Släktforskarnas årsbok (2008): Skillnad mellan sidversioner

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 10: Rad 10:
*''Margareta Lindwalls bror Lars – en märklig och svårfångad karolin.'' Författare: Peter Eriksson & Sven Wallerstedt. Presentation: »Lars Lindwall lyckades 1718 fly ur rysk fångenskap för att – försvinna. Men nu har han inte bara återfunnits – som Lorenz Gustaf Lillienwald – utan också hans spännande dagbok.»
*''Margareta Lindwalls bror Lars – en märklig och svårfångad karolin.'' Författare: Peter Eriksson & Sven Wallerstedt. Presentation: »Lars Lindwall lyckades 1718 fly ur rysk fångenskap för att – försvinna. Men nu har han inte bara återfunnits – som Lorenz Gustaf Lillienwald – utan också hans spännande dagbok.»


*''Ansikten från förr. Hur såg sadelmakaråldermannen ut?'' Författare: Kurt Hultgren. Presentation: »I över hundrafemtio år har folk av alla samhällsklasser gått till fotografen. Och bättre bemedlade har låtit porträttera sig i flera hundra år. Jakten på förfädernas ansikten är en spännande del av släktforskningen.»
*''Ansikten från förr. Hur såg sadelmakaråldermannen ut?'' Författare: Kurt Hultgren. Presentation: »I över hundrafemtio år har folk av alla samhällsklasser gått till [[Fotografi|fotografen]]. Och bättre bemedlade har låtit [[porträtt]]era sig i flera hundra år. Jakten på förfädernas ansikten är en spännande del av släktforskningen.»


*''Om resandesläkter i Östhammar.'' Författare: Sebastian Casinge. Presentation: »Den lilla staden Östhammar i norra Roslagen är en av de orter i Sverige som haft rykte om sig som tillhåll för ›tattare› (resande). här får vi möta dem i en rättegång och också bekanta oss med deras språk.»
*''Om [[resande]]släkter i Östhammar.'' Författare: Sebastian Casinge. Presentation: »Den lilla staden Östhammar i norra Roslagen är en av de orter i Sverige som haft rykte om sig som tillhåll för ›tattare› ([[resande]]). här får vi möta dem i en rättegång och också bekanta oss med deras språk.»


*''Dråpet som gav en släktutredning.'' Författare: Andreas Karlsson & Anna Karlsson. Presentation: »Att släktforska i Halland i äldre tid – före 1650-talet – kan förefalla utsiktslöst i brist på användbara källor. Men man ska aldrig misströsta. Det visar detta lyckosamma exempel från 1646.»
*''Dråpet som gav en släktutredning.'' Författare: Andreas Karlsson & Anna Karlsson. Presentation: »Att släktforska i Halland i äldre tid – före 1650-talet – kan förefalla utsiktslöst i brist på användbara källor. Men man ska aldrig misströsta. Det visar detta lyckosamma exempel från 1646.»


*''127 års brevväxling över Atlanten.'' Författare: Örjan Hedenberg. Presentation: »Sommaren 1881 emigrerade indelte soldaten Sven August Boo till Amerika, och den 11 augusti skrev han sitt första brev hem. Än i dag, 127 år senare, fortsätter brevväxlingen mellan släktingarna över Atlanten.»
*''127 års brevväxling över Atlanten.'' Författare: Örjan Hedenberg. Presentation: »Sommaren 1881 [[Emigration|emigrerade]] [[Indelningsverket|indelte]] [[soldat]]en Sven August Boo till Amerika, och den 11 augusti skrev han sitt första brev hem. Än i dag, 127 år senare, fortsätter brevväxlingen mellan släktingarna över Atlanten.»


