Måns Mårtensson Karesuando var den mest framgångsrike av 1600-talets nybyggare i Torne lappmark. Ättlingarna behöll i ett par generationer en nästan oomstridd ledarställning bland Enontekis nybyggare. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Lappl...')
• 6 februari 2024 kl. 15.01 ‎Att komplettera en halländsk mantalslängd (historik | redigera) ‎[533 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Andreas Karlsson & Anna Karlsson '''Publiceringsår:''' 2007 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -07 sid. 39-50 '''Beskrivning:''' Trettioåriga kriget rasar i Europa. Men i Rolfstorp och Grimeton i Halland har man andra bekymmer, med den nya prästen. Protokollen från rättegången som följer är synnerligen givande för släktforskaren. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas...')
• 6 februari 2024 kl. 15.00 ‎Australiensvenskar på västfronten under första världskriget (historik | redigera) ‎[569 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Åke Adolfsson '''Publiceringsår:''' 2007 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -07 sid. 51-86 '''Beskrivning:''' Det är snart tvåhundra år sedan Sverige befann sig i krig. Men svenskar har ändå deltagit i åtskilliga. Här får vi möta dem som stupade i Frankrike under första världskriget som stridande för - Australien. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] K...')
• 6 februari 2024 kl. 15.00 ‎Adliga ätten Dufva än en gång (historik | redigera) ‎[488 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Nils Fredrik Beerståhl '''Publiceringsår:''' 2007 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -07 sid. 87-92 '''Beskrivning:''' En utförlig levnadsbeskrivning över en nästan nittioårig kvinna i dödboken för Kinne- Vedums socken i Kategori:Västergötland kastar nytt ljus över adliga ätten Dufva. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:VästergötlandKa...')
• 6 februari 2024 kl. 14.59 ‎Juveler, konst och tröga betalare (historik | redigera) ‎[502 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Stefan A. Nilsson '''Publiceringsår:''' 2007 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -07 sid. 93-134 '''Beskrivning:''' Att släkten Cletcher kom till Sverige har med de sköna konsterna att göra. Juveler och dyra tavlor. En bror dog bitter, medan en annan fann sig väl tillrätta i det nya landet som handelsman och bruksägare. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kat...')
• 6 februari 2024 kl. 14.55 ‎Rika och fattiga i 1500-talets (historik | redigera) ‎[533 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Peter Sjölund '''Publiceringsår:''' 2007 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -07 sid. 135-150 '''Beskrivning:''' Sverige förlorade Älvsborgs fästning vid Göteborg till danskarna. Resultatet blev - för historiker och släktforskare - en utförlig skattelängd från 1571 som kan avslöja mycket mer om livet i Sverige än vi anar. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok...')
• 6 februari 2024 kl. 14.55 ‎En driftig mamsell i Fjällbacka på 1830-talet (historik | redigera) ‎[533 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Inger Rudberg '''Publiceringsår:''' 2007 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -07, sid. 151-160 '''Beskrivning:''' Johanna Hammar (1794-1834) slog sig ner i Fjällbacka i Kategori:Bohuslän och startade det lilla fiskarsamhällets första handelsbod. En driftig kvinna som varit bortglömd i Fjällbackas historia - tills nu. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Ka...')
• 6 februari 2024 kl. 14.54 ‎En ny gren av ätten Lagerbielke (historik | redigera) ‎[441 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Martin Sunnqvist '''Publiceringsår:''' 2007 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -07 sid. 207-216 '''Beskrivning:''' Adliga ätten Lagerbielke dog ut 1937. Men en ny släktgren upptäcktes och sedan 2002 är ätten återupplivad av riddarhuset. Här presenteras den nya släktgrenen. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Adel')
• 6 februari 2024 kl. 14.48 ‎Christer Posse i Kongo 1883-86 (historik | redigera) ‎[517 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Lillian Mattisson '''Publiceringsår:''' 2007 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -07 sid. 257-262 '''Beskrivning:''' Greve Christer Posse var tjugofem år när han begav sig till Kongo i Afrika, brutalt koloniserat av kung Leopold av Belgien. Vad han upplevde av orättvisor och bedrägligheter bekom honom illa. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Emigrante...')

(nyaste | äldsta) Visa (50 nyare | 50 äldre) (20 | 50 | 100 | 250 | 500)