Släktforskarnas årsbok (2010)

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Årsbok2010.png

Släktforskarnas årsbok ’08 innehåller följande artiklar:

  • Kriminaltekniska undersökningar i 1600-talets Halland av Andreas Karlsson & Anna Karlsson. Vi lever ofta i föreställningen att rättssäkerheten på 1600-talet var skral. Och så var det säkert många gånger. Men det finns också exempel på domstolar som verkligen ansträngde sig för att hitta sanningen.
  • Ett stormigt officersliv i stormaktstidens Sverige av Sven Wallerstedt, Peter Bernhardsson & Peter Eriksson. Vem var egentligen kaptenlöjtnanten Didrik Falck som dök upp i en släktutredning? Svaret visade sig mer spännande än väntat: En hetlevrad militär som bland annat tvingades lämna landet efter ett dråp.
  • Ett genealogiskt nätverk kring en blivande karolin av Peter Bernhardsson, Peter Eriksson & Sven Wallerstedt. För avancera och göra karriär i 1600-talets Sverige behövdes både tur och framåtanda – men också ett välutvecklat socialt nätverk. Hur detta såg ut kring karolinen Didrik Falck utreds här.
  • Fler glömda ansikten av Magnus Bäckmark. På auktioner dyker det ganska ofta upp gamla porträtt. Många gånger är det omöjligt att fastställa vem de föreställer. Men det finns undantag. Här blir ytterligare några nyligen sålda porträtt identifierade.
  • Brasksläkten i Linköping av Tommy Petré. Biskop Hans Brask i Linköping tillhör en exklusiv skara: Personer från Sveriges äldre historia som fortfarande är ganska namnkunniga, också i vidare kretsar. Här får vi stifta nya bekantskaper i hans släkt.
  • Ett göticistiskt släktbygge av Urban Sikeborg. I Uppsala lät den spränglärde Johan Bure år 1611 resa en märklig minnessten över den så kallade Bureätten. Men den dunkla inskriptionen har gäckat forskare i sekler. Här görs ett försök till en slutlig tolkning.
  • Vi skaffade en bostadsvagn 1919 av Mats Pettersson. Alvilda Schauer såldes som treåring till en cirkus i slutet av 1800-talet. Där var livet hårt. Mat, husrum och stryk fick hon gratis, men drickspengarna tog hennes fosterföräldrar hand om.
  • Tunnander från Visingsö av Christina Backman. En liten byrå, bara drygt tjugo centimeter hög och stämplad "cft" i botten, blev ingången till släkten Tunnander. Bokstäverna visade sig stå för Carl Fredrik Tunnander, lackerare, ebenist och snickare på 1700-talet.
  • Gustaf Christian Hervander. En kontroversiel præst av Kaj Ove Roland. Den som har präster i släkten bör alltid undersöka domkapitlens omfattande arkiv. »En sand guldgrube af personalhistorisk stof», visade det sig i jakten på den skånske prästen Hervander.
  • Om kungliga antavlor och antavlesamlingar, del 2 av Bo Lindwall. Var och varannan släktforskare kan faktiskt hitta kungliga förfäder, låt vara för ganska länge sedan, och det finns åtskilligt skrivet om kunglig genealogi. Men vilka böcker kan man lita på? Här ges tips!
  • Thavenius. En sörmländsk släkt med mytiskt ursprung av Peter Eriksson, Sven Wallerstedt & Peter Bernhardsson. Herdaminnet vet berätta att släkten härstammar från Finland. En person från Tavastehus ska ha flyttat till Södermanland och låtit bygga gården Tavesta i Sköldinge socken. Men det stämmer inte alls.
  • Kopparsmedssläkten Pomp från Avesta av Jörgen Vessman. David Pomp – eller Pumpe Dawid som han ofta kallades – tillhörde de kopparsmeder som på 1620-talet flyttade från kontinenten till Säter i Dalarna. Hans efterkommande blev kvar yrket i många generationer.
  • Ålandsgrenen av släkten Rothovius av Håkan Skogsjö. Smålänningen Gudmund Rothovius hade efter många år i Åbo säkert vant sig vid stadslivet, när han 1672 blev kyrkoherde i Föglö i den åländska skärgården. Där var det båt som gällde – i ur och skur.


Se även