*''De båda Fale Bures välgärningar mot fäderneslandet.'' Författare: Urban Sikeborg. Presentation: »En tidig marsmorgon 1746 disputerade Nils Casström i Karolinska akademiens hörsal i Uppsala. Hans avhandling ger oss nyckeln till hur Bureätten, denna märkliga konstruktion, har kunnat uppstå.»
*''De båda Fale Bures välgärningar mot fäderneslandet.'' Författare: Urban Sikeborg. Presentation: »En tidig marsmorgon 1746 disputerade Nils Casström i Karolinska akademiens hörsal i Uppsala. Hans avhandling ger oss nyckeln till hur Bureätten, denna märkliga konstruktion, har kunnat uppstå.»
Rad 22: Rad 22:
*''Lovisa Posses brev till sin make.'' Författare: Lilian Mattisson. Presentation: »Lovisa Posses många brev till sin make Lage från 1860- och 1870-talen ger oss inblickar i ett Sverige som inte längre finns, med maskeradbaler på slottet och underlivsundersökningar med blodiglar som kur.»
*''Lovisa Posses brev till sin make.'' Författare: Lilian Mattisson. Presentation: »Lovisa Posses många brev till sin make Lage från 1860- och 1870-talen ger oss inblickar i ett Sverige som inte längre finns, med maskeradbaler på slottet och underlivsundersökningar med blodiglar som kur.»


*''Amerikaemigranten som stupade i första världskriget.'' Författare: Gordon Agren & Cenneth Wedin. Presentation: »Adrian Österlund emigrerade som knappt tjugoåring 1906 från Bygdeå till Amerika – ovetande om att det steget långt senare skulle leda honom ut i första världskriget där han stupade på västfronten.»
*''Amerikaemigranten som stupade i första världskriget.'' Författare: Gordon Agren & Cenneth Wedin. Presentation: »Adrian Österlund [[Emigration|emigrerade]] som knappt tjugoåring 1906 från Bygdeå till Amerika – ovetande om att det steget långt senare skulle leda honom ut i första världskriget där han stupade på västfronten.»


*''Var rådmannen i Åbo Bertil Jacobsson Lessle smålänning?'' Författare: Olle Elm. Presentation: »År 1655 blev Bertil Jacobsson från Ölmstad elev i Braheskolan på Visingsö. Han antog namnet Lessle efter hembyn Ledseryd och flyttade till Åbo, där han gifte sig och fick flera barn.»
*''Var rådmannen i Åbo Bertil Jacobsson Lessle smålänning?'' Författare: Olle Elm. Presentation: »År 1655 blev Bertil Jacobsson från Ölmstad elev i Braheskolan på Visingsö. Han antog namnet Lessle efter hembyn Ledseryd och flyttade till Åbo, där han gifte sig och fick flera barn.»


*''Drängens och pigans dotter blev professorska.'' Författare: Nils Hård af Segerstad. Presentation: »Hon föddes 1839 som ›oäkta› i Stockholm – i födelseboken namnges inte ens föräldrarna – men ändå kom Augusta Nordgren att gifta sig med matematikprofessorn Hjalmar Holmgren.»
*''Drängens och pigans dotter blev professorska.'' Författare: Nils Hård af Segerstad. Presentation: »Hon föddes 1839 som [[Oäkta barn|›oäkta›]] i Stockholm – i födelseboken namnges inte ens föräldrarna – men ändå kom Augusta Nordgren att gifta sig med matematikprofessorn Hjalmar Holmgren.»


*''Elsa Oxenstierna – doldis i stormaktstid.'' Författare: Tommy Petré. Presentation: »Trots att Elsa Oxenstierna var syster till självaste rikskanslern Axel Oxenstierna nämns hon knappt alls i den historiska litteraturen. Men här träder hon fram i den gestalt som hennes egna brev förmedlar.»
*''Elsa Oxenstierna – doldis i stormaktstid.'' Författare: Tommy Petré. Presentation: »Trots att Elsa Oxenstierna var syster till självaste rikskanslern Axel Oxenstierna nämns hon knappt alls i den historiska litteraturen. Men här träder hon fram i den gestalt som hennes egna brev förmedlar.»
Rad 38: Rad 38:
*''Knivsmedsdottern som blev ingift i familjen Quensel.'' Författare: Mats Pettersson. Presentation: »När Eberhard Quensel, slutligen justitieråd, på 1880-talet intog sina måltider på frimurarhotellet i Kristianstad fäste han sig vid den söta och tillbakadragna flickan Anna Jönsdotter i kassan …»
*''Knivsmedsdottern som blev ingift i familjen Quensel.'' Författare: Mats Pettersson. Presentation: »När Eberhard Quensel, slutligen justitieråd, på 1880-talet intog sina måltider på frimurarhotellet i Kristianstad fäste han sig vid den söta och tillbakadragna flickan Anna Jönsdotter i kassan …»


*''Glöm inte att kolla gamla kartor!'' Författare: Håkan Skogsjö. Presentation: »Torpet som nämndes i dödboken 1764 låg inte på den plats som man kunde förmoda. Det kunde en gammal lantmäterikarta avslöja. Kort sagt: Kartor är en ofta förbisedd källa av stort värde. Glöm dem inte!»
*''Glöm inte att kolla gamla [[kartor]]!'' Författare: Håkan Skogsjö. Presentation: »Torpet som nämndes i dödboken 1764 låg inte på den plats som man kunde förmoda. Det kunde en gammal lantmäterikarta avslöja. Kort sagt: Kartor är en ofta förbisedd källa av stort värde. Glöm dem inte!»


*''[[Sveriges Släktforskarförbund]]. Presentation: »Årsredogörelse för 2007.''»
*''[[Sveriges Släktforskarförbund]]. Presentation: »Årsredogörelse för 2007.''»

Versionen från 5 mars 2013 kl. 15.45

Årsbok08.jpg

Släktforskarnas årsbok ’08 innehåller följande artiklar:

  • Om släkten Svinhuvuds ursprung. Författare: Torsten Berglund, Elisabet Hemström, Leif Olofsson & Anders Winroth. Presentation: »Släkten har ansetts härstamma från en man med det märkliga namnet Jöns Swinshow, omnämnd i ett dokument från 1386. Men efter en undersökning på laboratorium har historien fått skrivas om något.»
  • På jakt efter vårt franska förflutna. Författare: Ingalill Tengvall. Presentation: »Att söka efter släkten i ett främmande land på ett främmande språk innebär förstås extra utmaningar. Men ofta blir det en mycket spännande resa inte bara i tiden utan också i rummet.»
  • Bondesigill i Västsverige 1752. Författare: Magnus Bäckmark. Presentation: »Hur vanligt var det att bönder hade sigill, hur såg de ut och på vilket sätt är de intressanta för släktforskningen? Med hjälp av mantalslängder görs här ett tvärsnitt genom Västsverige för att belysa dessa frågor.»
  • Margareta Lindwalls bror Lars – en märklig och svårfångad karolin. Författare: Peter Eriksson & Sven Wallerstedt. Presentation: »Lars Lindwall lyckades 1718 fly ur rysk fångenskap för att – försvinna. Men nu har han inte bara återfunnits – som Lorenz Gustaf Lillienwald – utan också hans spännande dagbok.»
  • Ansikten från förr. Hur såg sadelmakaråldermannen ut? Författare: Kurt Hultgren. Presentation: »I över hundrafemtio år har folk av alla samhällsklasser gått till fotografen. Och bättre bemedlade har låtit porträttera sig i flera hundra år. Jakten på förfädernas ansikten är en spännande del av släktforskningen.»
  • Om resandesläkter i Östhammar. Författare: Sebastian Casinge. Presentation: »Den lilla staden Östhammar i norra Roslagen är en av de orter i Sverige som haft rykte om sig som tillhåll för ›tattare› (resande). här får vi möta dem i en rättegång och också bekanta oss med deras språk.»
  • Dråpet som gav en släktutredning. Författare: Andreas Karlsson & Anna Karlsson. Presentation: »Att släktforska i Halland i äldre tid – före 1650-talet – kan förefalla utsiktslöst i brist på användbara källor. Men man ska aldrig misströsta. Det visar detta lyckosamma exempel från 1646.»
  • 127 års brevväxling över Atlanten. Författare: Örjan Hedenberg. Presentation: »Sommaren 1881 emigrerade indelte soldaten Sven August Boo till Amerika, och den 11 augusti skrev han sitt första brev hem. Än i dag, 127 år senare, fortsätter brevväxlingen mellan släktingarna över Atlanten.»
  • De båda Fale Bures välgärningar mot fäderneslandet. Författare: Urban Sikeborg. Presentation: »En tidig marsmorgon 1746 disputerade Nils Casström i Karolinska akademiens hörsal i Uppsala. Hans avhandling ger oss nyckeln till hur Bureätten, denna märkliga konstruktion, har kunnat uppstå.»
  • Lovisa Posses brev till sin make. Författare: Lilian Mattisson. Presentation: »Lovisa Posses många brev till sin make Lage från 1860- och 1870-talen ger oss inblickar i ett Sverige som inte längre finns, med maskeradbaler på slottet och underlivsundersökningar med blodiglar som kur.»
  • Amerikaemigranten som stupade i första världskriget. Författare: Gordon Agren & Cenneth Wedin. Presentation: »Adrian Österlund emigrerade som knappt tjugoåring 1906 från Bygdeå till Amerika – ovetande om att det steget långt senare skulle leda honom ut i första världskriget där han stupade på västfronten.»
  • Var rådmannen i Åbo Bertil Jacobsson Lessle smålänning? Författare: Olle Elm. Presentation: »År 1655 blev Bertil Jacobsson från Ölmstad elev i Braheskolan på Visingsö. Han antog namnet Lessle efter hembyn Ledseryd och flyttade till Åbo, där han gifte sig och fick flera barn.»
  • Drängens och pigans dotter blev professorska. Författare: Nils Hård af Segerstad. Presentation: »Hon föddes 1839 som ›oäkta› i Stockholm – i födelseboken namnges inte ens föräldrarna – men ändå kom Augusta Nordgren att gifta sig med matematikprofessorn Hjalmar Holmgren.»
  • Elsa Oxenstierna – doldis i stormaktstid. Författare: Tommy Petré. Presentation: »Trots att Elsa Oxenstierna var syster till självaste rikskanslern Axel Oxenstierna nämns hon knappt alls i den historiska litteraturen. Men här träder hon fram i den gestalt som hennes egna brev förmedlar.»
  • Några anteckningar om Falstaff fakirs mödernesläkt Wallengren. Författare: Pontus Möller. Presentation: »›Det första änkeåret tillbragte hon i förtvivlan, det andra i Åmål.› Humorn är författaren Axel Wallengrens (1865–96), alias Falstaff, fakir, och förstås än i dag. Här presenteras hans mödernesläkt.»
  • Lallerstedt och Wallerstedt. Författare: Sven Wallerstedt & Ragnar Wallerstedt. Presentation: »Att reda ut bakgrunden till en muntlig tradition är ofta omöjligt, särskilt om den avfärdades som osann redan för hundra år sedan. men det lyckades – och dessutom fanns där en kärna av sanning.»
  • Inspektorn Erik Giers familjeförhållanden. Författare: Sven Wallerstedt. Presentation: »När sergeantsonen och inspektorn Erik Giers 1726 gifte sig med friherrinnan Eva Amalia Palbitzki var det en rejäl mesallians. Här får vi en närmare redogörelse för Erik Giers släktförhållanden.»
  • Knivsmedsdottern som blev ingift i familjen Quensel. Författare: Mats Pettersson. Presentation: »När Eberhard Quensel, slutligen justitieråd, på 1880-talet intog sina måltider på frimurarhotellet i Kristianstad fäste han sig vid den söta och tillbakadragna flickan Anna Jönsdotter i kassan …»
  • Glöm inte att kolla gamla kartor! Författare: Håkan Skogsjö. Presentation: »Torpet som nämndes i dödboken 1764 låg inte på den plats som man kunde förmoda. Det kunde en gammal lantmäterikarta avslöja. Kort sagt: Kartor är en ofta förbisedd källa av stort värde. Glöm dem inte!»